Till den nya regelstrukturen

Arbetsmiljöverket föreskriver följande med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd.

Avdelning I: Allmänna bestämmelser

1 kap. Allmänna bestämmelser

Varför föreskrifterna finns

1 §

 Syftet med dessa föreskrifter är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom

  1. medicinska kontroller som

    1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,

    2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och

    3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen, och

  2. hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

2 §

 I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.

I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.

Avdelning II: Medicinska kontroller i arbetslivet

2 kap. Generella bestämmelser

Då gäller föreskrifterna

1 §

 Bestämmelserna i 2–9 och 13 kap. reglerar medicinska kontroller och biologiska exponeringskontroller i vissa typer av arbeten.

2 §

 Bestämmelserna i 3 och 4 kap. reglerar medicinska kontroller vid arbete där arbetstagaren utsätts för vibrationer, 3 kap. 1–3 §§, handintensivt arbete, 3 kap. 4–6 §§, nattarbete, 3 kap. 7–9 §§, eller arbete med allergiframkallande kemiska ämnen, 4 kap. 1–4 §§.

Bestämmelserna i 5–8 kap. reglerar medicinska kontroller, med bedömning för tjänstbarhetsintyg, vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen, 5 kap. 1–3 §§, arbete som innebär exponering för fibrosframkallande damm, det vill säga asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer eller kvarts, 6 kap. 1–5 §§, arbete som innebär exponering för bly, 7 kap. 1–3 §§, arbete som innebär exponering för kadmium, 7 kap. 11–13 §§, arbete som innebär exponering för kvicksilver, 7 kap. 20–22 §§, arbete som innebär klättring med stor nivåskillnad, 8 kap. 1–3 §§, arbete med rök- och kemdykning, 8 kap. 4–6 §§, och dykeriarbete, 8 kap. 7–9 §§.

3 §

 Bestämmelserna i 7 kap. reglerar biologiska exponeringskontroller vid arbete med bly, 4–10 §§, kadmium, 14–19 §§, och kvicksilver, 23–27 §§.

4 §

 Bestämmelserna i 9 kap. reglerar medicinska kontroller även vid annat arbete än som avses i 2 och 3 §§, där en riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, visar att det är motiverat.

Vem föreskrifterna riktar sig till

5 §

 Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs, med undantag för det som anges i 12 kap.

Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställda, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i dessa föreskrifter. Den som driver sådan verksamhet behöver dock inte följa bestämmelserna i

  1. 8 § 1–6 och 9 § 1–5 om information med mera,

  2. 3 kap. 4–6 §§ om handintensivt arbete,

  3. 3 kap. 7–9 §§ om nattarbete,

  4. 8 kap. om arbete som innebär stor fysisk ansträngning,

  5. 10 kap. om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, eller

  6. 12 kap. om läkares anmälan och läkares rekommendationer.

Även den som sysselsätter inhyrd arbetskraft i sin verksamhet räknas som arbetsgivare för dessa arbetstagare vid tillämpningen av

  1. 14 och 15 §§ om tjänstbarhetsintyg,

  2. 18 § om biologiska exponeringskontroller,

  3. 17 och 19 §§ om sanktionsavgifter.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att dessa föreskrifter under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare. Det som sägs i detta kapitel gäller då även dem.

6 §

 I 12 kap. finns

  1. bestämmelser om läkares anmälan av sjukdom,

  2. information kring direktiv 2004/37/EG, och

  3. information kring direktiv 2017/2398/EU.

Definitioner

7 §

 I dessa föreskrifter har följande begrepp dessa betydelser.

Begrepp

Betydelse

Biologisk exponeringskontroll

Direkt eller indirekt mätning av halten av ett ämne i kroppen.

CLP-förordningen

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006.

Dykeriarbete

Arbete under vatten där arbetstagaren andas andningsgas, det vill säga en gasblandning avsedd för dykning, under förhöjt tryck.

Farlig kemisk produkt

Kemiska ämnen eller blandningar och explosiva föremål som medför fysikalisk fara eller hälsofara enligt kriterierna i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP). Begreppet innefattar även kemiska ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna ovan, men som inte släpps ut på marknaden.

Begreppet innefattar alla gaser med minst 2 bar övertryck, inklusive tryckluft.

Farlig kemisk produkt omfattas alltid av begreppet kemisk riskkälla.

Försumbar exponering

Exponering där risken för ohälsa eller olycksfall är på samma nivå som om arbetstagaren inte utsätts för exponeringen.

Handintensivt arbete

Ihållande snabba handledsrörelser i kombination med kraft.

Kemdykning

Inträngande i ett område där luftföroreningar sprids okontrollerat eller i ett område med syrebrist (oxygenbrist) för att rädda liv, bekämpa utflöde av kemikalier eller liknande klädd i kemskyddsdräkt och med andningsapparat på.

Kemisk riskkälla

Kemiska ämnen och blandningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom

  • sina hälsofarliga egenskaper,

  • sina egenskaper beroende på hur de används eller i vilken form de förekommer,

  • sin temperatur,

  • att minska syrgashalten i luften, eller

  • att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion.

Kemiska ämnen och blandningar

Kemiskt grundämne, eller när två eller flera grundämnen är en blandning eller en kemisk förening. Kemiska ämnen och blandningar kan ha utvunnits, bildats eller tillverkats.

I begreppet ingår bland annat alla former av damm, kosmetiska produkter, hygieniska produkter, läkemedel, avfall, mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer.

Läkarundersökning

Del av den medicinska kontrollen

  1. som en läkare ansvarar för och själv utför i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659),

  2. vid vilken patienten är fysiskt närvarande i rummet, och

  3. som läkaren journalför enligt patientdatalagen (2008:355).

Medicinsk kontroll

En medicinsk undersökning av arbetstagare, som är inriktad på möjliga hälsoeffekter av en särskild faktor i arbetsmiljön. Den medicinska kontrollen är avsedd att vara till stöd i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I den medicinska kontrollen kan ingå kroppsundersökningar, provtagningar, samtal och frågeformulär.

Respirabelt damm

Dammpartiklar som kan inandas och kan nå alveolerna, längst ut i lungorna.

Rökdykning

Inträngande i tät brandrök för att rädda liv, bekämpa brand eller liknande klädd i brandskyddsdräkt och med andningsapparat på.

Sysselsatta

Med sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

  • anställda arbetstagare, och

  • inhyrd arbetskraft, jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160).

I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

  • de personer som driver verksamheten, och

  • inhyrd arbetskraft.

