Så kan du förebygga riskerna med bekämpningsmedel

Du som arbetsgivare kan minska risken för att arbetstagare exponeras för bekämpningsmedel genom att ha goda rutiner för hantering och förvaring av bekämpningsmedel samt goda rutiner för rengöring av utrustning som har kommit i kontakt med bekämpningsmedel.

Så här kan du minska riskerna i verksamheten

Här är exempel på åtgärder som du som arbetsgivare kan vidta för att minska riskerna.

  • Du som arbetsgivare ska se till att arbetstagare och du själv har den kunskap som krävs för att arbeta säkert med bekämpningsmedel.

    För att använda växtskyddsmedel behörighetsklass 1 L och 2 L finns krav på utbildning. Utbildningskrav finns även för användning av biocidprodukter behörighetsklass 1 AV (ASS), 1 So och 1 SoX.

  • Som arbetsgivare ska du ta fram skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som ska ge arbetstagarna detaljerade instruktioner om hur de ska arbeta för att undvika exponering. Instruktionerna ska innehålla rutiner och information om följande

    • rätt personlig skyddsutrustning vid olika arbetsmoment
    • tillpassning och skötsel av personlig skyddsutrustning
    • hygienrutiner vid arbete med bekämpningsmedel
    • åtgärder för första hjälpen om du får på dig bekämpningsmedel
    • noggranna instruktioner vid riskfulla arbetsmoment såsom underhåll och service av behållare samt doserings- och pumputrustning.

    Du ska se till att det finns hanterings- och skyddsinstruktioner vid besprutning med bekämpningsmedel i växthus, eftersom det finns en ökad risk för inandning och hudkontakt när bekämpningsmedel används inomhus.

    Hanterings- och skyddsinstruktionerna ska även innehålla information om

    • åtgärder vid spill, läckage eller annan oönskad händelse
    • rutiner för städning, rengöring av utrustning samt rengöring av personlig skyddsutrustning
    • hur verksamheten omhändertar avfall
    • var mat, dryck och tobak med mera får intas.

    Det ska finnas uppgifter om hur länge skyddsutrustning ska användas efter att grödan är besprutad, för att arbetstagare inte ska bli exponerade för bekämpningsmedel via växternas blad.

  • Välj i första hand produktförpackningar som har liten risk för exponering via stänk och ånga. Förpackningar och behållare för bekämpningsmedel ska vara utformade så att risken för stänk och spill vid tillblandning och påfyllning blir så liten som möjligt.

    Doseringshjälpmedel kan underlätta dosering, men du ska alltid i första hand eftersträva att ha slutna system för bekämpningsmedel.  

    Förvaringsutrymme för bekämpningsmedel ska vara utformat så att det går att ha god ordning och god ventilation. Förvara inte personlig skyddsutrustning i samma förvaringsutrymme som bekämpningsmedel.

  • Rörledningar ska vara tydligt märkta så att innehållet kan identifieras. Märkningen ska även visa strömningsriktning.

Arbeta säkert med bekämpningsmedel

Du som använder bekämpningsmedel kan minska risken för att komma i kontakt med bekämpningsmedel med bra arbetssätt.

  • Det är viktigt att tryckeliminera och rengöra utrustning från bekämpningsmedel innan underhålls- eller servicearbete påbörjas på sprutramp, pump, spridare eller andra tryckförande delar.

