Arbeten med särskild risk som kräver arbetsmiljöplan

Innan byggarbetsplatsen etableras ska det tas fram en arbetsmiljöplan, bland annat om det förekommer vissa arbeten med särskild risk. Här hittar du information om vilka arbeten det är.

Eftersom arbetena nedan medför allvarliga arbetsmiljörisker, krävs det alltid åtgärder för de av arbetena som förekommer i byggprojektet. De åtgärder som har valts för att hantera riskerna, ska beskrivas tydligt och klart i en arbetsmiljöplan. Om ett arbete med särskild risk återkommer flera gånger under byggprojektet, ska det vara beskrivet hur risken åtgärdas varje gång arbetet utförs.

Här kan du läsa mer om vad som ska ingå i en arbetsmiljöplan:

Arbetsmiljöplan

Risker som kräver arbetsmiljöplan

Om arbete utförs på en plats där det finns en risk att falla 2 meter eller mer måste en arbetsmiljöplan upprättas för byggprojektet. Åtgärder för att förebygga fallrisker kan du läsa mer om nedan.

Arbete på hög höjd

Arbeten som innebär att det finns risk att någon begravs under jordmassor eller sjunker ned i lös mark kräver att en arbetsmiljöplan tas fram. Det handlar om de flesta schaktningsarbeten förutom sådana där schakten är så grund att det inte finns någon risk för det. Läs mer om schaktningsarbeten och vilka åtgärder som ska vidtas nedan.

Markarbete och grundläggning

Om arbete med något kemiskt eller biologiskt ämnen som medför särskild fara för hälsa eller säkerhet kommer att förekomma, måste det finnas en arbetsmiljöplan. Detsamma gäller om ämnet omfattas av krav på medicinsk kontroll enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Farliga ämnen kan både finnas i befintlig mark eller byggnation, vilket kan vara fallet vid schaktning i förorenad mark eller vid rivning. Farliga ämnen kan ibland även behöva användas under uppförandet av byggnaden eller anläggningen. Läs mer om hur riskerna med farliga ämnen kan identifieras och åtgärdas nedan.

Kemiska och biologiska arbetsmiljörisker

Arbeten där arbetstagare exponeras för joniserande strålning är ovanliga inom byggbranschen.

Några exempel på där det kan förekomma joniserade strålning är:

  • arbete vid kärnkraftverk,
  • arbete i berg och gruvor
  • arbete med radonsanering av bostäder
  • arbete med metallåtervinning
  • vattenreningsverk (radon)

Med joniserande strålning menas i det här fallet

  • strålning i form av alfa-, beta-, gamma- och neutronstrålning, som uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller,
  • exponering för radon, som är en radioaktiv ädelgas.

Om exponering sker i form av strålning är Strålsäkerhetsmyndigheten den myndighet som har det primära ansvaret.

Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

För radon har Arbetsmiljöverket tillsynsansvar. Gränsvärden för radon ges i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Läs mer om gränsvärden nedan.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1)

I föreskrifterna om Berg- och gruvarbete ställs krav på att radonhalten ska mätas. Läs mer om mätning av radonhalt vid berg- och gruvarbete nedan.

Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1), föreskrifter

Arbeten med risk att komma i kontakt med högspänning finns såväl vid anläggningsarbeten, med kablar i marken och i luften, som inne i byggnader i elcentraler och ställverk.

Det är viktigt att redan i den tidiga planerings- och projekteringsfasen ta reda på var risker med högspänningsledningar finns för att kunna förebygga och planera lämpliga arbetsmetoder.

Det kan krävas flera olika praktiska åtgärder för att förebygga riskerna, exempelvis:

  • kontakt med elnätsleverantör
  • personal med rätt kompetens för vissa arbeten intill ledningar
  • detaljritningar med kabelförläggningar och andra elscheman
  • planering för urkoppling och omdragning av ledningar
  • planering av utrymmen för att utföra arbete
  • planering av materialtransporter
  • lämpliga stråk för nya schakt
  • förläggning av transportvägar med hänsyn till luft- och markledningar
  • planering av säkerhetsavstånd för vissa riskfyllda arbeten såsom lyftarbeten, sprängning och krossning i förhållande till högspänningsledningar
  • jordning av vissa maskiner som utför arbeten intill ledningar
  • tekniska åtgärder som begränsar riskerna för maskiner att komma in i riskområden
  • lämplig uppställningsplats för maskiner och för tankning
  • lämpligt område för byggetablering
  • omhändertagande av person vid elolycka

Ovanstående är exempel på åtgärder som kan behöva beskrivas i arbetsmiljöplanen tillsammans med ritningar och annan dokumentation, där risker och åtgärder tydligt beskrivs.

Arbeten längs högspänningsledningar kräver ofta kontakt och samordning med den aktuella elnätsleverantören, som också kan ha krav på hur arbete får utföras.