Den aktuella fysiska personens personnummer respektive juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten.

Tjänstbarhetsintyg

Ett intyg utfärdat av läkare med särskild kompetens enligt tillämplig bilaga, som medger att arbetstagaren utför en viss typ av arbete eller arbetsuppgifter, trots att det generellt sett finns en risk för att arbetet kan ge ohälsa.

Vad det innebär att anordna medicinska kontroller

8 §

 Den arbetsgivare som ska anordna medicinska kontroller enligt dessa föreskrifter ska

  1. informera arbetstagaren om varför den medicinska kontrollen behövs och vad den innebär,

  2. informera arbetstagaren om att den medicinska kontrollen är frivillig,

  3. informera arbetstagaren om att i de arbeten där det enligt dessa föreskrifter krävs ett giltigt tjänstbarhetsintyg för att få arbeta, får arbetsgivaren bara sysselsätta de arbetstagare som har ett sådant,

  4. informera arbetstagaren om att det i tjänstbarhetsintyget står hur länge det gäller och att det kan stå att arbetstagaren bara får utföra vissa arbetsuppgifter eller arbeta vid vissa arbetsstationer,

  5. erbjuda de arbetstagare som omfattas av dessa föreskrifter att delta i den medicinska kontrollen,

  6. ta reda på vilka arbetstagare som avser att delta i den medicinska kontrollen,

  7. beställa en medicinsk kontroll, som ska inkludera återkoppling enligt 10 och 11 §§, för varje arbetstagare som avser att delta i den medicinska kontrollen,

  8. beställa en medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg, om det krävs enligt dessa föreskrifter,

  9. beställa ett tjänstbarhetsintyg från den undersökande läkaren för de arbetstagare som bedömts kunna arbeta med det som intyget avser, och

  10. informera den som ska utföra den medicinska kontrollen om de riskbedömningar som ligger till grund för bedömningen att en medicinsk kontroll ska utföras.

Vad det innebär att anordna biologiska exponeringskontroller

9 §

 Den arbetsgivare som ska anordna biologiska exponeringskontroller enligt dessa föreskrifter ska

  1. informera arbetstagaren om varför en biologisk exponeringskontroll behövs och vad den innebär,

  2. informera arbetstagaren om att biologiska exponeringskontroller är frivilliga, men att arbetsgivaren i arbete med bly, kadmium eller kvicksilver, som enligt dessa föreskrifter kräver denna exponeringskontroll, bara får sysselsätta arbetstagare som har genomgått biologisk exponeringskontroll och där halten i blodet inte överskridit de gränsvärden som anges i 7 kap. 6, 7, 16, eller 25 §§,

  3. informera arbetstagaren om att arbetsgivaren får resultatet från den biologiska exponeringskontrollen,

  4. erbjuda de arbetstagare som omfattas av dessa föreskrifter att delta i den biologiska exponeringskontrollen,

  5. ta reda på vilka arbetstagare som avser att delta i den biologiska exponeringskontrollen,

  6. beställa biologiska exponeringskontroller för varje arbetstagare som avser att delta, och

  7. se till att den läkare som ska utföra den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg får tillgång till samtliga resultat från arbetstagarens biologiska exponeringskontroller, som utförts sedan den senaste medicinska kontrollen.

Beställning av återkoppling från den medicinska kontrollen

10 §

 I arbetsgivarens beställning av medicinska kontroller ska ingå att arbetstagaren ska få

  1. information om resultatet av den medicinska kontrollen,

  2. övrig information och råd som resultatet av den medicinska kontrollen ger anledning till, och

  3. tjänstbarhetsintyget, om ett sådant har utfärdats.

11 §

 I arbetsgivarens beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer tecken på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i arbetsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.

I beställningen ska också ingå att arbetsgivaren ska få

  1. ta del av bedömningen enligt första stycket, och resultat som ligger till grund för bedömningen, i en form som kan användas för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsanpassningen, i den mån sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det, och

  2. tjänstbarhetsintyget, om ett sådant har utfärdats.

Hur resultatet ska användas

12 §

 Arbetsgivaren ska

  1. ta del av resultatet enligt 11 §,

  2. använda resultatet enligt 11 § i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, och

  3. utifrån resultatet åtgärda det som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Vad tjänstbarhetsintyget ska innehålla

13 §

 Ett tjänstbarhetsintyg ska vara utfärdat av den undersökande läkaren och innehålla

  1. arbetstagarens namn och personnummer eller motsvarande,

  2. vilken medicinsk kontroll som har genomförts,

  3. intygande om att arbetstagarens hälsa medger

    1. det arbete eller de arbetsuppgifter som kontrollen avser, eller

    2. arbete vid de arbetsstationer som anges i intyget,

  4. den undersökande läkarens namn,

  5. vårdinrättningens namn,

  6. datumet när intyget utfärdades,

  7. sista giltighetsdatum för intyget,

  8. rekommendation för när nästa medicinska kontroll senast bör genomföras,

  9. intygande av att läkaren har den behörighet som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga till dessa föreskrifter, och

  10. intygande av att undersökningen har genomförts i enlighet med dessa föreskrifter.

Krav för att få sysselsätta arbetstagare i arbete som kräver tjänstbarhetsintyg eller biologiska exponeringskontroller

Tjänstbarhetsintyg
14 §

 I ett arbete där det krävs tjänstbarhetsintyg enligt 5 kap. 1 §, 6 kap. 1–3 §§, 7 kap. 1, 11 eller 20 §§, 8 kap. 1, 4 eller 7 §§ får arbetsgivaren bara sysselsätta eller hyra ut den arbetstagare som har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för det arbetet.

Arbetsgivaren ska kunna visa upp arbetstagarens giltiga tjänstbarhetsintyg för Arbetsmiljöverket i original, som kopia eller i elektronisk form.

15 §

 Arbetsgivaren får inte sysselsätta en arbetstagare i arbete eller med arbetsuppgifter där det krävs tjänstbarhetsintyg om arbetstagaren har råkat ut för olycksfall, sjukdom eller annan händelse, som kan leda till en ökad risk för ohälsa eller olycksfall i det aktuella arbetet, och arbetsgivaren har fått kännedom om detta.

Detta gäller tills arbetstagaren har genomgått en ny medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg och arbetsgivaren kan visa upp ett nytt giltigt tjänstbarhetsintyg enligt 13 §.

