Kunskapssammanställningar, översikt

Hot och våld i skolan - en enkätstudie bland lärare och elever (RAP 2011:15), kunskapssammanställning

Kunskapssammanställningen är en empirisk beskrivning av utsatthet för olika former av hot och våld i skolan i Sverige idag.
Hot och våld i skolan, kunskapssammanställning, omslag
Hot och våld i skolan - en enkätstudie bland lärare och elever (RAP 2011:15), kunskapssammanställning

Även om fokus i området hot och våld vanligen är på de utsatta kan perspektiven också handla om förövare av våld eller vittnen till incidenter. Orsaker kan studeras utifrån olika nivåer: individ, grupp, organisation och samhälle. Kontexterna kan variera.

I den här rapporten har vi undersökt sådant som äger rum i skolans kontext och med ambitionen att ha ett brett perspektiv på hot och våld.

Forskning kring skolvåld inbegriper, liksom när det gäller hot och våld i arbetslivet generellt, ofta olika typer av aggressiva beteenden såsom olika aspekter av fysiskt våld, verbalt våld, relationellt våld, våld som äger rum på internet eller via mobilen och även sexuellt våld.

Forskning har också visat att andra aspekter än själva uttrycket för våldet är viktigt för den enskilde, såsom exempelvis hur många gånger personen utsätts, hur ofta och hur länge det sker liksom vem som är förövare. Vem som är förövare kan ha med maktaspekten att göra, vilket man funnit är en viktig del av definitionen för att något ska definieras som mobbning.

Andra aspekter av just mobbning är att våldet ska äga rum systematiskt och med en känd avsändare, som den utsatte har en relation till. Mobbning inom arbetslivet generellt (till skillnad från skolan specifikt) fokuserar inte lika mycket på maktaspekten, utan talar om ihållande utsatthet för aggression, utfrysning eller hot. Enstaka allvarliga händelser kan alltså aldrig rubriceras som mobbning, om de inte är en del av ett mönster. Sexuellt våld har, som namnet antyder, både aggressiva och sexuella inslag och ingår också i de former av hot och våld som inkluderas i rapporten.

Uppdrag och syfte

Med utgångspunkt i att skolvåld är ett mångfacetterat fenomen som kan drabba både lärare och elever, var uppdraget från Arbetsmiljöverket och syftet med vår undersökning att belysa förekomsten av olika typer av hot och våld bland såväl lärare som elever i årskurserna 6–9. En viktig aspekt i detta var att undersöka hur vanligt förekommande olika typer av hot och våld i skolan är, studera hur utsattheten skiljer sig mellan olika grupper (manliga och kvinnliga lärare, pojkar och flickor bland eleverna) och identifiera ett antal riskfaktorer för att utsättas för hot och våld.

Syftet var också att studera hur hälsa, frånvaro och attityder skiljer sig mellan de som är utsatta och de som inte är utsatta för att på så sätt dra slutsatser om potentiella effekter av hot och våld. Vidare var syftet att studera hur såväl individen (lärare respektive elever) som skolan hanterar frågor om hot och våld.

Resultat

Den här rapporten pekar, liksom många andra studier, på att det förekommer en hel del hot och våld av olika slag i Sveriges skolor. Det tycks vara vanligare i vissa regioner och i vissa städer, samt utgöra en större risk för vissa grupper. Undersökningen har visat att hot och våld är förknippat med en rad negativa konsekvenser som exempelvis en sämre hälsa hos både 109 elever och lärare, ökad frånvaro, en sämre trivsel på skolan, en oro för mer våld och även med både lärares och elevers funderingar på att byta skola. Utifrån ett hälsoperspektiv är detta alltså mycket viktiga frågor att arbeta med. För arbetsgivare är det också viktigt att jobba med dessa frågor utifrån att skapa en god arbetsmiljö och vara en attraktiv arbetsplats där lärare vill arbeta. Hot och våld påverkar arbets- och lärandemiljön negativt för både elever och lärare.

Att uppnå en nolltolerans för förekomsten av hot och våld är förmodligen en omöjlighet men givetvis värt att sträva mot. Skolan är en viktig del av Sveriges framtid och där sker ett viktigt lärande på flera nivåer. Hur skolan hanterar den enskilda individen, vare sig denne är utsatt eller förövare, ger alla direkt eller indirekt inblandade en bild av det samhälle vi vill skapa. Att hantera dessa frågor på ett klokt sätt kan förutom den direkta effekten det får för de inblandade också ge indirekta effekter genom de signaler som hanteringen sänder.

Våld är oacceptabelt men likväl är det en del av tillvaron på ett eller annat sätt; det är något alla kan råka ut för. Vare sig någon är direkt eller indirekt utsatt eller vittne, behöver individen strategier för att hantera våldet. Det är delvis tabubelagt att lägga något som helst ansvar på utsatta, men det finns ändå en hel del tekniker som utsatta och vittnen skulle ha hjälp av att lära sig.

Det är och kommer givetvis aldrig vara acceptabelt att någon utsätter någon annan för aggressiva beteenden eller våld, men genom att utsatta och vittnen i högre grad ser sig som aktörer är chansen större att utsattheten minskar – och därmed även de negativa konsekvenserna. Det finns belägg för att ett korrekt agerande kan minska risken för våld – och det finns belägg för att tankar kring orsakerna till utsattheten spelar roll för hur negativa konsekvenserna blir.

Att utbilda utsatta och vittnen i dessa strategier kan alltså vara ett sätt att stärka individen och även minska utsattheten. För lärarna fann vi att utbildning spelade roll för hur trygga de var med att hantera hot och våldssituationer. Kanske kan även elever ta del av dessa utbildningar eller liknande utbildningar? Även förövare behöver utbildning. Det är inte alla förövare som drivs av en intention att skada andra, men som beter sig på ett negativt sätt utan tanke på vilka konsekvenser det får för andra. Det kan till och med vara så att en viss del av det våld som utsatta upplever inte har sin grund i en intention från förövaren att skada den andra parten. Ett arbete med elever och lärare, utsatta och förövare samt vittnen behöver kompletteras med ett arbete på grupp-, organisations- och samhällsnivå. I ett sådant arbete bör experter från olika yrkeskategorier arbeta tillsammans för att hitta framkomliga strategier som kan bidra till ett effektivare arbete för att förebygga hot och våld i skolan och – i de fall våldet är ett faktum – för att bättre kunna avgöra vilka efterhjälpande insatser som är mest effektiva.

Rapporten presenterades 2011 av:

Sara Göransson, fil dr i psykologi, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Robin Knight legitimerad psykolog och forskningsassistent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Johan Guthenberg, mastersexamen i psykologi och forskningsassistent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Senast uppdaterad 2016-09-26