En tredjedel, 28 procent, av Sveriges drygt 5 miljoner sysselsatta har upplevt besvär till följd av arbetet. Kvinnor har i högre utsträckning arbetsorsakade besvär än män.
Arbetsorsakade besvär 2018
Arbetsorsakade besvär 2018 belyser hälsoproblem till följd av arbetet som sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden upplevt under de senaste tolv månaderna.
Vad är syftet med rapporten Arbetsorsakade besvär och undersökningen?
Undersökningen om arbetsorsakade besvär syftar till att kartlägga de hälsoproblem som orsakats av arbetet för de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Statistiken används av arbetsgivare ihop med annat underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och utgör underlag för inriktningen av Arbetsmiljöverkets tillsyn. Forskare använder även resultaten i undersökningen för sin forskning kring arbetshälsa.
Vilka är det som har svarat på frågorna i undersökningen?
12 000 arbetstagare i åldern 16-74 år gamla har svarat på frågorna i undersökningen utifrån hur de själva upplever sin arbetssituation och sina besvär till följd av den.
I undersökningen ingår de som har svarat "Ja" på frågan om de har haft besvär någon gång under de senaste 12 månaderna till följd av en olyckshändelse i arbetet samt om de har haft besvär någon gång under de senaste 12 månaderna till följd av andra förhållanden i arbetet än en olyckshändelse. Exempelvis arbetsbelastning.
Arbetsmiljöverket har under året släppt rapporterna Arbetsskador och Arbetsmiljöundersökningen och släpper nu Arbetsorsakade besvär.
Arbetsmiljöverket ansvarar för den officiella statistiken om arbetsskador, och den bygger på de arbetsskadeanmälningar som görs till Försäkringskassan. Dessa ingår i informationssystemet om arbetsskador, ISA.I Arbetsmiljöverkets statistikserie ingår också urvalsundersökningarna Arbetsmiljöundersökningen och Arbetsorsakade besvär.
Arbetsmiljöundersökningen belyser i huvudsak hur de som arbetar upplever sin arbetsmiljö.
Undersökningen om arbetsorsakade besvär syftar till att kartlägga hälsoproblem som orsakats av arbetet bland de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden.
Undersökningen Arbetsorsakade besvär har gjorts om. Varför har den gjorts om? Vad är det nya i denna upplaga?
Inför undersökningen om arbetsorsakade besvär 2018 gjorde Arbetsmiljöverket en översyn av frågeformuläret i samarbete med verkets användarråd för den officiella statistiken och forskare. Syftet med översynen var att uppdatera frågorna för att bättre spegla de besvär de sysselsatta har till följd av arbetet idag.
Som en anpassning till att fler i befolkningen fortsätter jobba efter 65 har den undersökta åldersgruppen också utökats så att undersökningen vänder sig till sysselsatta personer i åldern 16–74 år, jämfört med tidigare år då åldersintervallet var 16–64 år.
Varför kan man inte jämföra statistiken bakåt i tid?
I och med omarbetningen av formuläret kan inga jämförelser av resultaten från denna undersökning göras med tidigare års undersökningar. Resultaten blir av den anledningen inte statistiskt sett jämförbara.
Varför finns det inga tolkningar eller analyser kring orsaker av resultaten med i rapporten?
Lagen om officiell statistik kräver att statistiken ska vara objektiv. Statistiken ska dessutom utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder. Den officiella statistiken ska vidare vara till för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Tolkningar inom ramen för innehållet i rapporten och Arbetsmiljöverkets uppdrag är på grund av detta inte möjlig. Arbetsmiljöverket kommenterar och tolkar officiellt inte själva resultaten, men vi brukar ibland bjuda in namnkunniga forskare att tolka resultaten i förhållande till gällande vetenskap på området som får stå för den enskilde forskaren.