Utländska tjänstbarhetsintyg
16 §

 Om ett tjänstbarhetsintyg har utfärdats i ett annat land än Sverige, ska arbetsgivaren kunna visa upp skriftlig dokumentation som styrker att tjänstbarhetsintyget, och den medicinska kontroll som ligger till grund för tjänstbarhetsintyget, uppfyller samtliga krav i dessa föreskrifter. Dokumentationen ska vara på svenska.

Sanktionsavgift när tjänstbarhetsintyg saknas
17 §

 Om arbetsgivaren sysselsätter en eller flera arbetstagare i arbete eller med arbetsuppgifter som kräver tjänstbarhetsintyg, och inte kan visa upp ett tjänstbarhetsintyg enligt 14 eller 15 §§ för var och en av dessa arbetstagare som

  1. identifierar arbetstagaren,

  2. anger för vilket arbete eller vilka arbetsuppgifter tjänstbarhetsintyget gäller,

  3. har ett sista giltighetsdatum som inte har passerats, och

  4. anger att undersökningen genomförts i enlighet med dessa föreskrifter,

ska arbetsgivaren betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkningen av avgiften.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Av 5 § framgår vilka som likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter.

Biologiska exponeringskontroller
18 §

 Vid arbete med bly, kadmium eller kvicksilver, där det krävs tjänstbarhetsintyg enligt 7 kap. 1, 11 eller 20 §§, får arbetsgivaren bara sysselsätta eller hyra ut den arbetstagare som har genomgått en biologisk exponeringskontroll enligt 7 kap. 4, 14 eller 23 §§ och där halten i blodet av bly, kadmium eller kvicksilver inte har överskridit det som anges i 7 kap. 6, 7, 16 eller 25 §§.

Sanktionsavgift när biologiska exponeringskontroller inte utförts eller när biologiska gränsvärden överskridits
19 §

 Om arbetsgivaren sysselsätter en eller flera arbetstagare i arbete där exponering för bly, kadmium eller kvicksilver förekommer enligt 7 kap. 1, 11 eller 20 §§ och

  1. den biologiska exponeringskontrollen visar att halten enligt 7 kap. 6, 7, 16 eller 25 §§ har överskridits, eller

  2. biologiska exponeringskontroller enligt 7 kap. 4, 14 eller 23 §§ inte är utförda,

ska arbetsgivaren betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkningen av avgiften.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Av 5 § framgår vilka som likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter.

Dokumentation

20 §

 Arbetsgivaren ska dokumentera vilka arbetstagare som berörs av dessa föreskrifter.

Dokumentationen ska innehålla

  1. arbetstagarens namn,

  2. vilken eller vilka exponeringar arbetstagaren har utsatts för,

  3. under vilken tidsperiod arbetstagaren har varit exponerad,

  4. uppgifter om det som har gjorts enligt 8 § 5–7 och 9 i dessa föreskrifter,

  5. uppgifter om det som har gjorts enligt 9 § 4–6 i dessa föreskrifter,

  6. uppgifter om att arbetstagaren har ett giltigt tjänstbarhetsintyg, och

  7. resultat av biologiska exponeringskontroller vid exponering för bly, kadmium och kvicksilver.

3 kap. Vibrationer, handintensivt arbete och nattarbete

Vibrationer

1 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för vibrationer, om exponeringen

  1. överstiger insatsvärdet för hand- och armvibrationer, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om vibrationer,

  2. sker på sådant sätt att misstanke finns om att exponeringen kan orsaka ohälsa, eller

  3. orsakat vibrationsskador, eller gett misstanke om vibrationsskador, hos en annan arbetstagare, som har exponerats på ett liknande sätt.

2 §

 Den medicinska kontrollen som avses i 1 § ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet,

  2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, och

  3. inom 1 månad efter att arbetsgivaren fått kännedom om att en arbetstagare visar tecken på en nytillkommen, eller förvärrad, vibrationsskada.

Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 1 § inom 12 månader före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

3 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 § ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen

  1. genomförs enligt bilaga 1 avsnitt B och C,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 1 avsnitt A.

Handintensivt arbete

4 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som sysselsätts i handintensivt arbete, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om belastningsergonomi, där riskbedömningen visat att exponeringen ger en ökad risk för belastningsbesvär i nacke, skuldra, arm eller hand, trots vidtagna åtgärder.

5 §

 Den medicinska kontrollen som avses i 4 § ska anordnas och genomföras

  1. inom 3 år efter att handintensivt arbete påbörjats,

  2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att handintensivt arbete har påbörjats, och

  3. inom 1 månad efter att arbetsgivaren fått kännedom om att arbetstagaren fått nya besvär, som kan vara relaterade till handintensivt arbete.

6 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 4 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen

  1. genomförs enligt bilaga 2 avsnitt B,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 4 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av någon med kompetens enligt bilaga 2 avsnitt A.

Nattarbete

7 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i nattarbete. Med nattarbetande avses den som

  1. normalt utför minst 3 timmar av sitt arbetspass mellan klockan 22.00 och 6.00, eller

  2. troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid mellan klockan 22.00 och 6.00.

Första stycket gäller inte för den som under 1 år har en eller flera anställningar med nattarbete, där anställningstiden totalt understiger 3 månader.

8 §

 Den medicinska kontrollen som avses i 7 § ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i nattarbete vid nyanställning,

  2. inom 3 månader om byte sker från dagarbete till nattarbete,

  3. inom 3 månader om byte sker från dagarbete till skiftarbete där nattarbete ingår, och

  4. återkommande

    1. för arbetstagare under 50 år, med högst 6 års mellanrum efter att nattarbete har påbörjats, och

    2. för arbetstagare som har fyllt 50 år, med högst 3 års mellanrum efter att nattarbete har påbörjats.

Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 7 § inom 12 månader före nattarbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

9 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 7 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen

  1. genomförs enligt bilaga 3 avsnitt B,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 7 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 3 avsnitt A.

4 kap. Allergiframkallande kemiska ämnen

Epoxiplastkomponenter, formaldehydhartser och akrylater

1 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för farliga kemiska produkter som enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) klassificeras som H317 eller H334 på grund av sitt innehåll av

  1. akrylater,

  2. epoxiplastkomponenter, eller

  3. formaldehydhartser.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för ovan nämnda ämnen är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Allmänna råd

Det som sägs i andra stycket innebär att man inte kan använda personlig skyddsutrustning vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.

2 §

 Den medicinska kontrollen som avses i 1 § ska anordnas och genomföras innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 1 § inom 2 år före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

3 §

 Den medicinska kontrollen som avses i 1 § ska anordnas och genomföras för de arbetstagare, som efter påbörjat arbete visar tecken på luftvägssjukdom, hudsjukdom eller allergi, och har meddelat arbetsgivaren detta.

