Zoonoser som arbetsmiljörisk
Zoonoser är infektionssjukdomar som kan spridas mellan djur och människor. Infektionssjukdomarna kan orsakas av olika zoonotiska smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter. Zoonotiska sjukdomar kan drabba arbetstagare olika, beroende på zoonos och arbetstagarens mottaglighet, till exempel vid graviditet och nedsatt immunförsvar.
Hur sprids zoonoser?
Zoonoser kan överföras mellan djur och människa via olika smittvägar, bland annat:
- direkt kontakt
- indirekt kontakt via föremål eller via livsmedel
- vatten och omgivningen
- vektorer som myggor och fästingar.
De arbetstagare som kommer i kontakt med djur i sitt arbete behöver känna till att djur kan vara bärare av smittämnen som kan ge sjukdom hos människor, utan att djuren själva har symtom.
Några exempel på zoonoser är TBE (fästingburen hjärninflammation), EHEC (enterohemorragisk Escherichia coli), Campylobacter, Leptospira och Cryptosporidium.
Här kan du läsa mer om zoonoser:
Smittsamma sjukdomar, Folkhälsomyndighetens webbplats
Djursjukdomar, Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats
Smittskyddsblad, Smittskyddsläkarföreningens webbplats
Var kan arbetstagare komma i kontakt med zoonoser?
Det finns olika verksamheter där arbetstagare kan komma i kontakt med zoonoser. Några exempel är
- djurens hälso- och sjukvård
- djurhållning
- lantbruk
- arbete i skog och mark
- livsmedelsproduktion
- blåljusverksamhet såsom Tullverket
- djurparker och tillsyn av djurskydd.
För att skydda arbetstagare inom djurens hälso- och sjukvård mot smittrisker finns det särskilda hygienregler.
Du som arbetsgivare måste ta reda på vilka zoonotiska risker som förekommer i verksamheten, bedöma riskerna och med riskbedömningen som grund välja effektiva skyddsåtgärder.
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder mot zoonotisk smitta
När arbetstagare riskerar att utsättas för zoonoser i sitt arbete ska du som är arbetsgivare vidta de skyddsåtgärder som behövs. Därefter ska du göra regelbundna uppföljningar för att kontrollera att åtgärderna följs och fungerar som de ska.
Beroende på smittämne, arbetsmoment och situation måste arbetstagaren skyddas på ett korrekt sätt. Det kan till exempel handla om att erbjuda vaccin mot rabies till arbetstagare som kan komma i kontakt med hundar och andra sällskapsdjur med okänt ursprung, till exempel personal inom Tullverket eller djurens hälso- och sjukvård.
Det kan också handla om att arbetstagare med utomhusarbete både erbjuds vaccin mot TBE och använder täckande kläder som skyddar mot bett från insekter och fästingar. Andra exempel på skyddsåtgärder vid utomhusarbete kan vara myggnät och heltäckande arbetskläder behandlade med insektsmedel.
Du som är arbetsgivare ska även förebygga risker för att arbetstagare andas in smittämnen från dammiga miljöer där djur som sorkar och fåglar har vistats.
Du ska även se till att arbetstagare kan tillämpa god handhygien och vid behov använda personlig skyddsutrustning. I detta dokument får du vägledning i valet av skyddsutrustning vid zoonotisk smitta.
Vägledning om val av skyddsutrustning vid misstänkt eller konstaterat fall av zoonos, pdf
Särskilda risker med zoonoser vid graviditet
Vissa zoonoser kan ha skadlig inverkan på graviditeten, den gravida kvinnans hälsa, fostret eller det nyfödda barnet. När en arbetstagare har berättat för arbetsgivaren om sin graviditet behöver arbetsgivaren ta hänsyn till särskilda risker i arbetsmiljön för den som är gravid eller ammande.
Här kan du läsa mer om arbetsgivarens ansvar för gravida och ammande arbetstagare.
-
Det finns förbud mot att gravida arbetstagare utsätts för Toxoplasma, om den gravida saknar fullgott immunitetsskydd mot Toxoplasma. Toxoplasma är en parasit som kan orsaka missfall eller fosterskador. Parasiten kan finnas i avföringen hos smittade katter och hos andra djur som smittas via bete, foder eller vatten, till exempel får och getter.
Andra exempel på zoonoser som kan innebära särskild risk för gravida är Brucella, Listeria, Zikavirus, Leptospira, EHEC och Q-feber.
Här kan du läsa mer om zoonoser som kan innebära särskild risk för gravida eller fostret:
-
Om det inte är möjligt att undanröja risken för gravida att utsättas för zoonoser med särskild risk, kan du som arbetsgivare behöva ge den gravida kvinnan andra arbetsuppgifter som är riskfria.
Du ska fortlöpande pröva möjligheterna att undanröja riskerna i den gravida kvinnans arbetsmiljö eller att ge henne andra arbetsuppgifter så att hon kan återgå i arbete.
Som arbetsgivare måste du dokumentera skälen till att du inte har kunnat ta bort riskerna i arbetsmiljön eller låtit den gravida arbetstagaren utföra andra arbetsuppgifter.
Frågan om ersättning vid ledighet från arbete för gravida regleras i lagen om allmän försäkring. På Försäkringskassans webbplats hittar du information om ersättning för gravida.
Aktuella exempel på zoonotiska smittrisker
Här är exempel på smittämnen som kan innebära risk vid arbete med djur. För alla zoonotiska smittrisker gäller att du som arbetsgivare ska undersöka, riskbedöma och vidta skyddsåtgärder enligt våra föreskrifter.
Du ska göra en särskild riskbedömning för arbetstagare som kan vara extra känsliga för infektioner, till exempel gravida och ammande.
MRSA hos grisar
MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) förekommer hos grisar i Sverige.
Vad innebär risken?
MRSA är en variant av antibiotikaresistenta bakterier som kan orsaka infektion hos människor och djur. Bakterien kan också finnas på hud och slemhinnor utan att ge symtom, vilket kallas bärarskap. MRSA hos gris kan innebära en smittrisk för personer som arbetar nära grisar.
Antibiotikaresistenta bakterier
Resultat från två MRSA-studier hos svenska grisar, SVA:s webbplats
Sjukdomsinformation om MRSA, Folkhälsomyndighetens webbplats
MRSA är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Arbetsgivaren kan behöva anmäla det som ett allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket.
Anmälan av allvarliga tillbud med smittrisker
Fågelinfluensavirus
Under vissa perioder av året ökar antalet vilda fåglar med tecken på fågelinfluensa. I Sverige har även tama fåglar samt knubbsäl drabbats.
Vad innebär risken?
Risken för människor att smittas är låg, men smitta kan ske vid nära kontakt med infekterade fåglar. Personer som hanterar sjuka eller döda fåglar måste skydda sig. Tänk på att fåglar även kan bära på andra smittämnen. Arbetstagare som arbetar med tama eller vilda fåglar kan löpa högre risk än andra att smittas.
Får du symtom och söker vård ska du informera om att du haft kontakt med fåglar.
Ökad spridning av fågelinfluensa bland vilda fåglar, SVA:s webbplats
Fågelinfluensa hos knubbsäl, SVA:s webbplats
Fågelinfluensa är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Arbetsgivaren kan behöva anmäla det som ett allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)
Senast uppdaterad 2026-04-28