Byggbranschen är en av de sektorer som är hårdast drabbad av arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. I en ny rapport från Arbetsmiljöverket identifieras faktorer som kan hindra och främja en hållbar säkerhetskultur och trygga säkerhetsbeteenden i branschen.
Rapporten bygger på intervjuer och en enkätundersökning med personer som är verksamma i branschen. Resultaten visar att säkerhetsklimat och säkerhetsbeteende påverkas av faktorer på flera nivåer:
- Samhällsnivå: lagstiftning, upphandlingsvillkor och arbetsmarknadsstruktur.
- Organisationsnivå: ledarskap, kommunikation och tydliga rutiner.
- Individnivå: kunskap, attityder, språkförståelse och kommunikation.
– Rapporten är ett viktigt bidrag till byggbranschens arbetsmiljöarbete. Vi hoppas att den kan användas för att stärka säkerheten på arbetsplatserna, säger Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Arbetsmiljöverket.
Främjande och hindrande faktorer
En hållbar säkerhetskultur skapas genom en engagerad och stöttande ledning, återkommande samtal om säkerhet, dagliga möten och gemensamma rutiner. Andra främjande faktorer kan vara lagstiftning, en öppen och lärande kultur samt praktiskt relevant utbildning. Hindrande faktorer är bland annat tidspress, prispress, språkbarriärer, tystnadskultur och otydlighet kring roller, mandat och ansvar.
Säkerhetsansvar i komplexa projekt
Rapporten visar att säkerheten anses kunna stärkas genom att roller, mandat och förväntningar är tydliga och när ledningen är närvarande och engagerad. I projekt med många aktörer kan säkerhetsarbetet försvåras när ansvar ligger på personer som inte har tilldelats tid, resurser eller befogenheter för sitt uppdrag kopplat till säkerhet, eller när byggherren inte är engagerad eller aktiv i det dagliga arbetet.
Så stärker man det förebyggande arbetsmiljöarbetet
Resultaten i rapporten visar att säkerhetsarbetet kan bli mer effektivt när:
- Planering och riskbedömningar görs tillsammans med dem som utför arbetet.
- Arbetsmiljöarbetet integreras i dagliga rutiner, som morgonmöten och arbetsplanering.
- Ledare är närvarande, konsekventa och öppna, vilket skapar förutsättningar för dialog och lärande.
- Projektorganisationer arbetar med kontinuitet, tydliga kommunikationsvägar och gemensamma rutiner.
- Byggherren känner till sitt ansvar och säkerställer att det finns resurser för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
God praxis
God praxis kännetecknas av ett systematiskt arbetsmiljöarbete med kontinuerlig uppföljning. Kommunikation inom arbetsgruppen och mellan olika nivåer, tydliga rutiner, kontinuerlig utbildning, rättvisa arbetsvillkor och möjlighet att rapportera risker utan rädsla är centrala delar. Att medarbetare ska våga rapportera risker och bidra till lärande på arbetsplatsen är av stor vikt för en stärkt säkerhet.
Vår rapport "Säkerhetskultur i praktiken: Från hinder till möjligheter i byggbranschen"
