Alla avsnitt av Hallå arbetsmiljö!

Poddavsnitt 8 som text

I detta avsnitt av poddserien Hallå arbetsmiljö pratar vi om belastningsergonomi med vår gäst Kerstin Lorén, ergonom och sakkunnig på Arbetsmiljöverket som förklarar vad termen innebär och vi ger arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare stöd, tips och råd i att förebygga besvär och hantera risker i arbetsmiljön.
Kersti Lorén i studion.

Kersti: Du kan inte ha en arbetsställning som är perfekt, som du håller hela tiden. Därför den är inte perfekt för dig hela tiden, utan du måste byta. 

Carro: Belastningsskador kommer över tid så att det går ju att undvika, dels om man har kunskap men också att man är vaksam på tidiga signaler.

Kersti: För lite och för mycket skämmer allt, sa man förr. Det vill säga lagom är bäst.

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej allihop och varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Hallå arbetsmiljö. Poddserien som vill ge information och kunskap om just arbetsmiljö. Vi belyser och besvarar frågor kring rättigheter och skyldigheter kring de utmaningar och risker som kan finnas på din arbetsplats, och vi berättar om vad som gäller i olika sammanhang.

Den här gången handlar podden om belastningsergonomi. Med mig i programmet har jag, tack och lov, som alltid Ann-Caroline Kostet, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket. Halloj!

Carro: Halloj Fredrik!

Fredrik: Ja, jag är ju van vid och ha dig med mig här i studion men nu jobbar du hemifrån idag och är med oss över länk. Hur, ja hur är det där hemma i ditt vardagsrum? Har du ont i ryggen? Nån musarm, gamnacke, eller gammal inspektionsskada som spökar kanske?

Carro: Ja du, , det är blandat här kan jag säga. Precis som många andra så har jag börjat känna av min rygg.

Fredrik: Ja det är så?

Carro: Ja. så jag har sett över min arbetsplats nu och beslutat mig för att åka och hämta min kontorsstol och en skärm så att jag kan sitta bättre.

Fredrik: Det låter som om det borde ha gjorts tidigare väl? Eller?

Carro: Ja, men det är tyvärr så här att det tar ett tag innan man börjar känna av det. I början funkar det bra och sen så börjar det göra lite ont. Och sen gör det mer ont, och därför är det viktigt att lyssna på tidiga signaler.

Fredrik: Ja.

Carro: Så att det inte blir värre.

Fredrik: Dagens gäst, hon är ergonom och sakkunnig kring de frågorna på Arbetsmiljöverket. Hon kommer säkert kunna svara på de här tidiga signalerna så att man inte hamnar där du har hamnat så vi får tillfälle att återkomma till det.

Jag tänkte bara säga så här. Du är ju på något sätt experten kring de här frågorna som vi belyser i podden, medan jag är den nyfikna kan man väl säga. Men just det här området är jag ändå lite av expert på för att mitt jobb går ju mycket ut på att arbeta hemifrån. Jag är ganska van vid det. Inte bara hemma utan också i andra miljöer som är mer eller mindre bra. Buller och ljud och ljus och olika arbetssituationer som kan vara bra eller mindre bra för kroppen. Jag vet till exempel när jag sitter och skriver manus så är det väldigt lätt att hamna med datorn på soffbordet. Då sitter man där med någon sorts krökt rygg i en timme, och så börjar det göra ont. Då lägger man sig i soffan med gamnacke och ligger där tills man får ont igen. 

Carro: Det har hänt att jag också har gjort det här, men det är som jag sa innan. Det är viktigt att lyssna på signaler från sin kropp. Och att man verkligen sitter ordentligt. Även om det är lockande och soffan ser väldigt bekväm ut så är det inte alltid så att den är så bra för kroppen.  

Fredrik: Ja, det passar ju då utmärkt att vi pratar om något så upphetsande som belastningsergonomi i det här avsnittet. Du, behöver man verkligen ett helt avsnitt om det?

Carro: Ja, absolut. Belastningsbesvär och belastningsskador är jättevanliga och det står för nästan hälften av alla anmälda arbetsskador som vi får in.

Fredrik: Oj.

