Syftet med dessa föreskrifter är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom

1. medicinska kontroller som

   1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,

   2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och

   3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen, och

2. hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget.

 I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.

I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.

 Bestämmelserna i 2–9 och 13 kap. reglerar medicinska kontroller och biologiska exponeringskontroller i vissa typer av arbeten.

 Bestämmelserna i 3 och 4 kap. reglerar medicinska kontroller vid arbete där arbetstagaren utsätts för vibrationer, 3 kap. 1–3 §§, handintensivt arbete, 3 kap. 4–6 §§, nattarbete, 3 kap. 7–9 §§, eller arbete med allergiframkallande kemiska ämnen, 4 kap. 1–4 §§.

Bestämmelserna i 5–8 kap. reglerar medicinska kontroller, med bedömning för tjänstbarhetsintyg, vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen, 5 kap. 1–3 §§, arbete som innebär exponering för fibrosframkallande damm, det vill säga asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer eller kvarts, 6 kap. 1–5 §§, arbete som innebär exponering för bly, 7 kap. 1–3 §§, arbete som innebär exponering för kadmium, 7 kap. 11–13 §§, arbete som innebär exponering för kvicksilver, 7 kap. 20–22 §§, arbete som innebär klättring med stor nivåskillnad, 8 kap. 1–3 §§, arbete med rök- och kemdykning, 8 kap. 4–6 §§, och dykeriarbete, 8 kap. 7–9 §§.

 Bestämmelserna i 7 kap. reglerar biologiska exponeringskontroller vid arbete med bly, 4–10 §§, kadmium, 14–19 §§, och kvicksilver, 23–27 §§.

 Bestämmelserna i 9 kap. reglerar medicinska kontroller även vid annat arbete än som avses i 2 och 3 §§, där en riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, visar att det är motiverat.

 Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs, med undantag för det som anges i 12 kap.

Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställda, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i dessa föreskrifter. Den som driver sådan verksamhet behöver dock inte följa bestämmelserna i

1. 8 § 1–6 och 9 § 1–5 om information med mera,

2. 3 kap. 4–6 §§ om handintensivt arbete,

3. 3 kap. 7–9 §§ om nattarbete,

4. 8 kap. om arbete som innebär stor fysisk ansträngning,

5. 10 kap. om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, eller

6. 12 kap. om läkares anmälan och läkares rekommendationer.

Även den som sysselsätter inhyrd arbetskraft i sin verksamhet räknas som arbetsgivare för dessa arbetstagare vid tillämpningen av

1. 14 och 15 §§ om tjänstbarhetsintyg,

2. 18 § om biologiska exponeringskontroller,

3. 17 och 19 §§ om sanktionsavgifter.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att dessa föreskrifter under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare. Det som sägs i detta kapitel gäller då även dem.

 I 12 kap. finns

1. bestämmelser om läkares anmälan av sjukdom,

2. information kring direktiv 2004/37/EG, och

3. information kring direktiv 2017/2398/EU.

 I dessa föreskrifter har följande begrepp dessa betydelser.

 Den arbetsgivare som ska anordna medicinska kontroller enligt dessa föreskrifter ska

1. informera arbetstagaren om varför den medicinska kontrollen behövs och vad den innebär,

2. informera arbetstagaren om att den medicinska kontrollen är frivillig,

3. informera arbetstagaren om att i de arbeten där det enligt dessa föreskrifter krävs ett giltigt tjänstbarhetsintyg för att få arbeta, får arbetsgivaren bara sysselsätta de arbetstagare som har ett sådant,

4. informera arbetstagaren om att det i tjänstbarhetsintyget står hur länge det gäller och att det kan stå att arbetstagaren bara får utföra vissa arbetsuppgifter eller arbeta vid vissa arbetsstationer,

5. erbjuda de arbetstagare som omfattas av dessa föreskrifter att delta i den medicinska kontrollen,

6. ta reda på vilka arbetstagare som avser att delta i den medicinska kontrollen,

7. beställa en medicinsk kontroll, som ska inkludera återkoppling enligt 10 och 11 §§, för varje arbetstagare som avser att delta i den medicinska kontrollen,

8. beställa en medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg, om det krävs enligt dessa föreskrifter,

9. beställa ett tjänstbarhetsintyg från den undersökande läkaren för de arbetstagare som bedömts kunna arbeta med det som intyget avser, och

10. informera den som ska utföra den medicinska kontrollen om de riskbedömningar som ligger till grund för bedömningen att en medicinsk kontroll ska utföras.

 Den arbetsgivare som ska anordna biologiska exponeringskontroller enligt dessa föreskrifter ska

1. informera arbetstagaren om varför en biologisk exponeringskontroll behövs och vad den innebär,

2. informera arbetstagaren om att biologiska exponeringskontroller är frivilliga, men att arbetsgivaren i arbete med bly, kadmium eller kvicksilver, som enligt dessa föreskrifter kräver denna exponeringskontroll, bara får sysselsätta arbetstagare som har genomgått biologisk exponeringskontroll och där halten i blodet inte överskridit de gränsvärden som anges i 7 kap. 6, 7, 16, eller 25 §§,

3. informera arbetstagaren om att arbetsgivaren får resultatet från den biologiska exponeringskontrollen,

4. erbjuda de arbetstagare som omfattas av dessa föreskrifter att delta i den biologiska exponeringskontrollen,

5. ta reda på vilka arbetstagare som avser att delta i den biologiska exponeringskontrollen,

6. beställa biologiska exponeringskontroller för varje arbetstagare som avser att delta, och

7. se till att den läkare som ska utföra den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg får tillgång till samtliga resultat från arbetstagarens biologiska exponeringskontroller, som utförts sedan den senaste medicinska kontrollen.

 I arbetsgivarens beställning av medicinska kontroller ska ingå att arbetstagaren ska få

1. information om resultatet av den medicinska kontrollen,

2. övrig information och råd som resultatet av den medicinska kontrollen ger anledning till, och

3. tjänstbarhetsintyget, om ett sådant har utfärdats.

 I arbetsgivarens beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer tecken på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i arbetsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.

I beställningen ska också ingå att arbetsgivaren ska få

1. ta del av bedömningen enligt första stycket, och resultat som ligger till grund för bedömningen, i en form som kan användas för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsanpassningen, i den mån sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det, och

2. tjänstbarhetsintyget, om ett sådant har utfärdats.

 Arbetsgivaren ska

1. ta del av resultatet enligt 11 §,

2. använda resultatet enligt 11 § i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, och

3. utifrån resultatet åtgärda det som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

 Ett tjänstbarhetsintyg ska vara utfärdat av den undersökande läkaren och innehålla

1. arbetstagarens namn och personnummer eller motsvarande,

2. vilken medicinsk kontroll som har genomförts,

3. intygande om att arbetstagarens hälsa medger

   1. det arbete eller de arbetsuppgifter som kontrollen avser, eller

   2. arbete vid de arbetsstationer som anges i intyget,

4. den undersökande läkarens namn,

5. vårdinrättningens namn,

6. datumet när intyget utfärdades,

7. sista giltighetsdatum för intyget,

8. rekommendation för när nästa medicinska kontroll senast bör genomföras,

9. intygande av att läkaren har den behörighet som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga till dessa föreskrifter, och

10. intygande av att undersökningen har genomförts i enlighet med dessa föreskrifter.

 I ett arbete där det krävs tjänstbarhetsintyg enligt 5 kap. 1 §, 6 kap. 1–3 §§, 7 kap. 1, 11 eller 20 §§, 8 kap. 1, 4 eller 7 §§ får arbetsgivaren bara sysselsätta eller hyra ut den arbetstagare som har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för det arbetet.

Arbetsgivaren ska kunna visa upp arbetstagarens giltiga tjänstbarhetsintyg för Arbetsmiljöverket i original, som kopia eller i elektronisk form.

 Arbetsgivaren får inte sysselsätta en arbetstagare i arbete eller med arbetsuppgifter där det krävs tjänstbarhetsintyg om arbetstagaren har råkat ut för olycksfall, sjukdom eller annan händelse, som kan leda till en ökad risk för ohälsa eller olycksfall i det aktuella arbetet, och arbetsgivaren har fått kännedom om detta.

Detta gäller tills arbetstagaren har genomgått en ny medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg och arbetsgivaren kan visa upp ett nytt giltigt tjänstbarhetsintyg enligt 13 §.

 Om ett tjänstbarhetsintyg har utfärdats i ett annat land än Sverige, ska arbetsgivaren kunna visa upp skriftlig dokumentation som styrker att tjänstbarhetsintyget, och den medicinska kontroll som ligger till grund för tjänstbarhetsintyget, uppfyller samtliga krav i dessa föreskrifter. Dokumentationen ska vara på svenska.

 Om arbetsgivaren sysselsätter en eller flera arbetstagare i arbete eller med arbetsuppgifter som kräver tjänstbarhetsintyg, och inte kan visa upp ett tjänstbarhetsintyg enligt 14 eller 15 §§ för var och en av dessa arbetstagare som

1. identifierar arbetstagaren,

2. anger för vilket arbete eller vilka arbetsuppgifter tjänstbarhetsintyget gäller,

3. har ett sista giltighetsdatum som inte har passerats, och

4. anger att undersökningen genomförts i enlighet med dessa föreskrifter,

ska arbetsgivaren betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkningen av avgiften.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Av 5 § framgår vilka som likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter.

 Vid arbete med bly, kadmium eller kvicksilver, där det krävs tjänstbarhetsintyg enligt 7 kap. 1, 11 eller 20 §§, får arbetsgivaren bara sysselsätta eller hyra ut den arbetstagare som har genomgått en biologisk exponeringskontroll enligt 7 kap. 4, 14 eller 23 §§ och där halten i blodet av bly, kadmium eller kvicksilver inte har överskridit det som anges i 7 kap. 6, 7, 16 eller 25 §§.

 Om arbetsgivaren sysselsätter en eller flera arbetstagare i arbete där exponering för bly, kadmium eller kvicksilver förekommer enligt 7 kap. 1, 11 eller 20 §§ och

1. den biologiska exponeringskontrollen visar att halten enligt 7 kap. 6, 7, 16 eller 25 §§ har överskridits, eller

2. biologiska exponeringskontroller enligt 7 kap. 4, 14 eller 23 §§ inte är utförda,

ska arbetsgivaren betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkningen av avgiften.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Av 5 § framgår vilka som likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter.

 Arbetsgivaren ska dokumentera vilka arbetstagare som berörs av dessa föreskrifter.

Dokumentationen ska innehålla

1. arbetstagarens namn,

2. vilken eller vilka exponeringar arbetstagaren har utsatts för,

3. under vilken tidsperiod arbetstagaren har varit exponerad,

4. uppgifter om det som har gjorts enligt 8 § 5–7 och 9 i dessa föreskrifter,

5. uppgifter om det som har gjorts enligt 9 § 4–6 i dessa föreskrifter,

6. uppgifter om att arbetstagaren har ett giltigt tjänstbarhetsintyg, och

7. resultat av biologiska exponeringskontroller vid exponering för bly, kadmium och kvicksilver.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för vibrationer, om exponeringen

1. överstiger insatsvärdet för hand- och armvibrationer, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om vibrationer,

2. sker på sådant sätt att misstanke finns om att exponeringen kan orsaka ohälsa, eller

3. orsakat vibrationsskador, eller gett misstanke om vibrationsskador, hos en annan arbetstagare, som har exponerats på ett liknande sätt.

 Den medicinska kontrollen som avses i 1 § ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet,

2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, och

3. inom 1 månad efter att arbetsgivaren fått kännedom om att en arbetstagare visar tecken på en nytillkommen, eller förvärrad, vibrationsskada.

Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 1 § inom 12 månader före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 § ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen

1. genomförs enligt bilaga 1 avsnitt B och C,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 1 avsnitt A.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som sysselsätts i handintensivt arbete, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om belastningsergonomi, där riskbedömningen visat att exponeringen ger en ökad risk för belastningsbesvär i nacke, skuldra, arm eller hand, trots vidtagna åtgärder.

 Den medicinska kontrollen som avses i 4 § ska anordnas och genomföras

1. inom 3 år efter att handintensivt arbete påbörjats,

2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att handintensivt arbete har påbörjats, och

3. inom 1 månad efter att arbetsgivaren fått kännedom om att arbetstagaren fått nya besvär, som kan vara relaterade till handintensivt arbete.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 4 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen

1. genomförs enligt bilaga 2 avsnitt B,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 4 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av någon med kompetens enligt bilaga 2 avsnitt A.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i nattarbete. Med nattarbetande avses den som

1. normalt utför minst 3 timmar av sitt arbetspass mellan klockan 22.00 och 6.00, eller

2. troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid mellan klockan 22.00 och 6.00.

Första stycket gäller inte för den som under 1 år har en eller flera anställningar med nattarbete, där anställningstiden totalt understiger 3 månader.

 Den medicinska kontrollen som avses i 7 § ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i nattarbete vid nyanställning,

2. inom 3 månader om byte sker från dagarbete till nattarbete,

3. inom 3 månader om byte sker från dagarbete till skiftarbete där nattarbete ingår, och

4. återkommande

   1. för arbetstagare under 50 år, med högst 6 års mellanrum efter att nattarbete har påbörjats, och

   2. för arbetstagare som har fyllt 50 år, med högst 3 års mellanrum efter att nattarbete har påbörjats.

Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 7 § inom 12 månader före nattarbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 7 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen

1. genomförs enligt bilaga 3 avsnitt B,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 7 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 3 avsnitt A.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för farliga kemiska produkter som enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) klassificeras som H3172 eller H3343 på grund av sitt innehåll av

1. akrylater,

2. epoxiplastkomponenter, eller

3. formaldehydhartser.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för ovan nämnda ämnen är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

 Den medicinska kontrollen som avses i 1 § ska anordnas och genomföras innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 1 § inom 2 år före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 Den medicinska kontrollen som avses i 1 § ska anordnas och genomföras för de arbetstagare, som efter påbörjat arbete visar tecken på luftvägssjukdom, hudsjukdom eller allergi, och har meddelat arbetsgivaren detta.

Detta gäller för besvär som kan leda till ökad risk för ohälsa eller sjukdom i samband med arbete enligt 1 §.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen

1. genomförs enligt bilaga 4 avsnitt B,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 4 avsnitt A.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för följande:

1. Farliga kemiska produkter som enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) klassificeras som H3344 på grund av sitt innehåll av

   Enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) innebär klassificering H334 att produkten innehåller ämnen som kan orsaka allergi eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning.

   1. diisocyanater, eller

   2. organiska syraanhydrider.

2. Kemiska ämnen och blandningar som innehåller

   1. etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka, eller

   2. metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka.

3. Diisocyanater som bildas när ett ämne bryts ned i mindre beståndsdelar vid uppvärmning, det vill säga termisk nedbrytning.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för ovan nämnda ämnen i luften är försumbar, även om andningsskydd inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg, som avses i 1 §, ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet,

2. 3–6 månader efter att arbetet har påbörjats, och

3. återkommande med högst 2 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

1. genomförs enligt bilaga 5 avsnitt C–E,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 5 avsnitt A eller B.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för asbest vid

1. arbete enligt 3 kap. 5 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, när det anges i tillståndet,

2. arbete enligt 3 kap. 6 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, när det anges i tillståndet, eller om arbetet kan medföra att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår,

3. arbete enligt 3 kap. 7 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, eller

4. annat arbete än som avses i 3 kap. 5–7 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, som medför att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete, som innebär exponering i mer än 50 timmar per kalenderår för sådana

1. eldfasta keramiska fibrer,

2. specialfibrer, eller

3. kristallina fibrer

som omfattas av 10 kap. 68–71 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som, enligt en exponeringsbedömning enligt 10 kap. 49 § 5 Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för respirabelt damm av kvarts eller kristobalit där

1. halten i luften uppgår till minst halva gränsvärdet, och

2. arbetet pågår under mer än 20 timmar per vecka under sammanlagt minst 3 månader per år.

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 1–3 §§ ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1, 2 eller 3 §§, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i motsvarande arbete.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1, 2 eller 3 §§, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

1. genomförs enligt bilaga 6 avsnitt B–E,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1, 2 eller 3 §§ och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 6 avsnitt A.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för bly i någon form.

Detta gäller dock inte

1. arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent,

2. arbete som utförs under högst 10 timmar per vecka, där den totala tiden uppgår till maximalt 50 timmar under ett kalenderår, eller

3. manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv om det finns effektiv processventilation.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för bly är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 1 § ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

1. genomförs enligt bilaga 7 avsnitt B–E,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 7 avsnitt A.

 Biologiska exponeringskontroller av bly i blod ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 1 §

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med 3 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.

Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 2 veckor. Om exponeringen avbryts under mer än 2 veckor får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.

Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.

 När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 4 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs

1. enligt bilaga 7 avsnitt F, och

2. för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.

 Om blyhalten i blodet är högre än 0,5 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna under 50 år får arbetsgivaren inte sysselsätta henne i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 1 §.

Detta gäller tills

1. hon har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och

2. en biologisk exponeringskontroll har visat att blyhalten i blodet har sjunkit under 0,5 μmol/L.

 Om blyhalten i blodet är högre än 1,5 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, får arbetsgivaren inte sysselsätta dessa i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 1 §.

Detta gäller tills

1. arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och

2. en biologisk exponeringskontroll visar att blyhalten i blodet är under 1,3 μmol/L.

 Om blyhalten i blodet är högre än 1,0 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.

 Om blyhalten i blodet är lägre än 0,8 µmol/L (mikromol per liter) vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna exponeringskontroller för dessa arbetstagare med högst 6 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexponering.

 Om blyhalten i blodet är lägre än 0,4 µmol/L (mikromol per liter) vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, anses dessa inte längre vara exponerade för bly på det sätt som anges i 1 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för dessa arbetstagare, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexponering.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kadmium i någon form.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för kadmium är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 11 § ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 11 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 11 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

1. genomförs enligt bilaga 8 avsnitt B–D,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 11 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 8 avsnitt A.

 Biologiska exponeringskontroller av kadmium i blod, ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 11 §

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.

Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.

Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.

 När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 14 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs

1. enligt bilaga 8 avsnitt E, och

2. för var och en av de arbetstagare som omfattas av 11 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.

 Om kadmiumhalten i blodet är högre än 75 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete där exponering för kadmium förekommer på det sätt som anges i 11 §.

Detta gäller tills

1. arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 8 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och

2. en biologisk exponeringskontroll visar att kadmiumhalten i blodet har sjunkit under 50 nmol/L.

 Om kadmiumhalten i blodet är högre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.

 Om kadmiumhalten i blodet är lägre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna exponeringskontroller för arbetstagaren med högst 12 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kadmiumexponering.

 Om kadmiumhalten i blodet är lägre än 10 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, anses arbetstagaren inte längre vara exponerad för kadmium på det sätt som anges i 11 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för arbetstagaren, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kadmiumexponering.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kvicksilver i någon form.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för kvicksilver är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 20 § ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 20 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 20 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

1. genomförs enligt bilaga 9 avsnitt B–D,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 20 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 9 avsnitt A.

 Biologiska exponeringskontroller av kvicksilver i blod, ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 20 §

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.

Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.

Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.

 När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 23 § ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs

1. enligt bilaga 9 avsnitt E, och

2. för var och en av de arbetstagare som omfattas av 20 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.

 Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete där exponering för kvicksilver förekommer på det sätt som anges i 20 §.

Detta gäller tills

1. arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 9 avsnitt B, dock utan bedömning för tjänstbarhetsintyg, och

2. en biologisk exponeringskontroll visar att kvicksilverhalten i blodet har sjunkit under 35 nmol/L.

 Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 35 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.

 Om kvicksilverhalten i blodet är lägre än 15 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, anses arbetstagaren inte längre vara exponerad för kvicksilver på det sätt som anges i 20 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för arbetstagaren, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kvicksilverexponering.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete, som innebär klättring med en nivåskillnad på mer än 13 meter i mast, i stolpe, på stege, i träd eller liknande, där det finns risk att arbetstagaren faller fritt eller okontrollerat eller hamnar i en situation där undsättning är försvårad.

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 1 § ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med högst 12 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

1. genomförs enligt bilaga 10 avsnitt B–D,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 10 avsnitt A.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete med rök- eller kemdykning.

Första stycket gäller inte arbetstagare som bara förväntas utföra insatser som innebär måttlig fysisk ansträngning eller belastning.

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 4 §, ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande med högst 12 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 4 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 4 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

1. genomförs enligt bilaga 11 avsnitt B–D,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 4 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 11 avsnitt A.

Den fysiska arbetsförmågan ska bestämmas enligt bilaga 11 avsnitt E.

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i dykeriarbete.

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 7 § ska anordnas och genomföras

1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

2. återkommande

   1. för arbetstagare under 40 år, med högst 5 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats,

   2. för arbetstagare som har fyllt 40 år, med högst 2 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller

   3. tidigare, om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 7 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 7 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

1. genomförs enligt bilaga 12 avsnitt B–D,

2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 7 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 12 avsnitt A.

 Om en riskbedömning visar att det är motiverat, ska arbetsgivaren anordna medicinska kontroller för arbetstagarna även i andra fall än de som omfattas av 3–8 kap. Arbetsgivaren ska beställa medicinska kontroller vars innehåll är anpassat till den risk som exponeringen kan innebära och vars resultat kan vara användbart för de åtgärder som kan krävas för att minimera risken.

 Bestämmelserna i detta kapitel reglerar arbete som utförs av flygpersonal i lufttrafikföretag som driver förvärvsmässig luftfart med drifttillstånd av svensk myndighet.

 I detta kapitel har, utöver vad som definieras i 2 kap. 7 §, följande begrepp denna betydelse.

 Flygpersonal i lufttrafikföretag är berättigade till kostnadsfria hälsoundersökningar innan arbetet påbörjas första gången och därefter med regelbundna intervall.

Lufttrafikföretaget ansvarar såsom arbetsgivare eller inhyrare för att sådana hälsoundersökningar erbjuds den flygpersonal som arbetar i lufttrafikföretaget.

 Flygpersonal i lufttrafikföretag som lider av hälsoproblem som anses ha samband med att de även arbetar på natten ska, så snart som möjligt, överflyttas till sådant flyg- eller markarbete på dagtid som är anpassat till deras förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

 Bestämmelser om undersökningar av arbetstagares hälsa finns även i

1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar i kapitlet om minderårigas arbetsmiljö,

2. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om buller,

3. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om smittrisker,

4. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om elektromagnetiska fält,

5. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om artificiell optisk strålning, och

6. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning i kapitlet om användning av bildskärmar.

 Läkare ska anmäla sjukdomar som kan ha samband med arbetet och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt till Arbetsmiljöverket. Det framgår av 2 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Av intresse är sjukdomar, symptom eller besvär

1. där sambandet med arbetet är nytt, oväntat eller sällsynt,

2. som har drabbat många personer i en viss typ av arbete – fler än förväntat i denna typ av arbete eller på ett visst arbetsställe,

3. som ökar i frekvens över tid,

4. där sambandet kan misstänkas bero på exponering för carcinogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, eller

5. som är tecken på dåliga arbetsförhållanden eller bristande rutiner för arbetsanpassning.

Om en arbetstagare visar symptom som misstänks bero på exponering för carcinogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, får den läkare eller det organ som ansvarar för hälsoundersökningen av arbetstagaren, begära att andra arbetstagare, som har blivit utsatta för likartad exponering, får genomgå en hälsoundersökning.

Om en arbetstagare har exponerats för carcinogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, kan den läkare eller det organ som ansvarar för hälsoundersökningen av arbetstagaren, indikera att hälsoundersökningar av arbetstagaren ska fortsätta så länge som det anses nödvändigt, även efter det att exponeringen har upphört.