Vilka dagar som man ska arbeta och vilka dagar som är "röda" regleras inte i arbetstidslagen. Det brukar vara reglerat i arbetstidsavtal (kollektivavtal) mellan arbetsgivaren och facket. Du kan höra efter med facket, till exempel facklig ombudsman, om vilka regler som finns inom ditt arbetsområde.

Om man inte räknar timmar enligt schemat kan arbetsgivaren inte kontrollera att reglerna i Arbetstidslagen följs. Om arbetsgivaren bryter mot reglerna i Arbetstidslagen kan denne bland annat få betala en sanktionsavgift.

Arbetstidslagen reglerar bland annat ordinarie arbetstid 40 timmar/vecka (5 §), övertid 200 timmar/kalenderår (7 §), dygnsvila 11 timmar/24 timmar (13 §) och veckovila 36 timmar/7 dagar (14 §).  

Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal (3 §), då gäller i stället reglerna i kollektivavtalet. Efterlevnaden av kollektivavtal övervakas av parterna, det vill säga företrädare för arbetsgivaren och facket. Arbetsmiljöverket har inte tillsyn över kollektivavtal och kan därför inte bedöma om de anses följa lagen eller vara skäliga. Tvister om villkor i kollektivavtal avgörs av Arbetsdomstolen.

Förbudet mot arbete mellan midnatt och klockan 5 innebär att dygnsvilan måste börja senast vid midnatt. I princip är det ett nattarbetsförbud, men lagen medger att nattarbete utförs om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter.

Exempel på undantag är vissa arbeten inom processindustrier, sjukvård, kollektivtrafik, taxitrafik och restaurangbranschen.

Jourtid räknas som arbetstid vid tillämpningen av dygnsviloregeln.

Kollektivavtal gäller före arbetstidslagen. Då kan man gå utanför lagen. Facken och arbetsgivarorganisationerna kan ge mer information om innehållet i kollektivavtalen.
 
Arbetstidslagen gäller inte för:

• Arbete när det inte är arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat. 
• Företagsledare eller motsvarande.
• Den som med hänsyn till sina arbetsuppgifter själv kan disponera sin arbetstid.
• Arbete i arbetsgivarens hushåll. Där gäller istället lagen (1970:943) om arbetstid med mera i husligt arbete.
• Arbete som omfattas av lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete.
  För dessa typer av arbeten gäller däremot de särskilda reglerna om minderåriga.

Arbetstidslagen och vissa delar av föreskrifterna om minderåriga gäller inte för:

• Elever under utbildning
• Intagna vid kriminalvårdsanstalt
• Värnpliktiga

För fartygsarbete gäller lagen (1998:958) om vilotid för sjöman. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Det finns inget direkt ja eller nej på den frågan. Arbetstagare som fastar får kontakta arbetsgivaren så att de tillsammans kan försöka komma fram till en lösning.

Följande avsnitt i Arbetsmiljölagen kan vara till hjälp vid en bedömning:

Arbetsgivaren ska anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd för att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet (3 kapitel, 3 §). 

Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation (2 kapitel, 1 §). 

För en verksamhet kan ett utbrott av smitta innebära att vissa arbetstagare behöver arbeta mer än annars. Det skulle exempelvis kunna bli fråga om att behöva arbeta extra övertid/mertid, nödfallsövertid, under natt och utan dygns- eller veckovila.

I en situation då undantag tillämpas är det ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Nej, lagen gäller som vanligt. Det finns särskilda bestämmelser som gäller när landet befinner sig i krig eller hotas av krigsfara, men de är inte aktuella vid andra typer av kriser.

Det finns särskilda regler om undantag för offentlig verksamhet som exempelvis försvaret, polisen och skydds- och beredskapsarbeten, när verksamheten är av sådant slag att man inte kan undvika att bryta mot reglerna om arbetstid.

Undantaget gäller bara i situationer som avviker från det normala läget i denna typ av verksamhet, som ju alltid kräver kontinuerlig bemanning och snabba insatser. EU-domstolen har förklarat att det gäller tjänster som är oumbärliga för att skyddet av säkerhet, hälsa och allmän ordning ska kunna upprätthållas under förhållanden som är av exceptionellt allvarlig och omfattande art. Verksamheten behöver inte drivas av det offentliga för att omfattas av undantaget, det avgörande är arten av arbete som utförs.

Ett stort utbrott av smitta kan innebära att undantaget blir aktuellt, ifall trycket på verksamheten ökar markant genom större efterfrågan, eventuellt i kombination med onormalt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

Bestämmelserna om maximal sammanlagd arbetstid, dygnsvila, arbetstid för nattarbetande samt kompensation för tillfälliga brott mot veckovilan är då inte tillämpliga. Bestämmelsen om detta finns i 2 § 3 stycket ATL.

I en situation då undantaget tillämpas är det ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

I vanliga fall ska varje arbetstagare ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, s.k. dygnsvila. Men arbetsgivaren får göra avvikelse från detta tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Bestämmelsen finns i 13 § ATL.

Enligt Arbetsmiljöverkets mening bör ett stort utbrott av smitta i vissa fall kunna betraktas som ett sådant särskilt förhållande som medför att tillfällig avvikelse kan göras från dygnsviloregeln. Det kan till exempel handla om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning smittan, eller att viss verksamhet behöver stängas ner på ett kontrollerat sätt, eventuellt i kombination med ovanligt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

I beslut om dispens från dygnsvilan har Arbetsmiljöverket normalt ställt krav på kompensationsledighet vid arbetsperiodens slut som motsvarar 11 timmar per arbetad 24-timmars-period.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om undantag från dygnsvilan tillämpas. I en situation då undantaget tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

I vanliga fall ska varje arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar, s.k. veckovila. Men arbetsgivaren får göra avvikelse från detta tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Bestämmelsen finns i 14 § ATL.