Carro: Och det är ju så här att belastningsskador kommer över tid så att det går ju och undvika. Dels om man har kunskap om vad som gör att man får belastningsskador, men också att man är vaksam, som jag sa tidigare, på tidiga signaler.

Fredrik: Ja. Alltså du säger hälften av alla skadeärenden?

Carro: Ja, nästan hälften.

Fredrik: Gäller det i alla branscher?

Carro: Ja. Belastningsbesvär förekommer i så gott som alla branscher. Och det är särskilt förekommande att kvinnor inom vård och omsorg, samt inom städ och restaurang har besvär. Sen är det vanligt förekommande att, för män då, att det är vanligast med belastningsbesvär inom byggsektorn och transportsektorn och även inom jordbruk. Och när det gäller för både män och kvinnor så är det tillverkningsindustri, och där man monterar saker.

Fredrik: Vad hoppas du på att vi ska kunna ge lyssnarna den här gången?

Carro: Jag hoppas att vi ska kunna ge arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare stöd, tips och råd i att förebygga besvär och hantera risker. Och eller besvär och skador. Så att man kan förebygga i tidigt stadium för att undvika att belastningsbesvär och belastningsskador uppstår.

Fredrik: Det låter bra tycker jag. För att vi ska lyckas med det här, för att vi ska få en bättre bild av poddens ämne, så kommer här lite background facts.

Kvinnlig röst: Ergonomi innebär att anpassa arbete till människan för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. I hög grad handlar det om hur man planerar och organiserar arbetet. Det krävs att man ser helheten.

Det finns ett starkt samband mellan belastningsbesvär och förhållandena i arbetsmiljön. Belastningsbesvär uppkommer ofta i samband med tunga lyft, repetitivt arbete, obekväma ansträngande och påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser. Organisatoriska förhållanden, till exempel tidspress, starkt styrt arbete och otillräcklig tid för återhämtning kan bidra till belastningsbesvär. Vid hög mental belastning, när mycket information ska bearbetas och det behövs snabba beslut, ökar muskelspänningen och påverkar risken för besvär.

Belastningsbesvär förekommer inom så gott som alla branscher.    

Fredrik: Ja Carro, vad säger vi om det där?

Carro: Ja. Det handlar absolut i hög grad om hur man planerar och organiserar arbetet, och att man jobbar systematiskt med de här frågorna. Att man undersöker arbetsförhållanden och riskbedömer. Och att man anpassar arbetsmiljön så att den fungerar för de som är i den miljön så att säga. Och det är ju viktigt att säga att arbetet ska anpassas efter arbetstagaren och inte tvärtom.

Fredrik: Ja. Vi kanske ska låta vår gäst kommentera den här faktan också. Välkommen tillbaka ergonom Kersti Lorén.

Kersti: Tack.

Fredrik: Du är ju ergonom och sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Vad är ergonomi?

Kersti: Ergonomi är ett väldigt brett forsknings- och tillämpningsområde där man tittar på helheten och samspelet mellan människa och teknik och organisation. Och det handlar också om att optimera både hälsa och välbefinnande. Men, när man pratar ergonomi i Sverige så brukar man oftast tänka på belastningsergonomi men den rätta termen är då belastningsergonomi. Om vi pratar om det här som kropp bara.

Fredrik: Faktarutan hörde du. Du hörde också vad Ann-Caroline sa alldeles nyss. Vad är dina reflektioner över det du får höra där?

Kersti: Jag håller med. Ann-Caroline tog upp det viktigaste här och jag vill verkligen poängtera att systematiken är viktig. Att man utgår från det systematiska arbetsmiljöarbetet och sen stoppar in belastningsergonomin i det.

Fredrik: Jag tänker så här Carro och Kerstin. Vi människor är ju faktiskt skapta för att röra på oss. Vi är skapta för arbeta med kroppen och vi klarar väl av olika arbetsrörelser och arbetsställningar utan att ta skada av det?

Kersti: Ja, alltså huruvida vi är skapta och det finns någon skapare inblandad eller inte. Det ska jag låta vara osagt ,men vi mår ju bra av att röra på oss, och vi har ju det här med belastningen som kan vara för mycket och det kan också vara för lite. Så det handlar om att belasta rätt helt enkelt. Kroppen mår bra utav rörelse i lagom dos.