Detta gäller för besvär som kan leda till ökad risk för ohälsa eller sjukdom i samband med arbete enligt 1 §.

4 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen

  1. genomförs enligt bilaga 4 avsnitt B,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 4 avsnitt A.

5 kap. Allergiframkallande kemiska ämnen – med krav på tjänstbarhetsintyg

Diisocyanater, organiska syraanhydrider, etyl-2-cyanoakrylat och metyl-2-cyanoakrylat

1 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för följande:

  1. Farliga kemiska produkter som enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) klassificeras som H334 på grund av sitt innehåll av

    1. diisocyanater, eller

    2. organiska syraanhydrider.

  2. Kemiska ämnen och blandningar som innehåller

    1. etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka, eller

    2. metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka.

  3. Diisocyanater som bildas när ett ämne bryts ned i mindre beståndsdelar vid uppvärmning, det vill säga termisk nedbrytning.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för ovan nämnda ämnen i luften är försumbar, även om andningsskydd inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Allmänna råd

Det som sägs i andra stycket innebär att man inte kan använda andningsskydd vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.

2 §

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg, som avses i 1 §, ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet,

  2. 3–6 månader efter att arbetet har påbörjats, och

  3. återkommande med högst 2 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

3 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

  1. genomförs enligt bilaga 5 avsnitt C–E,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 5 avsnitt A eller B.

6 kap. Fibrosframkallande damm – med krav på tjänstbarhetsintyg

Asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer och kvarts

1 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för asbest vid

  1. arbete enligt 3 kap. 5 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, när det anges i tillståndet,

  2. arbete enligt 3 kap. 6 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, när det anges i tillståndet, eller om arbetet kan medföra att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår,

  3. arbete enligt 3 kap. 7 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, eller

  4. annat arbete än som avses i 3 kap. 5–7 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten, som medför att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår.

2 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete, som innebär exponering i mer än 50 timmar per kalenderår för sådana

  1. eldfasta keramiska fibrer,

  2. specialfibrer, eller

  3. kristallina fibrer

som omfattas av 10 kap. 68–71 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön.

3 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som, enligt en exponeringsbedömning enligt 10 kap. 49 § 5 Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för respirabelt damm av kvarts eller kristobalit där

  1. halten i luften uppgår till minst halva gränsvärdet, och

  2. arbetet pågår under mer än 20 timmar per vecka under sammanlagt minst 3 månader per år.

4 §

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 1–3 §§ ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1, 2 eller 3 §§, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i motsvarande arbete.

5 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1, 2 eller 3 §§, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

  1. genomförs enligt bilaga 6 avsnitt B–E,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1, 2 eller 3 §§ och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 6 avsnitt A.

7 kap. Metaller – med krav på tjänstbarhetsintyg och biologisk exponeringskontroll

Bly

Medicinska kontroller vid arbete med bly
1 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för bly i någon form.

Detta gäller dock inte

  1. arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent,

  2. arbete som utförs under högst 10 timmar per vecka, där den totala tiden uppgår till maximalt 50 timmar under ett kalenderår, eller

  3. manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv om det finns effektiv processventilation.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för bly är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Allmänna råd

Det som sägs i tredje stycket innebär att man inte kan använda personlig skyddsutrustning vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.

2 §

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 1 § ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

3 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

  1. genomförs enligt bilaga 7 avsnitt B–E,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 7 avsnitt A.

Biologiska exponeringskontroller vid arbete med bly
4 §

 Biologiska exponeringskontroller av bly i blod ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 1 §

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med 3 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.

Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 2 veckor. Om exponeringen avbryts under mer än 2 veckor får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.

Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.

5 §

 När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 4 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs

  1. enligt bilaga 7 avsnitt F, och

  2. för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.

Blyhalten i blod för kvinnor under 50 år
6 §

 Om blyhalten i blodet är högre än 0,5 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna under 50 år får arbetsgivaren inte sysselsätta henne i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 1 §.

Detta gäller tills

  1. hon har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och

  2. en biologisk exponeringskontroll har visat att blyhalten i blodet har sjunkit under 0,5 μmol/L.

Blyhalten i blod för kvinnor som har fyllt 50 år och män
7 §

 Om blyhalten i blodet är högre än 1,5 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, får arbetsgivaren inte sysselsätta dessa i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 1 §.

Detta gäller tills

  1. arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och

  2. en biologisk exponeringskontroll visar att blyhalten i blodet är under 1,3 μmol/L.

8 §

 Om blyhalten i blodet är högre än 1,0 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.

9 §

 Om blyhalten i blodet är lägre än 0,8 µmol/L (mikromol per liter) vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna exponeringskontroller för dessa arbetstagare med högst 6 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexponering.

10 §

 Om blyhalten i blodet är lägre än 0,4 µmol/L (mikromol per liter) vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, anses dessa inte längre vara exponerade för bly på det sätt som anges i 1 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för dessa arbetstagare, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexponering.

Kadmium

Medicinska kontroller vid arbete med kadmium
11 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kadmium i någon form.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för kadmium är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Allmänna råd

Det som sägs i andra stycket innebär att man inte kan använda personlig skyddsutrustning vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.

12 §

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 11 § ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 11 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

13 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 11 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

  1. genomförs enligt bilaga 8 avsnitt B–D,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 11 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 8 avsnitt A.

Biologiska exponeringskontroller vid arbete med kadmium
14 §

 Biologiska exponeringskontroller av kadmium i blod, ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 11 §

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.

Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.

Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.

15 §

 När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 14 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs

  1. enligt bilaga 8 avsnitt E, och

  2. för var och en av de arbetstagare som omfattas av 11 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.

Kadmiumhalten i blod
16 §

 Om kadmiumhalten i blodet är högre än 75 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete där exponering för kadmium förekommer på det sätt som anges i 11 §.

Detta gäller tills

  1. arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 8 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och

  2. en biologisk exponeringskontroll visar att kadmiumhalten i blodet har sjunkit under 50 nmol/L.

17 §

 Om kadmiumhalten i blodet är högre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.

18 §

 Om kadmiumhalten i blodet är lägre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna exponeringskontroller för arbetstagaren med högst 12 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kadmiumexponering.

19 §

 Om kadmiumhalten i blodet är lägre än 10 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, anses arbetstagaren inte längre vara exponerad för kadmium på det sätt som anges i 11 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för arbetstagaren, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kadmiumexponering.

