Dammbekämpning på arbetsplatser med mobila luftrenare

Det här är en kunskapssammanställning om luftrenare. Att komma i kontakt med luftburet damm är ett betydande arbetsmiljöproblem och en hälsorisk på flera arbetsplatser. Hur effektiva är olika typer av luftrenare, särskilt de som bygger på jonisering?
Airborne Dust Removal using Mobile Air Cleaners in the Construction Sector (RAP 2019:5)
Airborne Dust Removal using Mobile Air Cleaners in the Construction Sector (RAP 2019:5)

Exponering för luftburna partiklar (luftburet damm) är ett betydande arbetsmiljöproblem och en hälsorisk på flera arbetsplatser. Genom att minimera partikelhalten är det möjligt att förebygga många akuta och kroniska hälsorisker. Exponering för partiklar i form av kvartsdamm som kan andas in tillhör en av de vanligaste luftburna hälsoriskerna i yrkeslivet, framförallt på byggarbetsplatser. Det kan leda till bland annat silikos, lungcancer och KOL. Studier visar att det är svårt att få ner partikelexponeringen trots tekniska åtgärder. Mobila luftrenare används i ökande utsträckning på byggarbetsplatser för att minska dammhalterna. Det är dock oklart både hur dessa luftrenare fungerar och hur effektiva de är. Det finns också misstankar om att luftrenare kan sända ut toxiska gaser, som ozon.

Syftet med kunskapssammanställningen är att klargöra effektiviteten hos olika luftrenare, med särskilt fokus på de som bygger på jonisering. Den vänder sig till dig som ansvarar för arbetsmiljöfrågor och alla som blir yrkesmässigt utsatta för damm, samt företagshälsovården, arbets- och miljömedicinska kliniker och arbetsmiljöinspektörer.

Frågeställningar

Kunskapssammanställningen svarar på följande frågor:

  1. Vilka typer av mobila luftrenare används vid svenska företag?

  2. Vilken är effektiviteten för damm/partikelreduktion hos de olika mobila luftreningstekniker som används i Sverige idag? Vilka fysikaliska principer bygger de på och hur effektiva är de i laboratorietester? Vilka standarder finns idag? Vilka råd kan vi ge?

  3. Hur fungerar dessa tekniker i praktiken på våra arbetsplatser för olika typer av källor (till exempel kvartsdamm, asbest och motoravgaser)? Kan laboratorietesterna användas som grund för att värdera metodernas effektivitet på våra arbetsplatser? Vilka variabler är kritiska när en luftrenares effektivitet ska bedömas för en ny källa?

  4. Luftrenare baserade på jonisering marknadsförs som effektiva dammreducerare. Kunskapssammanställningen svarar på om detta är belagt i litteraturen samt visar hur väl de fysikaliska processerna som leder till dammreduktion är förstådda. En grundläggande förståelse behövs för att kunna värdera metodens effektivitet för olika källor (partikeltyper) och vid olika typer av arbetsmoment.

  5. Vilka övriga effekter har de olika luftrenarna? Reducerar de även gasfasföroreningar, till exempel lösningsmedel? Skapar de nya emissioner, till exempel den giftiga gasen ozon? Kan de transformera befintliga föroreningar till nya ämnen med okänd eller förändrad giftighet?

  6. Vilken information saknas för att vi ska kunna rekommendera specifika typer av mobila luftrenare fö att uppnå en säkrare arbetsmiljö? Vilken forskning behövs för att skapa denna information?

Kunskapssammanställningen är framtagen av forskare från Ergonomi & aerosolteknologi (EAT) vid Lunds tekniska högskola samt från Arbets- och miljömedicin Syd, Med. fak, Lunds universitet. Projektledare var docent Joakim Pagels vid Ergonomi och aerosolteknologi (EAT), Lunds tekniska högskola.

Intervju med författaren: Airborne Dust Removal using Mobile Air Cleaners in the Construction Sector (RAP 2019:5), kunskapssammanställning

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-02-24