Kunskapssammanställningar, översikt

Syn och belysning för äldre i arbetslivet (RAP 2012:16), kunskapssammanställning

I kunskapssammanställningen ställs frågor om i vad mån syn- och belysningsproblem i arbetslivet ökar i svårighetsgrad och frekvens för arbetstagare över 65 år och om detta innebär ökade skaderisker både för individen själv och för kolleger runtomkring.
Syn och belysning för äldre i arbetslivet, kunskapssammanställning
Syn och belysning för äldre i arbetslivet (RAP 2012:16), kunskapssammanställning

I takt med att antalet arbetstagare över 65 år ökar aktualiseras frågor om hur arbetsmiljön kan förbättras för att underlätta för äldre arbetstagare att stanna kvar i yrkeslivet. Ett sådant område handlar om ökat ljusbehov, då synnedsättningar i form av försämrat detaljseende är en väl känd åldersförändring. En 65-åring behöver mer än tre gånger så hög belysningsstyrka som en 20-åring. En aktuell riskfaktor i sammanhanget är krav på energibesparingsåtgärder. För att få en lägre energiförbrukning kan följden bli att en lägre belysningsstyrka används i lysrör. Intresset för att utnyttja dagsljus som ljuskälla i arbetslokaler har också ökat. Detta kan orsaka besvär särskilt för arbetstagare i högre åldrar, med skuggbildningseffekter, bländning och uppvärmning som resultat. En svag belysningsstyrka kan minska arbetsförmågan och bidra till fel kroppsbelastning.

I kunskapssammanställningen ställs frågor om i vad mån syn- och belysningsproblem i arbetslivet ökar i svårighetsgrad och frekvens för arbetstagare över 65 år och om detta innebär ökade skaderisker både för individen själv och för kolleger runtomkring. Även hur ökat ljusbehov och minskad synskärpa inverkar på skaderisker och av den med åldern ökade frekvensen av grå och grön starr.

Kunskapssammanställningen diskuterar också hur Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser kan utformas och vilka krav som kan ställas för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt för denna grupp äldre arbetstagare.

Kunskapssammanställningen leddes av professor Jörgen Eklund vid avdelningen för ergonomi, Skolan för Teknik och Hälsa, Kungliga Tekniska högskolan, med bistånd av doktoranderna industridesigner Federico Favero och optiker Susanne Glimne. Därutöver stöddes projektet av ögonläkare docent Kristina Teär Fahnehjelm och professor Jan Ejhed, ansvarig för ljuslaboratoriet vid KTH.

Se film och presentationer från seminariet

Kunskapssammanställningen presenterades av en forskargrupp bestående av professor Jörgen Eklund och doktoranderna Susanne Glimne samt Federico Favero vid Skolan för Teknik och Hälsa vid Kungliga Tekniska högskolan i samarbete med S:t Eriks ögonsjukhus/Karolinska institutet.

Federico Faveros presentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Susanne Glimnes presentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Senast uppdaterad 2016-09-22