Kvicksilver

Medicinska kontroller vid arbete med kvicksilver
20 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kvicksilver i någon form.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för kvicksilver är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Allmänna råd

Det som sägs i andra stycket innebär att man inte kan använda personlig skyddsutrustning vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.

21 §

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 20 § ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 20 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

22 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 20 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

  1. genomförs enligt bilaga 9 avsnitt B–D,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 20 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 9 avsnitt A.

Biologiska exponeringskontroller vid arbete med kvicksilver
23 §

 Biologiska exponeringskontroller av kvicksilver i blod, ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 20 §

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.

Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.

Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.

24 §

 När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 23 § ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs

  1. enligt bilaga 9 avsnitt E, och

  2. för var och en av de arbetstagare som omfattas av 20 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.

Kvicksilverhalten i blod
25 §

 Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete där exponering för kvicksilver förekommer på det sätt som anges i 20 §.

Detta gäller tills

  1. arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 9 avsnitt B, dock utan bedömning för tjänstbarhetsintyg, och

  2. en biologisk exponeringskontroll visar att kvicksilverhalten i blodet har sjunkit under 35 nmol/L.

26 §

 Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 35 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.

27 §

 Om kvicksilverhalten i blodet är lägre än 15 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, anses arbetstagaren inte längre vara exponerad för kvicksilver på det sätt som anges i 20 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för arbetstagaren, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kvicksilverexponering.

8 kap. Stor fysisk ansträngning i arbetet – med krav på tjänstbarhetsintyg

Klättring med stor nivåskillnad

1 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete, som innebär klättring med en nivåskillnad på mer än 13 meter i mast, i stolpe, på stege, i träd eller liknande, där det finns risk att arbetstagaren faller fritt eller okontrollerat eller hamnar i en situation där undsättning är försvårad.

2 §

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 1 § ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med högst 12 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

3 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

  1. genomförs enligt bilaga 10 avsnitt B–D,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 10 avsnitt A.

Rök- och kemdykning

4 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete med rök- eller kemdykning.

Första stycket gäller inte arbetstagare som bara förväntas utföra insatser som innebär måttlig fysisk ansträngning eller belastning.

5 §

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 4 §, ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande med högst 12 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 4 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

6 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 4 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

  1. genomförs enligt bilaga 11 avsnitt B–D,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 4 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 11 avsnitt A.

Den fysiska arbetsförmågan ska bestämmas enligt bilaga 11 avsnitt E.

Dykeriarbete

7 §

 Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i dykeriarbete.

8 §

 Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 7 § ska anordnas och genomföras

  1. innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och

  2. återkommande

    1. för arbetstagare under 40 år, med högst 5 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats,

    2. för arbetstagare som har fyllt 40 år, med högst 2 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller

    3. tidigare, om det framgår av tjänstbarhetsintyget.

Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 7 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

9 §

 När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 7 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg

  1. genomförs enligt bilaga 12 avsnitt B–D,

  2. genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 7 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och

  3. utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 12 avsnitt A.

9 kap. Ytterligare fall där medicinska kontroller kan krävas

1 §

 Om en riskbedömning visar att det är motiverat, ska arbetsgivaren anordna medicinska kontroller för arbetstagarna även i andra fall än de som omfattas av 3–8 kap. Arbetsgivaren ska beställa medicinska kontroller vars innehåll är anpassat till den risk som exponeringen kan innebära och vars resultat kan vara användbart för de åtgärder som kan krävas för att minimera risken.

Avdelning III: Andra undersökningar av arbetstagares hälsa

10 kap. Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget

Då gäller föreskrifterna

1 §

 Bestämmelserna i detta kapitel reglerar arbete som utförs av flygpersonal i lufttrafikföretag som driver förvärvsmässig luftfart med drifttillstånd av svensk myndighet.

Definitioner

2 §

 I detta kapitel har, utöver vad som definieras i 2 kap. 7 §, följande begrepp denna betydelse.

Begrepp

Betydelse

Flygpersonal i lufttrafikföretag

Varje besättningsmedlem ombord på ett civilt luftfartyg under flygning, anställd av ett företag som är etablerat i en medlemsstat inom Europeiska unionen.

Hälsoundersökningar

3 §

 Flygpersonal i lufttrafikföretag är berättigade till kostnadsfria hälsoundersökningar innan arbetet påbörjas första gången och därefter med regelbundna intervall.

Lufttrafikföretaget ansvarar såsom arbetsgivare eller inhyrare för att sådana hälsoundersökningar erbjuds den flygpersonal som arbetar i lufttrafikföretaget.

Allmänna råd

En hälsoundersökning kan innebära intervju, kroppsundersökning (status) eller olika former av provtagning.

För att förebygga ohälsa och olycksfall till följd av de hälsorisker som arbetet i civila luftfartyg kan medföra, bör innehållet i hälsoundersökningarna och intervallen mellan dem anpassas utifrån hälsoriskerna.

Arbetstidens förläggning

4 §

 Flygpersonal i lufttrafikföretag som lider av hälsoproblem som anses ha samband med att de även arbetar på natten ska, så snart som möjligt, överflyttas till sådant flyg- eller markarbete på dagtid som är anpassat till deras förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

11 kap. Hälsoundersökningar i Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter

1 §

 Bestämmelser om undersökningar av arbetstagares hälsa finns även i

  1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar i kapitlet om minderårigas arbetsmiljö,

  2. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om buller,

  3. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om smittrisker,

  4. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om elektromagnetiska fält,

  5. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om artificiell optisk strålning, och

  6. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning i kapitlet om användning av bildskärmar.

Avdelning IV: Bestämmelser som riktar sig till läkare

12 kap. Läkares anmälan och läkares rekommendationer

1 §

 Läkare ska anmäla sjukdomar som kan ha samband med arbetet och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt till Arbetsmiljöverket. Det framgår av 2 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Av intresse är sjukdomar, symptom eller besvär

  1. där sambandet med arbetet är nytt, oväntat eller sällsynt,

  2. som har drabbat många personer i en viss typ av arbete – fler än förväntat i denna typ av arbete eller på ett visst arbetsställe,

  3. som ökar i frekvens över tid,

  4. där sambandet kan misstänkas bero på exponering för carcinogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, eller

  5. som är tecken på dåliga arbetsförhållanden eller bristande rutiner för arbetsanpassning.