Carro: Ja, jag håller helt med Kersti. Det är det som det handlar om och det är ju dels att man anpassar den fysiska arbetsmiljön så att det funkar. Så att man kan stå i bra arbetsställning. Att man inte behöver vrida kroppen. Att man inte behöver inta arbetsställningar som inte är bra, men också den organisatoriska delen, att man liksom planerar arbetet så att man inte står för länge, att man kan variera sig, ha olika arbetsuppgifter.

Kersti: Jag tänker också att det är viktigt att tänka på att ingen kroppsställning som är och som man kan anta naturligt är farlig i sig. Det är ju bara det här, att om du fastnar i samma kroppsställning hela tiden. Då kan det ju bli för mycket belastning just på det viset. Så det här med variation är ju jätteviktigt.

Fredrik: Vad är det du ser när du är ute på inspektioner då Carro?

Carro: Begränsad möjlighet till variation därför att det bara finns ett fåtal arbetsuppgifter. Det kan vara att de har arbetsstationer som är fel inställda för arbetstagarna så att de står liksom i onaturliga arbetsställningar. Det kan vara att man inte har tänkt från början när man till exempel projekterat eller ritat ventilationsrum och när de ska göra service och underhåll så måste de krypa under och ligga i väldigt märkliga ställningar för att kunna utföra det här arbetet.

Fredrik: Vad blir konsekvensen då för de som arbetar i sådana här miljöer?

Kersti: Man får förmodligen ont i kroppen på något vis och det är ju det här, återigen till tidigare tecken, om man då inte ens så att säga tänker på eller lägger märke till att arbetstagarna jobbar på så här olika höjder och vad det nu kan vara och arbetstagarna inte heller gör det, så har de bara gjort som vanligt. Och då kanske man inte ens tänker på att problemen kommer ifrån jobbet.

Det är ju också så att när du har bara gjort som vanligt så får du ju de här smygande problemen. Det är det som är lite lurigt med belastningsergonomi, att du blir ju smygande sämre och i början så går det över efter dagen, så nästa dag är du pigg och fräsch igen. Och så småningom så går det kanske över efter helgen. Och lite senare över semestern. Och sedan har du kroniska besvär. Så att det liksom smyger sig på och du kan inte riktigt se vad det kommer ifrån. Ofta.

Fredrik: Man talar ofta om att återhämtning är viktigt också. Varför är det så viktigt?

Kersti: Ja men alltså det ingår i det här med att belasta rätt. Alltså, ”för lite och för mycket skämmer allt” sa man förr. Det vill säga lagom är bäst. Du mår jättebra utav belastning, men du behöver också avlastning för att återhämta dig. Och när det gäller återhämtning så är det både liksom när det gäller pauser och raster på jobbet, men det är klart att det här med att vila utöver det och sova bra, liksom alla de här delarna är också viktigt när det gäller återhämtning.

Fredrik: Är det att kroppen läker då eller? Hinner?

Kersti: Ja.

Carro: Procentuellt så är det fler män än kvinnor som har belastningsbesvär och det är trots att det är fler kvinnor som anmäler in totalt sett att de har belastningsbesvär eller belastningsskador.

Fredrik: Kan man fördomsfullt säga att det ska göra lite ont, därför anmäler män inte lika ofta och att mäns arbetsmiljöer ofta är tuffare och hårdare. Eller?

Kersti: Ja, jag tänker faktiskt när jag jobbade som inspektör och hade med mig ut bygginspektörerna så var de nog ganska paffa över hur tungt det är att jobba i vården och omsorgen, när de då jämförde med bygg. Men om man tar det här med manligt och kvinnligt. Varför är det flera kvinnor som är sjukskrivna för belastningsbesvär än män så är ju det en fråga som är jätteviktig tycker jag att vi tar upp.

