Markarbete och schaktning

Vid markarbete finns många risker. Planera därför arbetet så att stabiliteten i marken blir tillräcklig, så att du förebygger risker för ras, skred, och andra förändringar hos marken. För att kunna göra det behöver du känna till vilken typ av mark du ska gräva i. Oftast behövs stödkonstruktioner eller släntlutning.

Olycksfall och tillbud är vanliga vid markarbete. De allvarligaste olyckorna beror på ras av jordmassor, och de kan inträffa även i relativt grunda schakt som många upplever som ofarliga.

Vem ska förebygga risker vid markarbete och schaktning?

För att kunna planera för säkert markarbete krävs att du känner till de geotekniska förutsättningarna och vilka belastningar som marken kommer att utsättas för. Därför behöver flera aktörer vara involverade i planeringen av arbetet, från projekteringen till utförandet:

  • byggherren
  • projektörerna (arkitekter, konstruktörer och andra som deltar i planeringen och projekteringen)
  • Bas-P
  • Bas-U
  • entreprenörer.

Vad är markarbete och schaktning?

Markarbete innebär att forma mark för att kunna bygga något på den, exempelvis en husgrund eller en väg, eller anlägga en park. Markarbete kan även omfatta bland annat

  • grundförstärkning som pålning och terrassering
  • att lägga ut bärlager och ytskikt
  • rörläggning i mark
  • schaktning.

Schaktning är ett förberedande markarbete som handlar om att gräva upp och forma jord och berg för att få fram en yta som det går att utföra arbete på. Även bergsprängning för att anlägga exempelvis husgrunder räknas som schaktning.

Risker vid markarbete och schaktning

De största riskerna vid markarbeten och schaktning är att människor som arbetar i ett schakt skadas av stenar som faller ner på dem eller begravs under jordmassor som rasar ner i schaktet.

Andra risker vid markarbeten och schaktning är hälsofarliga ämnen i marken och luften samt fordon och maskiner.

Var sker flest rasolyckor?

Rasolyckor som leder till olycksfall inträffar ofta

  • i schakt som saknar stödkonstruktion
  • vid grävning med för branta schaktväggar
  • i rörgravar
  • i utfyllda eller omgrävda massor.

Mark och omgivning påverkar risken för ras i schaktet

Flera faktorer i mark och omgivning påverkar risken för ras vid schaktningsarbete. Bedöm därför alltid markförhållanden och omgivning innan arbetet påbörjas. Följ också upp under arbetets gång, och justera åtgärder för att minska risken för olyckor.

  • Markens egenskaper har stor betydelse för stabiliteten i schaktet. De geotekniska förutsättningarna handlar om till exempel jordlagerföljd, bärighet, sättningsrisker och grundvattennivåer.

    Även jordarten påverkar stabiliteten. Exempelvis skiljer sig hållfasthet och rasvinkel mellan lera, sand och grus.

    Det kan vara svårt att bedöma stabiliteten för jordmassor som tidigare har grävts upp eller bearbetats. Vid grävning i utfyllda massor kan rasrisken öka eftersom sådana massor ofta har varierande sammansättning och generellt sämre stabilitet än naturligt lagrad jord.

  • Rasvinkeln är den maximala lutning en slänt kan ha utan att materialet rasar. Om lutningen blir för brant ökar risken för ras. Rasvinkeln varierar beroende på jordart, fukthalt och markens tidigare påverkan.

    Stabiliteten i en slänt påverkas bland annat av

    • släntens höjd och lutning
    • jordlagrens hållfasthet och tyngd
    • grundvattennivåer
    • belastningar nära schaktet
    • väderförhållanden.

    Vid djupa schakt eller komplicerade markförhållanden kan stödkonstruktioner behövas för att säkerställa stabiliteten. Vid enklare och grundare schakt kan lutande slänter vara tillräckliga.

  • Väder och vatten kan snabbt förändra markens stabilitet. Nya geotekniska bedömningar kan därför behövas under arbetets gång.

    Kraftigt regn, snabba temperaturväxlingar eller tjällossning kan försämra jordens hållfasthet och öka rasrisken:

    • Ökad fukt från regn eller grundvatten kan minska jordens hållfasthet.
    • Uttorkning och stark vind kan försvaga jordens bindande krafter.
  • Yttre påverkan kan påverka stabiliteten i schaktet och öka risken för olyckor. Yttre påverkan kan till exempel vara skakningar och vibrationer från trafik, järnvägar eller arbetsmaskiner. Avståndet mellan schaktkant och fordonstrafik eller tunga maskiner påverkar alltså riskerna för ras.

    Även belastningar på marken i närheten av schaktet påverkar stabiliteten. Sådana laster kan komma från

    • byggnader
    • upplag av material eller schaktmassor
    • tunga arbetsmaskiner.

    Var ni väljer att placera schaktmassor och annat material spelar alltså också roll för rasrisken.

Hälsofarliga ämnen eller ledningar i marken

Det finns stor risk att skadas när man gräver i mark där det finns ledningar, installationer eller hälsofarliga ämnen. Det kan till exempel förekomma markföreringar i form av kemiska eller biologiska ämnen som leder till ohälsa, eller odetonerat sprängmedel. Det är också vanligt att stöta på ledningar för el, vatten, gas eller liknande, vilket kan leda till allvarliga skador.

Övriga arbetsmiljörisker vid markarbete och schaktning

Det finns också andra arbetsmiljörisker vid markarbete och schaktning.

