Dieselmotorer används i olika fordon, utrustning och maskiner som ofta förekommer vid gruvdrift, byggverksamhet, jordbruk, sjöfart och olika typer av tillverkning. Arbetstagare som är särskilt utsatta är de som arbetar i tunnlar och gruvor. Andra grupper som också exponeras i hög utsträckning är hamnarbetare som använder dieseldrivna truckar, samt de som arbetar i inomhusgarage och fordonsverkstäder.

Dieselavgaser kan orsaka cancer

Kortvarig exponering för dieselavgaser kan orsaka irritation i ögon, näsa, hals och lungor. Långvarig exponering kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och kronisk luftvägssjukdom, inklusive lungcancer. 

Dieselavgaser omfattas av de särskilda bestämmelser för cancerframkallande ämnen som regleras i 8 kapitlet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön. Kraven innebär i korthet att det är arbetsgivarens skyldighet att minimera arbetstagarnas exponering för dieselavgaser så mycket som det bara är möjligt.

Dieselavgaser är en komplex blandning av ämnen

Dieselavgaser är en komplex blandning av ämnen som bildas vid förbränning av diesel. Blandningen innehåller

• gaser, bland annat koldioxid, kvävedioxider och kolmonoxid
• partiklar, exempelvis elementärt kol (EC)
• organiska ämnen som polyaromatiska kolväten (PAH:er)
• metaller
• nanopartiklar (väldigt små partiklar).

Sammansättningen i avgaserna beror bland annat på motortyp, bränsle och driftsförhållanden.

Dieselmotorer har utvecklats över tid och utsläppen har i och med det ändrats. Vid exponering för avgaser från äldre dieselmotorer är partiklar och sot det största problemet. Vid exponering för avgaser från nya dieselmotorer kan kvävedioxid (NO₂) orsaka negativa hälsoeffekter. Det är vanligt att fordonsparken på en arbetsplats består av olika typer av motorer av varierande ålder och med olika prestanda, vilket bidrar till en blandad sammansättning av utsläppen.

Kombinera olika åtgärder för att minska exponeringen

Det effektivaste sättet att förhindra exponering för dieselavgaser är att eliminera dem helt. Det kan du som arbetsgivare exempelvis göra genom att byta ut dieseldrivna truckar mot eltruckar. Om dieselavgaserna inte kan elimineras ska du se till att exponeringen minskas genom en kombination av olika tekniska åtgärder. Det kan exempelvis vara att

• byta till nyare motorer med effektivare katalysatorer och efterbehandlingssystem
• tillsätta olika tillsatsmedel till bränslet för att minska mängden kväveoxider i avgaserna
• utföra regelbunden service och underhåll av motorerna
• använda motorvärmare för att undvika kallstarter som ger mycket utsläpp.

Fordonsavgaser ska om möjligt fångas upp direkt vid källan (till exempel genom ett punktutsug eller avgasutsug). Forcerad ventilation och fläktar kan också behövas för att ventilera ut avgaser som bildas i ett utrymme.

Du som arbetsgivare kan behöva använda dig av exponeringsmätningar för att kontrollera att de vidtagna åtgärderna fungerar som det är tänkt. Dessutom måste du informera dina arbetstagare om riskerna med dieselavgaser och vilka förebyggande åtgärder som är effektiva, och som ska användas, för att minska exponering.