Om en arbetstagare visar symptom som misstänks bero på exponering för carcinogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, får den läkare eller det organ som ansvarar för hälsoundersökningen av arbetstagaren, begära att andra arbetstagare, som har blivit utsatta för likartad exponering, får genomgå en hälsoundersökning.

Om en arbetstagare har exponerats för carcinogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, kan den läkare eller det organ som ansvarar för hälsoundersökningen av arbetstagaren, indikera att hälsoundersökningar av arbetstagaren ska fortsätta så länge som det anses nödvändigt, även efter det att exponeringen har upphört.

Övergångsbestämmelser

  1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2025.

  2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:20) om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget med tillhörande allmänna råd, och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2019:3) om medicinska kontroller i arbetslivet.

  3. Tillstånd, godkännanden, undantag, dispenser, villkor, förelägganden, förbud, avgiftsförelägganden, anmälningar, registreringar, rapporter, intyg, journaler och annan dokumentation samt andra beslut eller åtgärder i enskilda fall enligt de upphävda föreskrifterna, fortsätter att gälla enligt motsvarande bestämmelser i de nya föreskrifterna.

ERNA ZELMIN

Eva Nilsson

Bilaga 1 Vibrationer

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen vid en medicinsk kontroll ska omfatta och vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen. Bilagan hör till 3 kap. 1–3 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller vibrationer ska vara legitimerad läkare och ha

  1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,

  2. god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och

  3. klinisk kompetens att undersöka och utreda vibrationsrelaterade besvär.

Läkarundersökning

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, med särskild inriktning på exponering för vibrationer och stötar,

    2. tidigare och nuvarande sjukdomar,

    3. läkemedelsanvändning och tobaksbruk, och

    4. tidigare och nuvarande besvär som är eller kan vara vibrationsrelaterade och deras debut, frekvens, allvarlighetsgrad, utbredning och relation till exponering.

  2. En klinisk undersökning av händer, armar, skuldror och nacke med avseende på

    1. muskuloskeletala besvär, och

    2. besvär relaterade till eventuella skador på kärl, nerver och hud.

  3. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete där vibrationer förekommer.

  4. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

C. Om de 2 första läkarundersökningarna inte visar tecken på vibrationsskada, kan varannan undersökning ersättas med

  1. en enklare undersökning, eller

  2. ett frågeformulär avsett för screening av vibrationsskada.

Om det i dessa framkommer tecken på vibrationsskada, ska arbetstagaren inom 3 månader genomgå en läkarundersökning enligt avsnitt B.

Bilaga 2 Handintensivt arbete

Denna bilaga anger vad undersökningen vid en medicinsk kontroll ska omfatta och vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen. Bilagan hör till 3 kap. 4–6 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller handintensivt arbete ska vara legitimerad läkare, legitimerad fysioterapeut, legitimerad naprapat eller legitimerad kiropraktor och ha

  1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,

  2. god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden,

  3. klinisk kompetens för undersökning av rörelseorganen, och

  4. kompetens att bedöma om det handintensiva arbetet kan ge besvär i nacke, skuldra, arm eller hand.

Undersökning

B. Vid undersökningen ska uppgifter inhämtas om

  1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

  2. tidigare och nuvarande sjukdomar, och

  3. besvär som kan vara relaterade till handintensivt arbete och deras

    1. debut,

    2. frekvens,

    3. allvarlighetsgrad,

    4. utbredning, och

    5. relation till exponering.

Om arbetstagaren beskriver besvär som kan misstänkas vara relaterade till handintensivt arbete, ska en klinisk undersökning genomföras i syfte att identifiera besvär och funktionsnedsättningar i

  1. händer,

  2. armar,

  3. skuldror, och

  4. nacke.

När en sådan klinisk undersökning har gjorts, ska en bedömning göras av sambandet mellan besvären och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

Bilaga 3 Nattarbete

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen vid en medicinsk kontroll ska omfatta och vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen. Bilagan hör till 3 kap. 7–9 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller nattarbete ska vara legitimerad läkare och ha

  1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,

  2. god kännedom om arbetstagarens arbetsförhållanden, och

  3. klinisk kompetens att undersöka och utreda besvär som kan vara relaterade till nattarbete.

Läkarundersökning

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

    2. sociala förhållanden,

    3. tidigare och nuvarande sjukdomar,

    4. användning av läkemedel och tobak, och

    5. alkohol- och drogvanor.

  2. En relevant klinisk undersökning, för att kunna bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med nattarbete.

  3. Bestämning av blodtrycket.

  4. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med nattarbete.

  5. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

Bilaga 4 Arbete med allergiframkallande kemiska ämnen

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen vid en medicinsk kontroll ska omfatta och vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen. Bilagan hör till 4 kap. 1–4 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med de allergiframkallande farliga kemiska produkter som anges i 4 kap. 1 § ska vara legitimerad läkare och ha

  1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,

  2. goda kunskaper om riskerna vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen,

  3. god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och

  4. klinisk kompetens att

    1. bedöma hudbesvär,

    2. bedöma allergiska besvär, och

    3. tolka resultat från spirometriundersökningar.

Läkarundersökning

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

    2. tidigare och nuvarande sjukdomar med särskild inriktning på hudsjukdom, sjukdom i luftvägarna, allergi eller annan överkänslighet, och

    3. användning av läkemedel och tobak.

  2. En klinisk undersökning av huden, samt de övre och nedre luftvägarna.

  3. En spirometriundersökning.

  4. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete där det finns allergiframkallande farliga kemiska produkter.

  5. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

Bilaga 5 Arbete med allergiframkallande kemiska ämnen där det krävs tjänstbarhetsintyg

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg. Bilagan hör till 5 kap. 1–3 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med de allergiframkallande kemiska ämnen som anges i 5 kap. 1 §, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.

  1. Specialistkompetens inom

    1. företagshälsovård,

    2. yrkesmedicin,

    3. yrkes- och miljömedicin,

    4. arbets- och miljömedicin,

    5. arbetsmedicin, eller

    6. annan specialitet som är jämförbar med a)–e).

  2. Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

  3. Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.

B. Den som gör en medicinsk kontroll av elever i grund- och gymnasieskolan som gäller arbete med de allergiframkallande kemiska ämnen som anges i 5 kap. 1 §, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.

  1. Kompetens enligt A.

  2. Godkänt resultat från någon av de kurser för skolläkare som getts före 2010, där Arbetsmiljöverket deltagit med utbildning om medicinska kontroller i arbetslivet, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid inom skolhälsovård och ha

    1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,

    2. goda kunskaper om riskerna vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen,

    3. god kännedom om den enskilda elevens exponering och arbetsförhållanden, och

    4. klinisk kompetens att bedöma hudbesvär, och allergiska besvär, samt kunna tolka resultat från spirometriundersökningar.