När vi frågade forskarna på högskolan i Gävle varför kvinnor är mer sjukskrivna än män så byggde de en modell så att vi kan förstå utifrån den. Det här är visserligen en ganska gammal kunskapssammanställning som vi beställde 2013, men den är lika aktuell fortfarande och i grunden så handlar det om att kvinnor och män jobbar i olika branscher. Vi har en väldigt segregerad arbetsmarknad i Sverige och när man pratar om att lika många jobbar, så är det lika många kvinnor som män så är det 40, 60 som är procentuellt då. Då anser man att man är lika många kvinnor som män. Men om män och kvinnor har samma yrke, då ser man att man jobbarfaktiskt inte med samma saker. Man har samma titel på visitkortet, men man gör inte samma saker. Män jobbar ofta med tyngre saker och kvinnor jobbar ofta med repetitivt arbete. Och när det gäller tunga lyft så finns det oftast mer hjälpmedel eller utrustning, arbetsutrustning.

Om man har samma arbetsuppgifter, så man belastas olika därför att oftast så är arbetsstationerna fasta och anpassade efter män. Och om vi då går nästa steg så att man faktiskt belastas procentuellt sett på samma sätt. Ja då finns det ju en skillnad mellan män och kvinnor hormonellt sett, men det är väldigt, väldigt litet som skiljer ut det här.  Och om man går ytterligare upp i den här modellen så ser man då att om vi belastas likadant och då blir sjuka eller får belastningsskador så söker kvinnor i större utsträckning än män, och vi får också olika bemötanden beroende på om vi är kvinnor eller män.

Fredrik: När du säger söker, vad menar du då?

Kersti: Söker vård. Och om man då går in på det som arbetsgivaren kan påverka så är det just att organisera arbetet på ett sätt så att vi alla tar del av den arbetsutrustning som finns. Att vi alla delar på det repetitiva arbetet och det tunga arbetet.

Carro: Ja, jag tänker på det Kersti, ibland så stöter vi på det här att ”ja men jag känner ingenting”. ”Jag är ung”. ”Jag är stark”. ”Det här kan jag göra”. ”Jag känner ingenting”. Hur ska man tänka kring det?

Kersti: Ja men precis, och där måste man nog kanske gå in just på arbetsgivaren som måste då kanske vara den som vet bättre, som faktiskt säger till att ”ja men vi tillämpar rotation här”. ”Vi delar på det”.

Carro: Och jag tänker så här också att även om man inte har ont idag, så kan man få ont om tio år. Även den som känner sig stark. Även den kan få i sin förlängning belastningsbesvär och belastningsskador.

Kersti: Nej också när det gäller det här med och följa instruktionerna. Alltså finns det arbetsutrustning? Finns det hjälp till exempel för tunga lyft så är det inte ok att lyfta själv.  

Fredrik: Mycket av det här som vi talar om nu, det känns 1900-tal eller 1800-tal till och med, men vi ska ju ha lika löner. Det är ju självklart och vi ska också ha lika möjligheter att utföra arbeten, och också hålla oss friska och sunda och slippa de här skadorna. Det är ju Sverige. Det är ju 2000-tal tänker jag.

Vi har fått en lite tydligare bild nu av vad som kan vara orsak till sjukskrivningar på grund av belastningsbesvär och till och med belastningsskador. Jag är nyfiken lite mer på hur man konkret gör för att undvika de här problemen och var ansvaret ligger också någonstans? Och vi ska strax tala mer om det.

Först ut på stan för att höra hur det kan låta kring det här med belastningsergonomi.

Kvinnlig röst: Jag jobbar som bildjournalist och då bär vi ju väldigt mycket saker så att där tänker man ju på hur man bär, hur man plockar upp saker och hur man håller i kameran och så. Så att man håller länge liksom.

Kvinnlig reporter: Har du några hjälpmedel då i ditt arbete?

Kvinnlig röst: Nej, utan det är mera att man tänker på hur man gör sina rörelser, och hur man står, och håller i sina prylar.

Kvinnlig röst: Ja, alltså jag jobbar ju med väldigt speciell verksamhet så vi har haft ergonomi med i våran verksamhet alltid, eftersom vi hanterar ganska stora maskiner och såna där saker så då har man fått tänka ergonomiskt alltid.

Kvinnlig reporter: Tycker du din arbetsgivare tar bra ansvar för de frågorna?

