Idag firas den internationella sjuksköterskedagen till minne av Florence Nightingale, den första moderna sjuksköterskan, som föddes den 12 maj 1820. Det är en dag för att uppmärksamma och hylla sjuksköterskors bidrag till samhället.
– Sjuksköterskor gör fantastiska insatser, men deras bidrag till samhället är inget vi kan ta för givet. För att sjuksköterskor ska kunna hjälpa oss andra att må bra så måste de själva må bra, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw.
Jobbar sjuka för att inte belasta kollegor
Arbetsmiljöverket publicerade förra månaden undersökningen Arbetsmiljön 2024, där Statistiska centralbyrån har ställt frågor till 17 600 sysselsatta i alla branscher om hur de har det på jobbet. Här nedan har vi lyft ut tio påståenden ur undersökningen och hur stor andel av sjuksköterskorna som har svarat ja, samt hur stor andel av samtliga sysselsatta i undersökningen som har svarat ja.
Svaren visar bland annat att arbetsmiljön är den klart vanligaste orsaken till att många sjuksköterskor inte tror att de kommer att kunna jobba fram till pensionsåldern, samt att de sjuksköterskor som arbetat trots att de varit sjuka oftast gjort det för att inte belasta sina kollegor. Samtidigt ser vi att nästan alla sjuksköterskor tycker att de har ett meningsfullt arbete.
– Många som jobbar i vård och omsorg har ett jättestort engagemang, och de trivs i grunden med sitt arbete. Det är bra, men jag är rädd för att man kanske går för långt. Ibland undrar jag om arbetsgivarna tar hänsyn till att de kanske överutnyttjar människors engagemang, säger Lars Lööw.
|
Påstående |
Andel sjuksköterskor som svarat ja (procent) |
Andel av samtliga som svarat ja (procent) |
|
Kommer på grund av arbetsmiljön troligtvis inte kunna arbeta fram till pensionsåldern för mitt yrke * |
88 |
47 |
|
Kommer på grund av arbetstider troligtvis inte kunna arbeta fram till pensionsåldern för mitt yrke * |
52 |
28 |
|
Har en till några gånger under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld eller hot i arbetet |
39 |
14 |
|
Närmaste chef har 20 eller fler underställda |
72 |
32 |
|
Arbetat trots sjukdom för att man inte vill belasta kollegor ** |
63 |
42 |
|
Tid saknas för att klara arbetsuppgifterna |
82 |
67 |
|
Mycket eller ganska psykiskt ansträngande arbete |
82 |
63 |
|
Kommer dagligen i nära kontakt med svårt sjuka eller människor med allvarliga problem |
76 |
14 |
|
Riskerar att få stick- eller skärskador i arbetet |
91 |
38 |
|
Arbetet är mycket eller ganska meningsfullt |
97 |
89 |
* Bara de som först svarat att de troligtvis inte kommer kunna arbeta fram till pensionsåldern (cirka 30 procent av både sjuksköterskor och samtliga) har svarat på dessa påståenden.
** Bara de som först svarat att de arbetat trots sjukdom minst en gång de senaste 12 månaderna (cirka 60 procent av både sjuksköterskor och samtliga) har svarat på detta påstående.
Arbetsmiljön vanligaste orsaken till att sjuksköterskor slutar
Den organisatoriska arbetsmiljön, i synnerhet hög arbetsbelastning, är den vanligaste orsaken till att sjuksköterskor säger upp sig, enligt en tidigare rapport från Institutet för stressmedicin. Därefter kommer ett bristande ledarskap där chefen inte har tid att vara ledare utan fastnar i administration, schemaläggning och rekrytering.
I vår egen statistik ser vi att mycket hög arbetstakt är den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar bland sjuksköterskor.
– Det här är signaler som måste tas på allvar, framför allt för att sjuksköterskorna själva har rätt till en bra arbetsmiljö, men också för att de är så viktiga för oss andra. Andelen äldre över 80 ökar markant, och därmed även behovet av vård och omsorg. Samtidigt ser vi att sjuksköterskor säger upp sig och inte tror att de kan jobba till pensionen på grund av arbetsmiljön. Det är ohållbart. Sjuksköterskor är oerhört viktiga för Sveriges framtid, desto större anledning att vi måste vara rädda om dem, säger Lars Lööw.
Problem på system- och strukturnivå
Vård och omsorg är en av de branscher där risken för ohälsosam arbetsbelastning är som störst. Ohälsosam arbetsbelastning beror i sin tur ofta på brister i den organisatoriska arbetsmiljön och att det råder en obalans mellan arbetets krav och de resurser som finns tillgängliga för att hantera kraven. Personal inom vård och omsorg är ofta under hård press, har sämre balans mellan krav och resurser och små möjligheter att påverka hur arbetet är upplagt eller när det ska utföras.
– Arbetsmiljöproblemen inom vården är problem på system- och strukturnivå. Det krävs nya, konkreta åtgärder för att bryta det här mönstret. Samhället kan inte bara se på medan fler och fler sjuksköterskor mår dåligt av sina jobb. De är alldeles för viktiga för det, säger Lars Lööw.
Fakta: Vad hindrar arbetsgivare att komma till rätta med problemen?
- Arbetsmiljöverket lät nyligen forskare från Institutet för stressmedicin undersöka vad som hindrar arbetsgivare inom välfärdssektorn att komma till rätta med ohälsosam arbetsbelastning. De har sett att det finns hinder på tre nivåer:
- Organisations- och ledningsnivå
- Den högsta ledningen saknar tillräcklig förståelse för vad det innebär att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
- Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön prioriteras inte fullt ut. - Arbetsplatsnivå
- Första linjens chefer lämnas ofta ensamma med arbetet kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. - Genomförandet
- Cheferna upplever ofta bristande stöd för att genomföra åtgärder.
- Det saknas kommunikation om arbetsmiljöarbetet mellan ledningsnivån och arbetsplatsnivån.
- Inom vård och omsorg är det ofta stora avstånd mellan resurserna på ledningsnivå och verksamheten där arbetet utförs. Arbetsmiljöuppgifter fördelas ner i organisationen, men om det inte följer med stöd och resurser saknar chefer på arbetsplatsnivå förutsättningar att genomföra verksamma åtgärder.
- Produktivitet och ekonomiska mål prioriteras på bekostnad av arbetsmiljöarbetet. När den ohälsosamma arbetsbelastningen får konsekvenser som ökad sjukfrånvaro läggs fokus på lösningar för enskilda individer, i stället för att komma till rätta med organisatoriska och strukturella problem.
