Belastningsbesvär är ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen både i Sverige och i övriga Europa. Långvarigt stillasittande och arbete i obekväma arbetsställningar uppges vara näst vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär.
- Många tänker inte på att långvarigt stillasittande är en hälsorisk i arbetet som kan orsaka besvär som på sikt kan leda till skador och ohälsa. Höj- och sänkbara bord, bra stolar och andra ergonomiska verktyg har de flesta tillgång till. Ändå är det väldigt få som ser fysisk inaktivitet som en risk som ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Arbetsgivare behöver ha ett tätt samarbete och dialog med arbetstagare och skyddsombud för att fånga upp risker för besvär och skador i arbetsmiljön.
- Som arbetsgivare är det viktigt att vara vaksam på tidiga tecken på besvär och att förebygga risker för belastningsbesvär på ett systematiskt sätt, säger Erna Zelmin.
Nära hälften (45 %) av arbetsställen ska åtgärda arbetsmiljöbrister
Arbetsmiljöverket har inspekterat nära 1400 arbetsställen, varav drygt 600 har fått krav på att förbättra rutinerna kring det förebyggande arbetsmiljöarbetet. De inspekterade arbetsplatserna finns i flera olika näringsgrenar, som exempelvis taxi- och transportföretag, IT- och redovisningskonsulter samt tandläkare och tandtekniker.
Nära hälften av de inspekterade arbetsställena har fått krav på att åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet. Kraven handlar främst om att arbetsgivaren inte har undersökt belastningsergonomiska risker i samband med stillasittande arbete.
- Det är viktigt att arbetsgivare organiserar arbetet så att arbetstagare har handlingsutrymme att variera arbetsställningar och arbetsrörelser. Hög arbetsbelastning kan till exempel göra att handlingsutrymmet krymper. Därför är det viktigt att tänka på arbetstagarnas möjlighet till handlingsutrymme när arbetsgivaren planerar och organiserar arbetet, säger Erna Zelmin.
Variation och återhämtning
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetet och arbetsplatsen är utformad så att hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar undviks. Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risker. Det är nödvändigt att ha koll på alla risker i arbetet för att sätta in rätt åtgärder och förhindra arbetsrelaterad ohälsa.
När arbetsgivaren planerar åtgärder är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv som omfattar arbetstagaren, tekniken och organisationen. Arbetsgivare behöver ha ett tätt samarbete och dialog med arbetstagare och skyddsombud för att fånga upp risker för besvär och skador i arbetsmiljön.
Vanliga brister i:
- att undersöka och riskbedöma långvarigt stillasittande arbete,
- rutiner för arbetsmiljöarbetet för att säkerställa en bra arbetsmiljö vid arbete som kan innebära långvarigt stillasittande för de anställda,
- arbetsgivarens skyldighet att se till att de anställda har kunskaper om rätta arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, med mera,
- handlingsutrymme för de anställda att få in variation och rörelse i arbetet.
Kunskapswebbinarium om långvarigt stillasittande arbete
Vill du veta mer om inspektionerna, få lärande exempel och lyssna på David Hallman från Högskolan i Gävle kan du idag anmäla dig till webbinariet imorgon, 29 oktober, klockan 10:00-12:00. Länk till anmälningssidan.
Undersökningen: Arbetsorsakade besvär 2020
Arbetsmiljöverkets podd Hallå arbetsmiljö! om risker med långvarigt stillasittande arbete
Under åren 2020–2022 genomförs EU kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt”. Kampanjen ska ge arbetsgivare ökade kunskaper om hur belastningsskador uppstår och hur de kan förebyggas. I år uppmärksammas risker med långvarigt stillasittande arbete.
Kontaktperson vid Arbetsmiljöverket:
Heli Aarnipuro, nationell samordnare av inspektionsinsatsen, telefon 010-730 9957. Presstjänsten: telefon 010-730 9155.