Kvinnlig röst: Ja, det ingår ju i deras uppdrag så det tycker jag nog att jag måste säga. Det har kanske varit olika på olika verksamheter, men där jag jobbar så tycker jag ändå att vi har fått hjälp med det som vi har behövt ha hjälp med.

Kvinnlig reporter: Jag undrar om du har några ergonomiska hjälpmedel?

Manlig röst: Ett höj- och sänkbart skrivbord och en stol som är väldigt skön att sitta på.

Kvinnlig reporter: Om du skulle få problem, vet du var du skulle vända dig då?

Manlig röst: Ja, då har vi resurser att tillgå så att säga, så att man kan få mera saker som typ en mousetrapper eller ståmatta, eller andra saker.

Kvinnlig reporter: Jag bara undrar om du har några ergonomiska hjälpmedel på ditt arbete?

Kvinnlig röst: Nej, det har jag inte. Nej men, egentligen om man funderar så kanske. Så klart som vid datorn sitter man vid mycket och sådär. Kanske man skulle behövt någonting med händerna till exempel, men det kommer liksom långt bort i tankarna.

Kvinnlig reporter: Om du skulle få problem. Vet du var du skulle vända dig då?

Kvinnlig röst: Nej. Inte alls. Nej.

Manlig röst: Jag har ju det för mina kunder ibland. Hissa upp dem i en säng eller någonting sånt kanske. Det är inte så ofta men.

Kvinnlig reporter: Har du de hjälpmedel du behöver?

Manlig röst: Ja, allt som oftast ja. Jag jobbar inom hemtjänsten så att det är inte alltid man får saker och ting på plats på en gång. Med sängar och allting sånt då om det är någon sjuk person som är sängliggande.

Fredrik: Ja, där hör vi. Jag är nyfiken på ansvaret.

Kersti: Ja men, alltså arbetsgivaren har ju alltid ansvaret för arbetsmiljön men arbetstagaren har ju ett ansvar att berätta om det inte fungerar. Alltså att svara an gentemot det som arbetsgivaren säger att du behöver göra till exempel. Arbetsgivaren kanske kommer med instruktioner för hur du ska undvika belastningsbesvär eller belastningsskador men om det inte är görligt på riktigt så måste ju arbetstagaren berätta det. För annars har ju inte arbetsgivaren en chans.

Fredrik: Vad säger du Carro när du är ute på inspektioner då? Är arbetsgivarna medvetna om det ansvar de har och är de medvetna om de brister som kan finnas för de olika miljöerna?

Carro: Ja, för det mesta är de ju medvetna. Det jag spontant brukar tänka är ju just kring kunskap om belastningsergonomi att, och det jag också brukar ställa krav på, är ju att, vad de ska göra för att skapa den här optimala arbetsplatsen och också det här med tidiga signaler på ohälsa. Att de kan fånga upp när det är problem. Det är ju viktigt, och det är viktigt även för arbetstagarna att ha kunskap om belastningsergonomi, så att de vet och kan reagera liksom utifrån att de har den kunskapen. Och det är ju arbetsgivarens ansvar och ha det här systematiska arbetet, och följa upp och kontrollera så att man har det bra. Så att man inte drabbas av ohälsa och olycksfall.

Kvinnlig röst: Ur Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi paragraf nio: Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser. Hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas. Vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, och tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Arbetstagaren ska få information om vikten på de laster som hanteras. Där det är möjligt ska arbetstagaren få exakta upplysningar om lastens vikt och vad lastens tyngdpunkt eller tyngsta sida finns när innehållet i den är ojämnt fördelat. Arbetstagaren ska få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivaren ska följa upp att instruktionen efterlevs

Fredrik: Ja, det är ju rätt klart och tydligt vad som gäller där men hur ska arbetsgivaren kunna tillgodose sig all information och veta vad han eller hon behöver göra?

