Nästan 19 500 arbetssjukdomar anmäldes till Arbetsmiljöverket under 2020. Det är en ökning på 84 procent jämfört med 2019, då cirka 10 600 sjukdomar anmäldes. Kvinnornas anmälda arbetssjukdomar gick upp med 117 procent jämfört med året innan, medan männens ökade med 27 procent.

– Den betydligt större ökningen bland kvinnor jämfört med män beror till stor del på hur pandemin slagit olika hårt mot olika branscher. Här ingår bland annat vård, omsorg och sociala tjänster, som har en hög andel kvinnliga arbetstagare, säger Ann Ponton Klevestedt, chef på Arbetsmiljöverkets statistik- och analysenhet.

Parallellt med att de anmälda arbetssjukdomarna har ökat kraftigt under 2020 så har de anmälda arbetsolyckorna med sjukfrånvaro minskat något. Under 2020 anmäldes cirka 33 000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro, vilket är drygt 5 procent färre jämfört med året innan.

– Både den kraftiga ökningen av anmälda arbetssjukdomar och minskningen av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro är med stor sannolikhet en konsekvens av den pågående pandemin. I rapporten ser vi även att antalet anmälda olyckor till och från jobbet har minskat med nära 30 procent under 2020, förmodligen på grund av det ökade arbetet hemifrån, säger Ann Ponton Klevestedt.

Du hittar rapporten i sin helhet, tillsammans med tabell- och länsbilagor, här:

Arbetsskador 2020

Färre dödsfall – men mer måste göras

Utöver arbetsolyckorna med sjukfrånvaro och sjukdomarna anmäldes 24 arbetsolyckor med dödlig utgång under 2020 inom den svenska arbetskraften.

Det är ett lägre antal jämfört med motsvarande siffror från föregående år – 2019 anmäldes 36 arbetsolyckor med dödlig utgång, och 2018 var de 50. Men även om de anmälda dödsolyckorna är färre är det är alldeles för tidigt att dra några positiva slutsatser av detta, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem:

– Vi förstår att det kan uppfattas som positivt att statistiken visar att dödsolyckorna är färre jämfört med tidigare år. Men varje arbetsrelaterat dödsfall är en oacceptabel tragedi som kan undvikas med hjälp av ett fungerande arbetsmiljöarbete.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 pekas en utvidgad nollvision mot dödsolyckor ut som en inriktning bland de prioriterade områdena. Den handlar om en nollvision mot arbetsplatsolyckor som leder till död, men också mot arbetsrelaterad dödlighet på grund av till exempel längre sjukdom, ohälsosam stress, cancer och suicid.

– Det är viktigt att vi nu fortsätter vårt arbete med att göra verklighet av nollvisionen. Att arbetsgivaren har det primära ansvaret kvarstår, men i den här frågan behöver hela arbetsmarknaden samarbeta, från politiker och myndigheter till arbetsgivare och fackförbund. Vi är alla överens om att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet, men ingen aktör kan göra hela det arbetet ensam, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Så förebygger vi dödsolyckorna

I Arbetsmiljöverkets inspektioner av dödsolyckor framgår ofta att det har funnits brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och att det har saknats eller funnits bristfälliga riskbedömningar för det arbetsmoment som skulle utföras.

– Vi kan alla göra mycket för att förebygga dödsolyckorna, men det är alltid arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen som gör den största skillnaden. Och det systematiska arbetsmiljöarbetet, där man hittar riskerna och åtgärdar dem, är extremt viktigt i det här sammanhanget. Alla kan begå misstag – men det måste kunna ske utan katastrofala konsekvenser, säger Erna Zelmin-Ekenhem.