Enligt Arbetsmiljöverkets mening bör ett stort utbrott av smitta i vissa fall kunna betraktas som ett sådant särskilt förhållande som medför att tillfällig avvikelse kan göras från kravet på veckovila. Det kan till exempel handla om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning av smittan, eller att viss verksamhet behöver stängas ner på ett kontrollerat sätt, eventuellt i kombination med ovanligt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om undantag från veckovilan tillämpas. I en situation då undantaget tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Arbetsgivaren får ta ut så kallad allmän övertid när det finns särskilt behov av ökad arbetstid. Därutöver får arbetsgivaren ta ut så kallad extra övertid om det finns särskilda skäl för det och situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt. Bestämmelserna finns i 8 § och 8a § ATL.

Allmän övertid får tas ut med maximalt 200 timmar per kalenderår. Extra övertid får tas ut med maximalt 150 timmar per arbetstagare och kalenderår. Allmän och extra övertid får för varje arbetstagare totalt uppgå till som mest 48 timmar under en period om 4 veckor eller 50 timmar per kalendermånad.

Ett stort utbrott av smitta bör enligt Arbetsmiljöverkets mening kunna medföra att det finns sådant särskilt behov av ökad arbetstid inom vissa verksamheter att båda slagen av övertid kan motiveras. Det kan till exempel röra sig om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning av smittan, eller att verksamheten behöver kunna drivas trots ovanligt hög sjukfrånvaro.

Ja. Att övertid tas ut betyder inte att övriga bestämmelser i arbetstidslagen sätts ur spel. Det är tvärtom då särskilt viktigt att arbetstagarna får vila och återhämtning genom att dygnsvila och veckovila tas ut, om inte reglerna om undantag från dem är tillämpliga. Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga vid uttag av övertid.

Övertid som inte räknas in i allmän eller särskild övertid kan tas ut under mycket speciella förhållanden, det kallas nödfallsövertid. Sådan övertid för nödfallsarbete får tas ut då oförutsedda händelser vållat avbrott i en verksamhet eller hotat att medföra sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom. Nödfallsövertid får då tas ut i den omfattning som förhållandena kräver. Bestämmelsen finns i 9 § ATL.

Nödfallsarbetet behöver inte utföras av anställda i den drabbade verksamheten. Restriktivitet bör dock iakttas då det gäller nödfallsarbete utanför den egna verksamheten.

Så snart omständigheterna medger det ska arbetsgivaren underrätta den lokala fackliga organisationen om att nödfallsarbete avses äga rum på övertid. Om underrättelseskyldigheten åsidosätts blir den uttagna övertiden att betrakta som allmän eller särskild övertid, när förutsättningar finns för det, eller annars som otillåten övertid. Finns det ingen lokal facklig organisation faller underrättelseskyldigheten bort. I sådana fall får man lita till reglerna om övertidsjournal samt tillsynsbestämmelserna och bestämmelserna om straff för otillåtet övertidsuttag.

Att nödfallsövertid tas ut betyder inte att övriga bestämmelser i arbetstidslagen sätts ur spel. Det är tvärtom då särskilt viktigt att arbetstagarna får vila och återhämtning genom att dygnsvila och veckovila tas ut, om inte reglerna om undantag från dem är tillämpliga. Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga vid uttag av övertid.

Nej, raster, måltidsuppehåll och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om man gör undantag från viloreglerna eller tar ut övertid.

I vanliga fall har varje arbetstagare rätt till rast efter max 5 timmars arbete. Rast betyder att man har rätt att lämna arbetsplatsen. Det finns ingen regel om hur lång en rast ska vara men enligt praxis minst 30 minuter. Raster räknas inte in i arbetstiden. Vid en händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren får raster bytas mot måltidsuppehåll. Arbetstagaren får då inte lämna arbetsplatsen och tiden räknas in i arbetstiden. Måltidsuppehåll kan bli aktuella vid ett stort utbrott av smitta. Bestämmelserna finns i 15 och 16 §§ ATL.

Varje arbetstagare har också rätt till de pauser som behövs i arbetet. Pauserna kan schemaläggas om arbetsförhållandena kräver det. Pauser räknas in i arbetstiden. Bestämmelsen finns i 17 § ATL

Bedömningen av vilka pauser som behövs bör integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet, för att säkerställa att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Nej. Det finns en gräns för hur mycket var och en totalt får jobba. Den sammanlagda arbetstiden under en period av 7 dagar får som mest uppgå till 48 timmar under en beräkningsperiod om 4 månader. Beräkningsperioden innebär dock att man kan jobba betydligt mer än 48 timmar vissa veckor, så bestämmelsen medger stor flexibilitet i ett kortare perspektiv. Bestämmelsen finns i 10b § ATL.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om man gör undantag från viloreglerna eller tar ut övertid.

I en situation då undantag tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Raster i arbetet tas upp i arbetstidslagen. Ingen ska arbeta mer än fem timmar i följd utan rast. Under en rast har man rätt att gå ifrån arbetsstället.

Arbetstidslagen anger inte hur många eller hur långa pauserna ska vara men det är rimligt med en paus efter max två timmars arbete. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs – utöver rasterna. Pauser ska räknas in i arbetstiden.

Arbetsmiljöverket har gett uttryck för detta i ett ärende som gällde busschaufförers möjlighet till så kallade kisspauser för några år sedan. Ärendet överklagades men vårt krav att arbetsgivaren ska sträva efter att lägga in en paus efter ca två timmars körning – eller som allra längst efter 2,5 timmar – fastställdes av regeringen.