Kunskapssammanställningar, översikt

Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall (RAP 2012:17), kunskapssammanställning

Syftet med denna kunskapssammanställning var att sammanställa tillgänglig kunskap om hälsoeffekter och exponering för kemiska faktorer vid återvinning av elektroniska och elektriska produkter.
Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall, omslag
Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall (RAP 2012:17), kunskapssammanställning

Återvinningen av elektriska och elektroniska produkter har växt i omfattning de senaste 10-15 åren i Sverige liksom globalt. Det är idag lönsammare att återvinna metaller som guld, koppar och aluminium än att bryta dem som malm. Sedan 2004 har återvinningen ökat med 50 procent i Sverige och under 2011 samlades 160 000 ton elavfall in, motsvarande över 16 kg/person.

Vid återvinning utsätts de som hanterar produkterna i olika led i kedjan för damm och partiklar från produkterna, främst via inandning och hudexponering. Internationella och svenska studier har visat förhöjda halter av bromerande flamskyddsmedel i luft och blod vid elektronikdemontering. Preliminära data från en pågående studie vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet visar en hög exponering för damm. Prover från skyddsutrustning visar att huden utsätts för bly, nickel och krom vid vissa arbetsmoment i processen. Exponeringssituationen i andra led av återvinningen, som vid första omhändertagande vid återvinningsstationer, transporter och lagring av material inför vidare hantering är mycket lite känd.

Exponeringen för kvicksilver förutses öka avsevärt då alltfler teveapparater och datorskärmar med så kallade LCD-skärmar, som innehåller kvicksilver, kasseras. Vidare finns kvicksilver i lysrör och lågenergilampor, som också omhändertas för återvinning.

Denna kunskapssammanställning sammanställer tillgänglig kunskap om hälsoeffekter och exponering för kemiska faktorer vid återvinning av elektroniska och elektriska produkter. Därtill görs en kartläggning av hur många arbetstagare och företag som utför denna typ av arbete samt hur branschen kommer att påverkas av teknikutvecklingen. Kunskapssammanställningen ger en bild av de risker som finns i branschen och bildar underlag för Arbetsmiljöverkets fortsatta arbete.

Arbetet med kunskapssammanställningen leddes av fil.dr. yrkeshygieniker Anneli Julander vid Enheten för arbets- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet. Samarbete skedde med professor Per Gustavsson, vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet och Centrum för Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting, samt med docent och överläkare Kristina Jakobsson, Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet samt Arbets- och miljömedicinska kliniken, Labmedicin Skåne.

Senast uppdaterad 2016-09-22