Frågor och svar om arbetsplatsens utformning

Arbetsplatsens utformning är en av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som omfattar flest områden. Den gäller i stort sett alla arbetsplatser. Här finns regler om till exempel ventilation, belysning, dagsljus, utrymning och tillräckliga arbetsutrymmen. Det finns också regler om att arbetsplatser ska vara tillgängliga för så många som möjligt på lika villkor.

I föreskriften ställs dels krav på arbetsgivaren, dels på att byggherrar, Bas-P (byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering), arkitekter och andra projektörer tar hänsyn till arbetsmiljön i den färdiga byggnaden redan vid projekteringen.

Allmänna frågor

Vilka omfattas av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU?

Svar: Föreskrifterna riktas till arbetsgivare samt byggherrar, Bas-P, arkitekter och andra projektörer. Även fastighetsägare berörs av reglerna, eftersom vi har möjlighet att förbjuda upplåtelse av lokaler som inte är lämpliga som arbetslokaler.

Är föreskrifterna förknippade med några sanktioner för de som inte följer reglerna?

Svar: Det är inga sanktionsavgifter kopplade till de här föreskrifterna. Däremot kan vi ställa krav förenade med vite och förbjuda arbete.

Projektering

Varför ska projektörer, byggherrar och byggarbetsmiljösamordnare ta ansvar för arbetsplatsen utformning?

Svar: Redan vid planeringen och projekteringen ska projektörer, byggherrar och Bas-P planera och projektera och ta hänsyn till arbetsmiljön så att riskerna på den färdiga arbetsplatsen minimeras. Det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö på den framtida arbetsplatsen.

Att tidigt uppmärksamma arbetsmiljökraven för bruksskedet ökar möjligheterna till en bättre arbetsmiljö, minskar kostnader, effektiviserar projekteringen och även minska tider för hantering av vissa ärenden hos byggnadsnämnder.

Det är dyrt att bygga om i efterhand och ibland omöjligt att göra om för att komma åt vissa risker.

Hur fungerar paragraferna om projekteringsansvar?

Byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare ska redan vid planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön både för byggskedet och bruksskedet, det vill säga i den färdiga byggnaden. Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning handlar om ansvaret för arbetsmiljön i bruksskedet. Om arbetsmiljön i bruksskedet finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete.

Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten.

  • Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret.
  • Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska hantera frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet.
  • Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls

Arbetsmiljöverket kan ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår, det vill säga så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd alltså infogad i byggnaden på sin slutliga plats.

När någon del är färdigt byggd, det vill säga att man måste riva det byggda, kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen. Först när en verksamhet finns, kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det.

Vad händer om man redan börjat projektera, men inte byggt klart när de nya föreskrifterna trätt ikraft

Svar: All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU.

Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, ska hela byggnadsdelen projekteras enligt de nya reglerna.

Projekteringen är avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.

Varför är kraven på tillgänglighet högre vid nybyggnad och ombyggnad än på befintliga arbetsplatser?

Svar: Vi ställer lite högre krav på tillgänglighet vid projektering för om- och nybyggnad än för befintliga arbetsplatser, eftersom det är då det finns bättre möjlighet att påverka utformningen så den blir tillgänglig.

Blir det följdkrav att göra hela byggnaden tillgänglig om ett våningsplan i en byggnad med flera hyresgäster byggs om?

Nej. Vi använder Boverkets definition av ombyggnad, men har inte några bestämmelser om följdkrav för resten av byggnaden. Våra projekteringskrav gäller endast den berörda delen, resten av byggnaden betraktas som befintlig.

Tillgänglighet

Vad menas med att arbetsplatser ska vara tillgängliga?

Svar: Tillgänglighetskraven är lite olika beroende på om det handlar om befintliga arbetsplatser eller ny- eller ombyggnad.

Vid projektering av ett nytt byggnadsverk för arbetsplatser, eller en ombyggnad av arbetsplatser ska dessa, utformas på ett sådant sätt att de blir så tillgängliga att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor. Det inkluderar även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier.

Befintliga arbetsplatser ska vara tillgänglig för de arbetstagare som behöver använda den.

Finns det exempel över konkreta krav på tillgänglighet?

Svar: Vid ny- eller ombyggnad ska arbetsplatser dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning. Dimensionerande vändmått för en sådan är en cirkel med diametern 1,50 meter. Det fria passagemåttet i dörrar för en sådan rullstol behöver vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90º.

I de allmänna råden finns exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig för så många som möjligt:

  • Enkla och tydliga samband mellan lokaler.
  • Sammanhängande taktila ledstråk.
  • Kontrasterande färgsättning.
  • Efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användningsområde.
  • God taluppfattbarhet.
  • Tillräckliga areor och passagemått.
  • Inga nivåskillnader.
  • Automatiska dörröppnare.
  • Lättstädad inredning.
  • Lågemitterande material.
  • Kontinuerlig ventilation.

Finns det undantag från tillgänglighetskraven?

Svar: Undantaget från tillgänglighetskravet gäller enbart den del av lokalen där den aktuella funktionsförmågan behövs för att arbete ska kunna utföras. I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid vara tillgängliga.

Utrymning, brandskydd och frångänglighet

Vad menas med frångänglighet?

Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.

Vad är kraven på frångänglighet/tillgänglig utrymning?

Svar: Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.

Vad är tillfälliga utrymningsplatser, och vad är kraven?

En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp.

Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten.

På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.

Hur ska man tänka kring frångänglighet och tillfälliga utrymningsplatser när man projekterar?

Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser.

Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.

Accepteras utvändiga utrymningsplatser?

Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser).

Godtar ni att ha sprinkler istället för tillfälliga utrymningsplatser?

Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.

Behöver alla utrymningsvägar finnas med på alla utrymningsplaner, även för mycket stora byggnader?

En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.

Det finns vanligt förekommande utrymningsskyltar som inte ser likadana ut som era, vilka ska användas?

Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.

Godtar ni fönsterutrymning?

Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.

Övriga frågor

Varför är det så viktigt med kravet på 0,8 meters utrymme för arbetsuppgifter?

Svar: Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.

Vilka krav ställs på dagsljus

Svar: Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.

Gäller reglerna hemarbete?

Svar: Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker.

Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.

Föreskrifterna gäller inte hemarbete hos andra, till exempel inom hemtjänst. Varför inte det?

Svar: Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.

Finns det med något om att minska smittspridning i dessa föreskrifter?

Svar: Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta.

Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta

Finns det med något i paragraferna kring öppna, flexibla kontorslösningar?

Svar: Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.

De arbetstagare som har ambulerande arbetsplatser, till exempel personal ombord på tåg och de som åker runt och gör vissa servicearbeten, kan ni ställa krav på deras arbetsplatser och personalutrymmen?

Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-12-23