Inspektionerna visar att stora delar av sjukvården inte undersöker och riskbedömer organisatoriska arbetsmiljörisker, framförallt inte de risker som är kopplade till ohälsosam arbetsbelastning. Det är arbetsmiljörisker, som innebär en obalans mellan krav och resurser, som länge präglat svensk sjukvård.
- Arbetsmiljöproblemen inom vården har funnits länge. Det behövs mer genomgripande och långsiktiga lösningar som bygger på analys och kunskap om den egna organisationens hinder för att uppnå en reell förändring. Här behövs den högsta ledningens och politikens engagemang. Det måste finnas en tydlig koppling mellan de beslut som fattas centralt och arbetsmiljön ute i verksamheten, för att på allvar förändra och förbättra arbetsmiljön, säger Lars Lööw, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.
Antalet brister, och därmed krav i inspektionsmeddelanden, skilde sig åt mellan sjukhusavdelningar och primärvårdsmottagningar:
• 80 procent av sjukhusens vårdmottagningar hade brister i arbetsmiljöarbetet.
• 69 procent av primärvårdsmottagningarna hade brister i arbetsmiljöarbetet.
Chefers stöd och tid räcker inte till
Många chefer på vårdavdelningarna saknar både befogenheter och förutsättningar för att bedriva ett kvalitativt arbetsmiljöarbete. De har brist på resurser för att kunna hantera arbetsmiljörisker, ibland är kunskapen om organisatoriska arbetsmiljöfrågor otillräcklig, i andra fall saknas befogenheter att genomföra nödvändiga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Vissa uppger att organisationens stöd är otillräckligt eller inte anpassat till verksamhetens realiteter.
– För att chefer ska kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter behöver det finnas stöd från organisationen i form av verktyg, rutiner och processer. De behöver verksamhetsnära stöd, kunskap, tid och resurser för att hantera den organisatoriska arbetsmiljön, säger Malin Cato, projektledare för inspektionsinsatsen på Arbetsmiljöverket.
Primärvården pressas hårt
Primärvården uppvisar en problembild präglad av
• återkommande organisationsförändringar
• ständigt förändrade arbetssätt
• bristande kompetensutveckling
• ett snabbt växande inflöde av patienter, särskilt äldre och multisjuka.
Tillsammans skapar detta en arbetsmiljö där risken för ohälsa är konstant närvarande.
Pandemins efterverkningar tydliga
Under pandemin ökade antalet anmälningar från skyddsombud dramatiskt. Personal inom akutsjukvården vittnade om:
– överbeläggningar där patienter vårdades i korridorer,
– personalbrist och hög omsättning,
– långa arbetspass utan möjlighet till återhämtning,
– bristande stöd från chefer och ledning.
Trots flera års insatser kvarstår samma arbetsmiljörisker – ofta dokumenterade i handlingsplaner, men utan att åtgärderna har genomförts eller följts upp. Senaste arbetsskaderapporten visade att den främsta orsaken till att hälso- och sjukvårdpersonal anmäler arbetssjukdomar är ohälsosam arbetsbelastning. Av samtliga anmälningar om arbetssjukdomar från primär- och slutenvård (under 2024) handlade nära 40 procent om mycket hög arbetstakt.
Strukturella brister – inte individuella
Inspektionerna visar tydligt att problemen inte primärt ligger hos enskilda chefer eller medarbetare, utan i organisationernas bristande samordning och styrning. Arbetsmiljöfrågor hanteras ofta för långt ner i organisationen, trots att de största besluten om krav och resurser borde fattas på strategisk nivå. Det visar att arbetsmiljöarbetet inte prioriteras i samma utsträckning som andra verksamhetsfrågor.
Arbetsmiljörisker inom sjukvården är en jämställhetsfråga
Sjukvården är en kvinnodominerad sektor där arbetsrelaterad ohälsa är betydligt vanligare än i många andra branscher. De risker som flest kvinnor exponeras för – hög arbetsbelastning med stress, bristande återhämtning som konsekvens – är också de risker som ger störst utslag i statistiken över anmälda arbetssjukdomar.
Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw understryker att förändring kräver uthållighet och ett systematiskt grepp från vårdens ledningar.
– För att en förändring ska kunna ske behöver varje organisation analysera och förstå de hinder som finns i den egna organisationen. Sjukvården behöver analysera varför planerade åtgärder inte genomförs eller får avsedd effekt, och vad som hindrar ett fungerande arbetsmiljöarbete. Det arbetet måste börja idag, säger Lars Lööw.