Kersti: Men jag tänker att där är det som sagt viktigt att stoppa in belastningsergonomiföreskriften i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, så att man börjar med liksom att ta reda på, ja men undersöka, arbetsmiljön. Vad har vi för arbete som kan vara risker? Och där kan man ju också ta hjälp utav var någonstans kommer det in tillbud? Var någonstans sker det olyckor i arbetsmiljön? Och den här undersökningen kan man ju faktiskt göra vid skrivbordet tillsammans, arbetsgivare, skyddsombud, arbetstagare. Och när man då tagit reda på vad man har för någonting som kan vara risker, till exempel tunga lyft eller repetitivt arbete eller några krångliga arbetsställningar. Jag tänker till exempel på personförflyttningar inom vård och omsorg. Då ska man ju bedöma om det finns en risk för belastningsskada. Och när man gör det, då är det ju viktigt att man tar reda på hur länge på dagen gör vi det här? Hur många gånger? Hur tungt det är? Och så vidare, så att man liksom gör en bedömning av om det finns en risk, för det är inte säkert att bara för att du har ett tungt lyft, att det är en risk.

Fredrik: Och när blir det en risk? När bedöms det vara en risk?   

Kersti: Ja, vi gillar ju det där med trafikljuset eller hur?

Carro: Ja.

Kersti: Ja rött, gult och grönt. Och när man gör de här bedömningarna så finns det ganska många olika evidensbaserade, alltså forskningsbaserade bedömningsmodeller, som man kan använda, och då får man in allting som man behöver. Alla parametrar man behöver för att göra den här bedömningen.

Fredrik: Går det att vara mer konkret kring det? Det låter lite så här formellt och lite skriftligt nästan?

Kersti: Men en risktbedömning ska vara skriftlig Fredrik.

Fredrik: Ja, ok då.

Carro: Ja, jag tänker så att vi har ju ofta upp det på inspektioner och vi har ju olika checklistor på vår webbsida som man kan ta hjälp av, bland annat skjuta, dra och lyfta och när man sitter på inspektionen, så går vi jättegärna igenom de checklistorna och förklarar hur man ska fylla i dem för att underlätta. Och skulle man ändå tycka att det är svårt och så och att man inte har tillräckligt med kunskap att göra det, så kan man vända sig till en extern sakkunnig, till exempel företagshälsovården så hjälper dem en.

Fredrik: Jag tänkte vi skulle avrunda med och prata om vad man kan göra då. Vad ska man göra när man finner brister i arbetsmiljön? Men jag tänkte bara att vi skulle återkoppla till en sak som vi faktiskt inte varit inne så mycket på, och det är ju det att det är ju lätt att glömma att det inte bara är dålig arbetsställning och tunga lyft, och monotona arbetsmoment och så vidare som orsakar belastningsskador och sjukskrivningar. Eller hur Kerstin? 

Kersti: Nej, jag tänker på en viktig del och det är ju oftast kvinnligt kodade arbeten där man har någonting som man kallar kontaktyrken, där man jobbar mot någon intressent eller avnämare, patient eller kund eller vad man nu vill kalla dem.

Fredrik: Vårdtagare eller elev.

Kersti: Ja precis. Vårdtagare eller elev där det lägger en extra stress om vi nu kallar det så, som ju då ackumuleras också i kroppen. Så att det är lättare att få belastningsbesvär när vi är under det som man kallar för stress.

Fredrik: Men Carro, visst är inte det här bara enkelriktat kvinnliga yrken? Det måste ju finnas den här typen av stress och oro även i de här mansdominerade yrkena som du ofta inspekterar.

Carro: Ja det är ju klart. Det finns ju mer eller mindre överallt. Att man har tidsplaner, att man ska hålla, ja om man jobbar på ett löpande band så kanske man har x antal saker man ska göra varje dag, och det ska man liksom hinna med.  

Kersti: Jo det handlar ju också om stämningen på jobbet, tänker jag. 

Carro: Ja.

Kersti: Mellan arbetskamrater och mellan chef och arbetstagare. Det kan ju också, det påverkar också.   

Fredrik: Ja, jag vet själv hur det är när man är i stressade situationer och har stressat under en period. Axlarna åker upp och man får ont i nacke, rygg och skuldror och allting. Bara det är ju också någonting att ta hänsyn till i förlängningen tänker jag.

Men hörni ok, vi säger att vi har funnit brister i arbetsmiljön. Hur gör man?