  3. Kurs i medicinska kontroller i arbetslivet för skolläkare med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid inom skolhälsovård och ha

    1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,

    2. goda kunskaper om riskerna vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen,

    3. god kännedom om den enskilda elevens exponering och arbetsförhållanden, och

    4. klinisk kompetens att bedöma hudbesvär, och allergiska besvär, samt kunna tolka resultat från spirometriundersökningar.

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg

C. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

    2. tidigare och nuvarande sjukdomar med särskild inriktning på sjukdom i luftvägarna, hudsjukdom, allergi eller annan överkänslighet, och

    3. användning av läkemedel och tobak.

  2. En klinisk undersökning av de övre och nedre luftvägarna, samt huden.

  3. En spirometriundersökning.

  4. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete där det finns allergiframkallande kemiska ämnen.

  5. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

D. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt C, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.

I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 2 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

E. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen enligt avsnitt C visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet i de nedre luftvägarna som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för allergiframkallande kemiska ämnen enligt 5 kap. 1 §.

Bilaga 6 Arbete med fibrosframkallande damm: asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer och kvarts

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg. Bilagan hör till 6 kap. 1–5 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med fibrosframkallande damm, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.

  1. Specialistkompetens inom

    1. företagshälsovård,

    2. yrkesmedicin,

    3. yrkes- och miljömedicin,

    4. arbets- och miljömedicin,

    5. arbetsmedicin, eller

    6. annan specialitet som är jämförbar med a)–e).

  2. Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

  3. Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, med särskild inriktning på exponering för fibrosframkallande eller annat hälsofarligt damm,

    2. tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på lungsjukdom, och

    3. användning av läkemedel och tobak.

  2. En klinisk undersökning av hjärta och lungor.

  3. En spirometriundersökning.

  4. Att beakta resultat från lungröntgenundersökningar varav

    1. den första ska utföras innan arbetstagaren sysselsätts i arbete,

    2. den andra ska utföras efter 9 år, det vill säga i samband med den fjärde läkarundersökningen, och

    3. de därefter följande lungröntgenundersökningarna ska göras vart sjätte år, det vill säga i samband med varannan läkarundersökning, om inte övriga undersökningsfynd föranleder tätare kontroller.

  5. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete där det finns fibrosframkallande damm.

  6. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

C. Tolkningen av lungröntgenundersökningen ska göras av en läkare med kompetens att bedöma förekomsten av eventuell yrkesrelaterad lungfibros, det vill säga pneumokonios, och andra lungsjukdomar.

D. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.

I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

E. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen enligt avsnitt B visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet i de nedre luftvägarna som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för fibrosframkallande damm enligt 6 kap. 1–3 §§.

Bilaga 7 Arbete med bly

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg samt hur den biologiska exponeringskontrollen ska genomföras. Bilagan hör till 7 kap. 1–10 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med bly, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.

  1. Specialistkompetens inom

    1. företagshälsovård,

    2. yrkesmedicin,

    3. yrkes- och miljömedicin,

    4. arbets- och miljömedicin,

    5. arbetsmedicin, eller

    6. annan specialitet som är jämförbar med a)–e).

  2. Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

  3. Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

    2. tidigare och nuvarande exponering för bly i arbetet och under fritiden,

    3. tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på blodsjukdom, neurologisk sjukdom, och njursjukdom, och

    4. användning av läkemedel och tobak.

  2. Neurologiskt status, om neurologiska besvär finns.

  3. Bestämning av blodtrycket.

  4. Kvalitativ bestämning av protein i urin.

  5. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa i samband med arbete med bly.

  6. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

C. I samband med läkarundersökningen ska läkaren informera kvinnliga arbetstagare under 50 års ålder om att blyexponering vid en eventuell graviditet kan innebära risk för skador på fostret.

D. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.

I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

E. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen, enligt avsnitt B, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för bly enligt 7 kap. 1 §.

Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete

F. En biologisk exponeringskontroll ska ske genom analys av blyhalten i blod. Analysen ska utföras av ett laboratorium som har en lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för blyhalten i blod. Blyhalten i blod ska anges i enheten μmol/L (mikromol per liter).

Bilaga 8 Arbete med kadmium

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg samt hur den biologiska exponeringskontrollen ska genomföras. Bilagan hör till 7 kap. 11–19 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med kadmium, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.

  1. Specialistkompetens inom

    1. företagshälsovård,

    2. yrkesmedicin,

    3. yrkes- och miljömedicin,

    4. arbets- och miljömedicin,

    5. arbetsmedicin, eller

    6. annan specialitet som är jämförbar med a)–e).

  2. Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

  3. Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

    2. tidigare och nuvarande relevanta exponeringar för kadmium i arbetet och under fritiden,

    3. tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på njursjukdom, och

    4. användning av läkemedel och tobak.

  2. En klinisk undersökning, som är relevant i samband med kadmiumexponering.

  3. Bestämning av blodtrycket.

  4. Kontroll av eventuell förekomst av kadmium i urin.

  5. Kemisk diagnostik avseende eventuell njurpåverkan.

  6. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete med kadmium.

  7. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

C. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.

I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

D. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen, enligt avsnitt B, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för kadmium enligt 7 kap. 11 §.

Biologisk exponeringskontroll vid kadmiumarbete

E. En biologisk exponeringskontroll ska ske genom analys av kadmiumhalten i blod. Analysen ska utföras av ett laboratorium som har en lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för kadmiumhalten i blod. Kadmiumhalten i blod ska anges i enheten nmol/L (nanomol per liter).

Bilaga 9 Arbete med kvicksilver

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg samt hur den biologiska exponeringskontrollen ska genomföras. Bilagan hör till 7 kap. 20–27 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med kvicksilver, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.

  1. Specialistkompetens inom

    1. företagshälsovård,

    2. yrkesmedicin,

    3. yrkes- och miljömedicin,

    4. arbets- och miljömedicin,

    5. arbetsmedicin, eller

    6. annan specialitet som är jämförbar med a)–e).

  2. Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

  3. Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

    2. tidigare och nuvarande relevanta exponeringar för kvicksilver i arbetet och under fritiden,

    3. tidigare och nuvarande sjukdomar, och

    4. användning av läkemedel och tobak.