För vissa personer kan det av medicinska skäl vara olämpligt att utföra arbeten intill högspänning, till exempel om man har pacemaker.

Det är främst Elsäkerhetsverkets bestämmelser som reglerar arbeten intill högspänningsanläggningar. Det finns även olika standarder och andra regler som man ska följa, exempelvis vid arbete intill väg och järnväg.

Elsäkerhetsverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Vissa byggnads- och anläggningsarbeten utförs vid vatten och medför risk för drunkning. Ett sådant arbete kräver en särskild planering. Vanliga arbeten med drunkningsrisk kan vara anläggning av broar, dammar, bryggor eller arbete från arbetsbåt. Vid dessa arbeten är det viktigt att förebygga drunkningsrisker, exempelvis genom att särskilt noga planera för fallskyddsräcken, säkra tillträdesleder och arbetsplattformar, halkförebyggande åtgärder etc.

Det är också viktigt att man har en plan för hur man ska kunna rädda en person som faller i vattnet och att man tar hänsyn till risken för nedkylning. Personlig skyddsutrustning, som flytväst, ska användas när det finns drunkningsrisk.

Flytvästar, öppnas i nytt fönster

Dykeriarbete (AFS 2010:16), föreskrifter 

Om arbete ska utföras under jord, exempelvis tunnelarbete eller arbeten med rör, brunnar eller jordförstärkning, behövs det särskilda åtgärder som beskrivs i en arbetsmiljöplan.

Läs mer om arbete under jord här.

Arbete under jord, i tunnlar, brunnar och rör

Arbete under vatten med dykutrustning är riskfyllt och får enbart utföras enligt Arbetsmiljöverkets särskilda regler om dykeri­arbete.

Krav ställs på att dykaren ska ha ett dykarcertifikat som motsvarar de svenska yrkesdykarcertifikaten och att det ska finnas ett dyklag som ska bestå av minst tre personer: dykarledare, dykare och reservdykare. Ytterligare krav ställs på dykplan, riskbedömning och utrustningen.

Vanliga risker vid dykning är

  • bristfällig utrustning
  • att man saknar rätt utbildning
  • att kommunikationen inte fungerar
  • problem med tillträdesanordningar
  • dåliga väderförhållanden
  • avsaknad av en plan vid nödläge
  • dålig samordning
  • att tillgång till tryckkammare inte är säkerställd.

Den som dyker ska regelbundet genomgå särskilda medicinska kontroller. Läs mer nedan.

Dykeriarbete, AFS 2010:16, föreskrifter 

Medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet

Vissa byggnads- och anläggningsarbeten utförs genom att sänka ner en slags konstruktion där man utför arbeten under vatten, till exempel i kassuner eller sänktunnlar. Arbetet utförs under förhöjt lufttryck.

Sänktunnlar och kassuner är exempel på särskilda konstruktioner där man kan skapa ett vattenfritt arbetsutrymme för att utföra grundläggningsarbeten.

Dessa arbeten är riskfyllda eftersom både vatten kan tränga in och det utförs under tryck, övertryck. Det senare innebär risker med tryckfallssjuka på samma sätt som för dykare.

Medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet

Det sprängs vid exempelvis grundläggning inför uppförande av byggnader, för att bygga tunnlar och vägar, för att lägga ner rör eller för att dra kablar. Att utföra sprängarbete är riskfyllt och ska utföras och ledas av personer med särskild kunskap och erfarenhet. Det är särskilt viktigt att alla berörda på arbetsplatsen informeras om risker och hur man ska agera vid platser där sprängarbete utförs.

Sprängarbete

Tunga byggelement används exempelvis vid byggnation med prefabricerade element i betong, stål eller trä. Byggnation med hjälp av förtillverkade byggelement går ofta snabbare än att platsbygga men innebär en rad andra risker vid montaget. Att ta fram en montageplan och se till att en kompetent person leder arbetet kan vara några av åtgärderna som anges i arbetsmiljöplanen.

Formbyggnadselement kan användas när man ska gjuta på plats. När tunga sådana formar används, krävs det också att man i arbetsmiljöplanen beskriver vilka åtgärder som ska genomföras för att förebygga ohälsa och olycksfall i det arbetet.

Lyft av tunga byggelement

Arbeten nära vägar och spår där det förekommer passerande fordonstrafik innebär att det ska finnas förebyggande åtgärder beskrivna i en arbetsmiljöplan. Det kan handla om underhåll av vägar eller järnvägar, eller andra typer av byggarbetsplatser där det förekommer extern trafik på platsen eller området. Läs mer om arbete intill vägar och järnvägar nedan.

Arbete intill vägar och järnvägar

Om man ska riva bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen, krävs det en arbetsmiljöplan och åtgärder mot riskerna för olycksfall och ohälsa som rivningen kan innebära. Läs mer arbetsmiljörisker vid rivning nedan.

Rivning

Senast uppdaterad 2022-12-02