    Du ska regelbundet kontrollera spridningsutrustningens delar, såsom

    • pump
    • slangar
    • anslutningar
    • ventiler
    • påfyllningshål
    • bottenventil
    • spridarmunstycken.
  • Du kan skydda huden med bra hygienrutiner:

    • Tvätta snarast bort bekämpningsmedel som har kommit på huden. Vattenlösliga bekämpningsmedel kan sköljas bort med stor mängd vatten, men för fettlösliga bekämpningsmedel behövs fettlösliga rengöringsmedel. Se därför till att det finns ett lämpligt rengöringsmedel för händerna på platsen där bekämpningsmedel hanteras.
    • Tvätta händerna före raster, måltider, toalettbesök och liknande.
    • Duscha och byt till rena kläder om du har fått växtskyddsmedel eller annat bekämpningsmedel på kläderna.
    • Eftersom bekämpningsmedel ofta hanteras på platser där vatten inte finns framdraget, är det viktigt att ha med tvål och tillräckligt mycket vatten i dunk, exempelvis vid arbete ute på fält.
    • Du bör inte använda våtservetter som ersättning för vatten och tvål. Våtservetternas innehåll av lösningsmedel kan göra att huden tar upp bekämpningsmedel lättare.

    Du som arbetsgivare ska ha har skriftliga rutiner för hur spill av bekämpningsmedel ska hanteras. Du ska se till att arbetstagarna har möjlighet att tvätta sig och byta kläder vid spill av bekämpningsmedel.

  • Använd alltid skyddsglasögon om det vid vissa arbetsmoment finns risk för stänk i ögon av bekämpningsmedel. Om du får bekämpningsmedel i ögonen behöver du spola ögonen under så lång tid som säkerhetsdatabladet för bekämpningsmedlet minst anger. Ögonduschen bör ha varmvatten och vara fast installerad i närheten av där arbetet utförs.

    Du som arbetsgivare har ansvar för att arbetstagare kan skydda ögonen och vid behov ha tillgång till ögondusch. I säkerhetsdatabladen för bekämpningsmedlet finns uppgifter om spoltid vid stänk i ögonen. Utifrån den informationen kan du som arbetsgivare i riskbedömningen bestämma om du i första hand bör ha en fast installerad ögondusch eller om du väljer att ha ögonduschflaskor. Om du väljer att ha ögonduschflaskor är det viktigt att det finns tillräckligt många i lager, så att ni kan spola ögonen fram till att sjukvården tar över behandlingen.

    Om arbetet utförs ute i fält där det är omöjligt att ha ögonspolning som är fast ansluten till en vattenledning, måste du se till att dina arbetstagare har tillgång till tillräckligt mycket ögonspolvätska.

    Regler om tillgång till utrustning för ögonspolning respektive nöddusch finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser.

    Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser

    Om du eller dina anställda arbetar ensam ska det finnas rutiner för ensamarbete.

    Du kan läsa mer om ensamarbete i kapitel 6 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar.

    Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, kap. 6.

  • När du transporterar bekämpningsmedel är det viktigt att förar- och passagerarutrymmet är avskilt från förvaringsutrymmet. Annars kan luft som innehåller bekämpningsmedel komma in i förarutrymmet. Se till att förpackningar och utrustning är säkrade, så att de inte kan ramla eller förskjutas.

    Särskilda regler om transport av farligt gods på väg och i terräng:

    Föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats

Använd personlig skyddsutrustning för arbete med bekämpningsmedel

Välj alltid personlig skyddsutrustning efter arbetsuppgiften. En produkts säkerhetsdatablad anger vilken personlig skyddsutrustning som är lämplig för just den produkten. Utgå ifrån produkternas säkerhetsdatablad och de risker du har identifierat i din riskbedömning när du väljer vilken personlig skyddsutrustning som dina arbetstagare ska använda.

Till exempel behöver du som användare inte använda samma skyddsutrustning vid besprutning av en åker om du sitter i en stängd traktor med hepafilter som renar luften från damm och bekämpningsmedel, som om du sitter i en öppen traktor.

Exempel på personlig skyddsutrustning

Här är exempel på skyddsutrustning vid exponering för bekämpningsmedel.

  • andningsskydd med gasfilter A2 och partikelfilter P3 alternativt P2
  • engångsoverall
  • nitrilhandskar
  • armmuddar
  • skydd för huvudet
  • gummistövlar.

Senast uppdaterad 2025-01-17