  2. Neurologiskt status, om neurologiska besvär finns.

  3. Bestämning av blodtrycket.

  4. Kemisk diagnostik avseende eventuell njurpåverkan.

  5. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete med kvicksilver.

  6. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

C. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.

I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

D. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen, enligt avsnitt B, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för kvicksilver enligt 7 kap. 20 §.

Biologisk exponeringskontroll vid kvicksilverarbete

E. En biologisk exponeringskontroll ska ske genom analys av kvicksilverhalten i blod. Analysen ska utföras av ett laboratorium som har en lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för kvicksilverhalten i blod. Kvicksilverhalten i blod ska anges i enheten nmol/L (nanomol per liter).

Bilaga 10 Klättring med stor nivåskillnad

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg. Bilagan hör till 8 kap. 1–3 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete som innebär klättring med stor nivåskillnad, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.

  1. Specialistkompetens inom

    1. företagshälsovård,

    2. yrkesmedicin,

    3. yrkes- och miljömedicin,

    4. arbets- och miljömedicin,

    5. arbetsmedicin, eller

    6. annan specialitet som är jämförbar med a)–e).

  2. Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

  3. Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

    2. tidigare och nuvarande fysiska och psykiska sjukdomar, med särskild inriktning på sjukdom eller annan ohälsa som kan medföra akut medvetandepåverkan, benägenhet för blodtrycksfall eller annan plötslig svaghet,

    3. användning av läkemedel och tobak, och

    4. alkohol- och drogvanor.

  2. En klinisk undersökning av hjärta och lungor.

  3. Bestämning av blodtrycket och benägenhet för ortostatisk reaktion.

  4. Vilo-EKG och bestämning av blodfetter vid den läkarundersökning som ska ske innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

  5. Vilo-EKG och bestämning av blodfetter vid efterföljande läkarundersökningar, för arbetstagare

    1. under 40 år, med högst 5 års mellanrum, med längsta giltighet till 42 års ålder, eller

    2. som har fyllt 40 år, med högst 2 års mellanrum.

  6. En åldersanpassad kardiovaskulär riskbedömning, där det för arbetstagare som har fyllt 40 år ska ingå vedertaget riskvärderingsverktyg i bedömningen. En tilläggsundersökning ska genomföras för individer med förhöjd kardiovaskulär risk.

  7. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med fysiskt ansträngande arbete vid klättring med stor nivåskillnad.

  8. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

C. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.

I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 12 månader, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

D. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen, enligt avsnitt B, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid klättring med stor nivåskillnad enligt 8 kap. 1 §.

Bilaga 11 Rök- och kemdykning

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg samt hur den fysiska arbetsförmågan ska bestämmas. Bilagan hör till 8 kap. 4–6 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med rök- eller kemdykning, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.

  1. Specialistkompetens inom

    1. företagshälsovård,

    2. yrkesmedicin,

    3. yrkes- och miljömedicin,

    4. arbets- och miljömedicin,

    5. arbetsmedicin, eller

    6. annan specialitet som är jämförbar med a)–e).

  2. Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

  3. Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning

    1. inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,

    2. på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller

    3. inom Försvarsmakten.

Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. Att hämta in uppgifter om

    1. tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,

    2. tidigare och nuvarande fysiska och psykiska sjukdomar, med särskild inriktning på sjukdom eller annan ohälsa som kan ge medvetandepåverkan, nedsatt uppmärksamhet eller koncentration, plötslig förlust av funktionsförmåga, nedsatt balans eller koordination eller begränsning av rörligheten,

    3. användning av läkemedel och tobak, och

    4. alkohol- och drogvanor.

  2. En klinisk undersökning av hjärta och lungor.

  3. Bestämning av blodtrycket.

  4. En spirometriundersökning.

  5. Bestämning av fysisk arbetsförmåga enligt avsnitt E.

  6. Vilo-EKG och bestämning av blodfetter vid den läkarundersökning som ska ske innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.

  7. Vilo-EKG och bestämning av blodfetter vid efterföljande läkarundersökningar, för arbetstagare

    1. under 40 år, med högst 5 års mellanrum, med längsta giltighet till 42 års ålder, eller

    2. som har fyllt 40 år, med högst 2 års mellanrum.

  8. En åldersanpassad kardiovaskulär riskbedömning, där det för arbetstagare som har fyllt 40 år ska ingå vedertaget riskvärderingsverktyg i bedömningen. En tilläggsundersökning ska genomföras för individer med förhöjd kardiovaskulär risk.

  9. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete med rök- eller kemdykning.

  10. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

C. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på

  1. läkarundersökningen enligt avsnitt B, och

  2. den fysiska arbetsförmågan enligt avsnitt E,

visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.

I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 12 månader, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

D. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om

  1. arbetstagaren inte klarar av att gå i 6 minuter vid test av den fysiska arbetsförmågan enligt avsnitt E, eller

  2. en läkarundersökning, enligt avsnitt B, visar att arbetstagaren har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete med rök- eller kemdykning enligt 8 kap. 4 §.

Bestämning av fysisk arbetsförmåga

E. Den fysiska arbetsförmågan bestäms genom 6 minuters gång på ett lutande rullband, som har hastigheten 4,5 km/timme. Rullbandets lutning ska vara 8° mot horisontalplanet.

Arbetstagaren ska under provet vara iförd den arbetsutrustning som används i arbetet med rök- eller kemdykning, utom andningsmask. Totalvikten av arbetsutrustningen ska vara minst 24 kg ± 0,5 kg. Stövlar kan ersättas med gymnastikskor.

Bilaga 12 Dykeriarbete

Denna bilaga anger vad läkarundersökningen vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg. Bilagan hör till 8 kap. 7–9 §§.

Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg

A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller dykeriarbete, ska vara legitimerad läkare och ha god kunskap om dykerimedicinska bedömningar genom godkänt resultat från en dykerimedicinsk utbildning, som är kvalitetssäkrad mot standardkrav från European Diving Technology Committee (EDTC).

Läkaren ska även ha

  1. goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär, och

  2. god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.

Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg

B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.

  1. De moment som ingår i EDTC:s standardformulär för friskundersökning av yrkesdykare.

  2. Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med dykeriarbete.

  3. En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.

C. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.

I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.

Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom

  1. 5 år för arbetstagare under 40 år, med längsta giltighet till 42 års ålder,

  2. 2 år för arbetstagare som har fyllt 40 år, eller

  3. tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.

D. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen, enligt avsnitt B, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid dykeriarbete enligt 8 kap. 7 §.