  • Människor kan skadas av stenar eller utrustning som faller ner i schaktgropen.
  • Om fordonstrafik passerar ett schakt kan det finnas risk att fordon faller ner i schaktet.
  • Om människor rör sig runt maskiner eller i schaktgropen kan maskinföraren råka backa på eller slå till någon med skopan. Det finns också risk att skopan lossnar och skadar någon.
  • Kvartsdamm kan leda till skador.
  • Belastningsergonomiska risker förekommer vid tunga lyft av utrustning.
  • Vibrationer kan påverka de som arbetar i och med maskinerna.

Åtgärder mot risker vid markarbete och schaktning

Planera markarbete så att risken för olyckor minimeras. Undersök riskerna och bedöm vilka åtgärder som är nödvändiga.

Om det inträffar förändringar på arbetsplatsen eller om det visar sig att uppgifterna i projekteringsunderlaget inte är korrekta kan bedömningen av åtgärder behöva revideras.

  • Undersök stabiliteten i marken inför varje markarbete. Stabiliteten måste vara tillräcklig med hänsyn till de geotekniska förutsättningarna och de belastningar som förekommer runt schaktet. Undersökningen ska ta hänsyn till risker för ras, skred, bottenupptryckning, översvämning och andra förändringar hos marken.

    Undersökningen bör utföras av en person som har nödvändiga geotekniska kunskaper, till exempel en geotekniker.

  • Utred om det finns ledningar, installationer eller hälsofarliga ämnen i marken.

    Ta reda på om och i så fall var installationer och ledningar för el, vatten, avlopp eller gas finns, för att undvika att människor skadas vid grävarbete.

    Men hjälp av tjänsten Ledningskollen kan du ta reda på var installationer och ledningar går.

    Ledningskollen

    Arbetstagare som arbetar med vatten- och avloppsledningar eller förorenad jord kan behöva vaccinationer mot vissa smittsamma sjuk-domar, eftersom det kan finnas smittämnen i jorden, till exempel hepatit A, stelkramp och magsjukebakterier.

    Personlig skyddsutrustning kan också behövas, till exempel skyddshandskar och andningsskydd.

  • Använd alltid stödkonstruktioner vid schaktning, såvida inte risken för ras som kan leda till ohälsa eller olycksfall är obefintlig. Exempel på stödkonstruktioner är spont eller schaktkassett.

    Ett alternativ till stödkonstruktioner är att schaktet utförs med släntlutning. Det finns inga arbetsmiljöregler som anger exakta gradtal på släntlutningen. Lutningen måste anpassas efter förhållandena på platsen, till exempel jordart, grundvattenförhållanden, belastningar nära schaktet, väderförhållanden och schaktdjup.

    Om ni ska gräva ett djupt schakt eller om jordlagret är löst bör en geotekniker eller någon annan som har nödvändiga tekniska kunskaper bedöma rasrisken och ge förslag på åtgärder som kan förhindra ras.

    Glöm inte att schakt inte alltid är stabila över tid, utan påverkas av till exempel uttorkning och vibrationer. Ett schakt som inte behövde stödkonstruktion till en början kan alltså behöva det efter en tid.

  • Om ett schakt kräver stödkonstruktioner eller släntlutning måste arbetet påbörjas och utföras under ledning av en kompetent person, det vill säga en person med kunskaper och erfarenhet av arbetet. Detsamma gäller om det finns hälsofarligt material eller hälsofarliga ämnen, alternativt installationer eller ledningar i marken.

    Det är viktigt att personen har kompetens att upptäcka risker under det pågående schaktningsarbetet och kan avbryta arbetet. Personen bör till exempel kontinuerligt kontrollera schaktets stabilitet och säkerhet för att se om det finns sättningar eller sprickor.

    • Placera alltid uppgrävda schaktmassor och annat material på säkert avstånd från schaktkanten för att undvika ökat tryck och ras.
    • Även tung utrustning behöver hållas på avstånd från schaktkanten.
    • Spärra av riskområdet så att det inte kommer in obehöriga personer som kan falla ned i schaktet eller som maskinföraren inte upptäcker och kan råka köra på.
    • Informera personal på byggarbetsplatsen om var säkerhetszoner finns.

    Tips! Använd både visuella och akustiska varningssignaler vid arbete med tunga maskiner för att tydligt uppmärksamma personer i närheten på maskinernas rörelser, exempelvis vid backning, svängning eller förflyttning inom arbetsområdet.

    • Se till att fordonstrafik inte förekommer nära schaktet.
    • Se till att bara utbildad personal använder tunga maskiner och att de håller maskinerna på säkert avstånd från schaktkanten.
    • Se till att det finns barriärer som förhindrar att fordon kan köra av eller falla ner i arbetsområdet, till exempel vid tippning.

    Tips! En tumregel är att höjden för en stoppanordning vid tippning ska vara minst lika hög som fordonets halva hjuldiameter.

  • Arbetsmiljöplanen ska beskriva vilka åtgärder som behöver vidtas för att förebygga risker när det finns

    • risk för ras där människor kan begravas under jordmassor eller sjunka ner i lös mark
    • hälsofarliga ämnen som medför särskild fara för hälsan eller kräver medicinska kontroller
    • högspänningsledningar i närheten.

Läs mer om schaktning

I skriften Schakta säkert från Statens geotekniska institut kan du läsa mer om hur du kan utföra schaktning på ett säkert sätt.

Schakta säkert, DiVA-portalen

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

Senast uppdaterad 2026-06-10