Kersti: Då börjar men med och fundera på om man själv faktiskt kan ändra produktionen eller arbetet så att det här går att ta bort helt och hållet. Det är ju nedersta eller översta delen på åtgärdstrappan beroende på hur man vänder den. Kan man inte ta bort helt och hållet, då kan man organisera arbetet på ett sätt, så att man kanske är flera som delar på jobbet. Man kan skaffa någon form utav teknisk utrustning, någon arbetsutrustning som man kan göra att jobbet blir lättare, och båda de sakerna bygger naturligtvis också på att arbetstagaren har kunskaper.

Fredrik: Och det var ju du inne på också Carro. Du pratade om det här att informationen måste spridas. Att alla medarbetarna är medvetna om vad som är viktigt att vara medveten om och kunskapen, att den finns där. Eller hur?

Carro: Absolut och sedan är det ju också viktigt att man följer den tekniska utvecklingen för saker och ting utvecklas ju. Det kan vara verktyg, skyddsutrustning. Vad det än är så att arbetsgivaren följer den tekniska utvecklingen, för att man ska få så hjälp som möjligt. Men jag tänkte höra med dig Kersti för jag fick höra en gång från en ergonom att jobbar man rätt 95 procent av tiden så är det liksom ”good enough”, för jag vet inte vad du säger om det?

Kersti: Jag har aldrig hört talas om just 95 procent av tiden men det är väl självklart att det här med arbetsställningar. Du kan inte en arbetsställning som är perfekt som du håller hela tiden. Därför den är inte perfekt för dig hela tiden, utan du måste byta. Om man tänker sig att man ska ställa in sitt bord och sin stol så gäller det ju att veta grundinställningen 90 grader vid armbågen och så vidare, men därifrån måste du kunna ändra och sedan hitta tillbaka till den här grundinställningen. Så att det här med variation.

Fredrik: Om vi ska försöka sammanfatta det här då och säga att ansvaret ligger hos arbetsgivaren. Samarbete är av yttersta vikt. Att säga till som arbetstagare att jag kan inte arbeta på ett riskfritt sätt här. Det handlar om att som arbetsgivare ofta titta i miljön, bedöma, åtgärda i de fall man behöver göra så. Det finns hjälp att få. Du pratade om checklistor Carro eller hur?

Carro: Mmm.

Fredrik: Och fler ställen att få hjälp om man känner sig vilsen. Vill ni nämna något av dem?

Kersti: Det beror på vad du tänker på. Om du tänker på företagshälsan.

Fredrik: Just det.

Kersti: Eller om du tänker på de andra webbplatserna som ju vi kan rekommendera, som är Prevent och Arbetsliv till exempel.

Fredrik: Ja och sedan undvika den där tillsynes onödiga, tunga lyften och monotona arbetsuppgifter om det går. Ja, är det något mer som ni vill tillägga i summeringen?

Kersti: Ja men jag har en sak som vi faktiskt inte har berört alls och det är det här med ljus och synförhållanden. För det kan faktiskt påverka arbetsställningarna ganska mycket om du inte ser ordentligt. Och sedan eftersom vi har stått här och pratat så ska man ju inte glömma röstergonomin heller. Den är också med.

Fredrik: Ja hörni. Jag har en känsla av att vi skulle kunna prata betydligt längre om det här. Det är viktiga frågor och det är faktiskt så att här med ergonomi berör vi också i andra poddar där du också varit med Kersti så lyssna gärna på flera av avsnitten i ”Hallå arbetsmiljö!”. Det här viktiga frågor och se till att ni får de verktyg, det stöd och hjälp ni behöver för att kunna göra ert arbete utan att riskera skador, sjukdomar eller till och med ännu värre än så. Jag säger tack Kersti för att du kom hit idag också. 

Kersti: Tack! 

Fredrik: Och jag säger Carro, tack så mycket för att du återigen är här och delar med dig av din kunskap och din erfarenhet.

Carro: Ja, tack själv Fredrik!

Fredrik: Och som alltid hörni, kom ihåg – var rädda om er själva. Var rädda om varandra. Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas, eller i värsta fall dö av sitt arbete. Om vi alla nu hjälps åt och om vi alla tar ansvar så kan det faktiskt bli verklighet. Tack för den här gången. Hej hej!

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare Fredrik Berling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket besök www.av.se.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-11-04