– Vi har länge påtalat de strukturella arbetsmiljöproblemen för arbetsgivarna inom välfärden, men trots det ser vi inget trendbrott. Undersköterskor, lärare och andra som jobbar med sjuka, äldre och barn mår dåligt av sina jobb. Det krävs nya, konkreta åtgärder för att bryta det här mönstret, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw.
Varje år beräknas uppemot 800 personer dö i förtid på grund av ohälsosam arbetsbelastning. Det är därmed den främsta risken att dö i förtid på grund av arbetet. Samtidigt har antalet pågående sjukfall på grund av stress, där bland annat för hög arbetsbelastning ingår som orsak, ökat kraftigt de senaste tio åren.
Arbetsmiljöverket har i en ny fokusrapport undersökt vilka som själva uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning och vilka arbetsmiljöförhållanden som är utmärkande för de personerna. Rapporten baseras i huvudsak på svar från den senaste arbetsmiljöundersökningen, en av våra urvalsundersökningar som besvarats av cirka 17 600 sysselsatta.
Vilka uppger att de alltid har för hög arbetsbelastning?
- En av tio svarande i undersökningen uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning. Det motsvarar ungefär 630 700 sysselsatta.
- Närmare 37 procent av dem som uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning arbetar inom utbildning, vård och omsorg. Det motsvarar ungefär 231 800 sysselsatta personer.
- De yrkesgrupper där störst andel svarar att de alltid har en för hög arbetsbelastning är undersköterskor (29 procent), universitets- och högskolelärare (28 procent) samt grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare (21 procent).
- Vi kan inte se några större skillnader baserat på ålder, kön, utbildningsnivå eller anställningsform. Det är dock något vanligare att kvinnor i åldern 30–49 år uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning.
Vanligare med hälsoproblem
Hälsoproblem är vanligare bland personer som uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning.
- Åtta av tio i den här gruppen är ofta mentalt uttröttade, och närmare sju av tio är fysiskt uttröttade.
- Det är vanligare med arbetsorsakade besvär som smärta och värk.
- Det är färre som tror att de kan arbeta kvar i sina yrken fram till pensionsåldern.
Ofördelaktiga arbetsmiljöförhållanden
De som uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning har också oftare andra ofördelaktiga arbetsmiljöförhållanden, som på olika sätt kan påverka hälsan negativt:
- De arbetar oftare obekväma arbetstider.
- De har sämre möjligheter till återhämtning. Över hälften av dem som har svarat att de alltid har en för hög arbetsbelastning, uppger även att de sällan eller aldrig får återhämtning i form av raster och pauser.
- De upplever bristande stöd i prioriteringar och relationer på arbetsplatsen.
- De anger oftare att det råder en obalans mellan vad de förväntas prestera på jobbet och förutsättningarna de har för att kunna göra detta.
Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw säger att rapporten visar på ett tydligt samband mellan en ständigt för hög arbetsbelastning och hälsoproblem, och att dessa signaler måste tas på allvar:
– Det är oacceptabelt att det är så många, framför allt inom välfärden, som mår dåligt och blir sjuka till följd av för hög arbetsbelastning. Först och främst för att arbetstagarna själva har rätt till en bra arbetsmiljö, men också för att arbetet de utför är så viktigt för vårt samhälle och för att de allt högre sjuktalen leder till stora kostnader.
Arbetsmiljöarbetet prioriteras bort i välfärden
Vi har tidigare gett forskare på Institutet för stressmedicin (ISM) i uppdrag att undersöka vad som hindrar arbetsgivare inom välfärden att vidta åtgärder som får effekt mot ohälsosam arbetsbelastning. I sin rapport skriver forskarna att produktivitet och ekonomiska mål ofta prioriteras på bekostnad av arbetsmiljöarbetet. När den ohälsosamma arbetsbelastningen får konsekvenser som ökad sjukfrånvaro läggs större fokus på individen, i stället för att komma till rätta med organisatoriska och strukturella problem.
– Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste ges en högre prioritet. I förlängningen tror vi att det även leder till en bättre verksamhet. Personal som mår bra på jobbet presterar också bättre. Det är även mer troligt att de stannar kvar i sina yrken och att de kan arbeta till pensionsåldern, vilket kan underlätta välfärdens utmaningar med kompetensförsörjning, säger Lars Lööw.
Fakta: Tidigare rapporter visar också på arbetsmiljöproblemen i välfärden
Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att samla in och sammanställa statistik om arbetsskador och arbetsmiljö. Vi ger ut tre återkommande rapporter: urvalsundersökningarna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär, som SCB genomför på uppdrag av oss, samt Arbetsskador, som innehåller statistik över anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar.
- Den senaste arbetsskaderapporten visade att antalet arbetssjukdomar som anmäldes på grund organisatoriska och sociala orsaker ökade med hela 30 procent mellan 2023 och 2024 – och att den främsta orsaken till ökningen var ohälsosam arbetsbelastning inom utbildning, vård och omsorg.
- Rapporten Arbetsmiljön 2024 som publicerades i våras visade att problem med för hög arbetsbelastning fortsatt är vanligast inom utbildning, vård och omsorg.
- Den nyligen publicerade rapporten Arbetsorsakade besvär visar att var tredje som arbetar inom utbildning, vård och omsorg uppger att de har besvär med hälsan på grund av sitt arbete.
