– En viktig del i att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet är effektiva utredningar och lagföring av arbetsmiljöbrott. Det är en angelägenhet för flera myndigheter och är därför beroende av god samverkan och tydliga rutiner mellan dessa myndigheter, vilket har gjort utredningsarbetet effektivare. Bland annat har utredningstiden kortats när det gäller dödsolyckor, säger Eva Nilsson, chefsjurist på Arbetsmiljöverket.
Ett strukturerat samarbete med tydliga rutiner för handläggning av arbetsmiljöbrott mellan Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har lett till effektivare utredningar kring dödsolyckor och allvarliga arbetsplatsolyckor.
Dödsolyckor vanliga i åtalsanmälningar
Ungefär en person varje vecka dör på jobbet i Sverige. Många fler skadas på sin arbetsplats eller blir allvarligt sjuka till följd av sitt arbete. De flesta dödsolyckor sker i byggbranschen, inom transport, jordbruk, magasinering och tillverkning.
Arbetsplatsolyckor som kan innefatta misstankar om arbetsmiljöbrott utreds initialt av polisen. Arbetsmiljöverket utreder olyckorna i förebyggande syfte och utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Oftast är en polispatrull först på den förmodade brottsplatsen, vilket kan leda till en förundersökning. Parallellt utreder Arbetsmiljöverket om arbetsgivaren brustit i förhållande till arbetsmiljölagens skyddskrav och kan i sådana fall göra en brottsanmälan till åklagaren, som tar vid som brottsutredande myndighet. Antalet ärenden som leder till åtalsanmälningar hos Arbetsmiljöverket har ökat sedan 2018.
Gemensamma rutiner och utbildningar en framgångsfaktor
– Kunskapsutbyte och gemensamma utbildningar är en annan viktig del i att använda våra gemensamma resurser i kampen mot arbetsmiljöbrott på ett effektivt och bra sätt. Vi ser att handläggningstiden för dödsolyckor som sker i arbetet, från det att en olycka har inträffat till dess att åtal väckts, i de fall det finns misstanke om arbetsmiljöbrott har kortats. Vår handläggningstid understiger i de flesta fall 12 månader och det är mycket bra, säger Elisabeth Lewin, sakkunnig jurist på Arbetsmiljöverket.
Arbetsgivare kan dömas till både personligt ansvar och bötesstraff för företaget, det vill säga företagsbot. 2017 beslutades om 52 lagföringar för personligt ansvar och företagsbot. 2021 var motsvarande siffra 114.
Genom en lagändring från 1 januari 2020 förbättrades åklagarnas möjligheter att använda företagsbot som ett effektivt instrument för att bekämpa arbetsmiljöbrottslighet.
Läs mer i Åklagarmyndighetens pressmeddelande: