Kemiska ämnens påverkan på kognitiva funktioner i arbetslivet

Kemiska ämnen i arbetslivet kan påverka hjärnan och dess kognitiva funktioner. Denna kunskapssammanställning, går igenom aktuell internationell forskning och ser hur kunskapen kan användas på svenska förhållanden. Kunskapssammanställningen finns både på svenska och engelska.
Bild på omslag av en kunskapssammanställning som visar en svetsare som svetsar.
Kemiska ämnens påverkan på kognitiva funktioner i arbetslivet. Kunskapssammanställning 2020:2

The influence of chemical substances on cognitive functions in working life. Knowledge compilation 2019:8, pdf, engelsk version, öppnas i nytt fönster 

Många ämnen som förekommer i arbetslivet kan leda till störningar i nervsystemet och kan vid tillräckligt hög exponering påverka hjärnans kognitiva funktioner. Det kan exempelvis vara förmåga till planering och organisation, uppmärksamhet, minne, snabbhet i informationsbearbetning samt språkliga och rumsliga funktioner. Hög och kortvarig exponering orsakar akuta, oftast övergående symptom. Vid upprepad eller längre tids exponering ökar sannolikheten för en bestående kognitiv funktionsnedsättning. Eftersom de emotionella kraven i arbetslivet fortsätter att öka kan en nedsättning av de kognitiva funktionerna ge betydande problem. En nedsättning i kognitiv och emotionell förmåga kan också öka sårbarheten för till exempel utmattning och konflikter. Det är alltså viktigt att tidigt kunna upptäcka tecken på negativ påverkan på hjärnans funktioner och att utveckla tidiga förebyggande åtgärder.

Det saknas dock idag en samlad och lättillgänglig information om kognitiva effekter av kemiska ämnen. Syftet med den här kunskapssammanställningen är därför att presentera och analysera befintlig kunskap från internationell forskning om kemiska ämnens påverkan på kognitiva funktioner och tillämpa denna kunskap på svenska förhållanden i arbetslivet samt ge förslag på förbättrat förebyggande arbete. Ett annat syfte är att göra den kunskap som finns mer tillgänglig för arbetsgivare och andra som arbetar med arbetsmiljöfrågor och på så sätt öka kunskapsnivån och medvetenheten i dessa frågor. Målgruppen för kunskapssammanställningen är de som arbetar med arbetsmiljöfrågor, det vill säga arbetsgivare, skyddsombud och företagshälsovården.

Kunskapssammanställningen ingår som en del i Arbetsmiljöverkets nollvision att ingen ska dö, skadas eller bli sjuk på grund av sitt arbete.

Kunskapssammanställningen presenterades vid ett seminarium i oktober 2019 och är framtagen av Gunilla Wastensson, med. dr, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, i samarbete med Rita Bast-Pettersen, dr psychol., Oslo på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Intervju med författarna: Kemiska ämnens påverkan på kognitiva funktioner i arbetslivet.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-05-27