Gör en geologisk och bergteknisk undersökning vid berg- och gruvarbete
En geologisk och bergteknisk undersökning ger kunskaper om bergets geologiska, bergtekniska och bergmekaniska förhållanden. Den kunskapen hjälper dig som har arbetsmiljöansvar att förutse och undvika arbetsmiljörisker i bergarbeten.
Den här sidan riktar sig till dig som har ansvar för arbetsmiljö som arbetsgivare, byggherre, Bas-U, Bas-P eller samordningsansvarig i gruva. Om du behöver mer översiktlig kunskap om att förebygga risker vid bergarbete, läs på sidan:
Förebygg och åtgärda riskerna vid berg- och gruvarbete.
Undersök för att öka säkerheten
Arbetsgivaren ska alltid göra en undersökning och riskbedömning inför bergarbete eller gruvarbete. Då kan en geologisk och bergteknisk undersökning ge kunskap om olika faktorer som kan påverka säkerheten. En geologisk, bergteknisk och bergmekanisk undersökning ska planeras, utföras och tolkas av personer med professionell kompetens, enligt Eurocode EN 1997 (standard SS-EN 1997-1:2005).
En geologisk, bergteknisk och bergmekanisk undersökning är ett centralt underlag för att identifiera och hantera risker kopplade till bergets egenskaper och omgivande miljöförhållanden. Undersökningen bidrar inte bara till teknisk säkerhet, utan också till att förebygga ohälsa och olyckor bland de som arbetar i och kring bergmiljöer.
Byggherren ansvarar för att se till att undersökningen utförs innan arbete påbörjas. Undersökningen kan till exempel ge information om
- bergtekniska förhållanden, till exempel hur berget ska schaktas, skrotas och förstärkas för att minimera rasrisk och skapa säkra arbetsytor
- bergmekaniska egenskaper, till exempel bergets block- och valvstabilitet och förekomst av instabila zoner
- geologiska faktorer, till exempel variationer i bergmassans sammansättning, omvandlingsgrad, sprickmineral och vattenförande strukturer – alla med direkt påverkan på säkerhet och arbetsmiljö
- förekomst och uppskattad omfattning av radon, asbest och kvartshaltigt stendamm – ämnen som kräver skyddsåtgärder för att förebygga långsiktig hälsopåverkan.
För byggarbetsmiljösamordnaren (Bas-P eller Bas-U) är resultaten från den geologiska och bergtekniska undersökningen ett viktigt verktyg. Resultaten bör integreras i arbetsmiljöplanen och ligga till grund för val av arbetsmetoder, skyddsutrustning och samordning mellan yrkesgrupper.
Risker du kan undvika om du gör en geologisk och bergteknisk undersökning
-
Ju djupare man arbetar i berget, desto mer ökar det naturliga spänningsfältet i det omgivande berget. Skapandet av tunnlar, orter och andra underjordiska rum medför att spänningsfältet omlagras och omfördelas till kvarstående berg.
Vid höga spänningar, särskilt i hårda bergarter, kan spänningsnivån lokalt överskrida bergets hållfasthet, vilket leder till spontana brott, så kallat smällberg. Detta medför risk för kast av bergfragment, vilket utgör en fara för både personal och utrustning. För att motverka sådana effekter är det viktigt att anpassa tunnelns eller ortens form och area.
Men även låga bergspänningar innebär risker. I områden med lågt spänningstryck är det svårare för bergmassan att hålla samman, särskilt om sprickor eller svaga zoner förekommer. Detta ökar risken för ras, blocknedfall och deformationer. Det innebär att mekanisk förstärkning kan behövas i tunnlar, orter och andra underjordiska rum.
Det är viktigt att optimera sprängtekniken för att minska påverkan på kvarstående berg. Anpassa sprängningen vid drivning av orten eller tunneln så att sprickbildningen från sido-, hjälpar- och konturhål ger minimal påverkan på den kvarstående och slutliga bergprofilen.
Om det råder osäkerhet om bergtryckets storlek är det lämpligt att mäta både den vertikala och de horisontella komponenterna i bergtrycket.
-
Radon är så kallad joniserad strålning (atomer som sönderfaller genom att avge elektroner). Radon är en luktfri gas som bildas naturligt i bergmassan. Långvarig exponering för radon kan orsaka lungcancer hos människor. Förekomsten av radon varierar, och mängden beror på bergmassans bergart och mineralinnehåll.
Mät radonhalten
Eftersom radongas inte syns eller luktar, är det enda sättet att ta reda på radonhalten att mäta.
Radonhalten ska mätas enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. För gränsvärden för radon vid underjordsarbete, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden.
Gränsvärden för radon, AFS 2023:14, bilaga 1
Regler om radon, AFS 2023:13, kap 4, 28§
Faktorer som påverkar radonhalten
De faktorer som främst påverkar radonhalten är
- förekomst av radioaktiva mineraler
- sprickor i bergmassan
- ventilation
- vattentillrinning
-
Att inandas stendamm kan leda till lungsjukdomar som kol, silikos (stendammlunga) och lungcancer. Sammansättningen av stendammet är olika beroende på bergmaterial, och särskilt farligt är damm som innehåller så kallad fri kvarts. Kvartsdamm är klassat som cancerframkallande. Den svenska berggrunden innehåller rikligt med kvarts. De här bergarterna är de främsta källorna till kvarts i Sverige:
- Sandsten och kvartsit kan bestå av över 90 procent kvarts.
- Granit innehåller vanligtvis 20–60 procent kvarts
- Gnejs har ofta en stor andel kvarts, men andelen är olika stor på olika platser.
För kvartshaltigt damm gäller särskilda regler, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts, samt medicinska kontroller.
Gränsvärden för kvarts, AFS 2023:14, bilaga 1
Hantering av kvartsdamm, AFS 2023:10, kap 10
Medicinska kontroller för kvartsdamm, AFS 2023:15, avdelning II, kap. 2 och 6
Hur bildas stendamm?
Stendamm bildas till exempel vid
- borrning i bergmassa
- sprängning
- lastning eller tippning av bergmaterial
- arbete i tunnlar
- brytning av malm i gruvor
- krossning i stenkrossar
- tillverkning av gatsten
- bearbetning av betonginnehållande stenmaterial.
Förebygg uppkomst och spridning av stendamm
Vidta åtgärder så att uppkomsten och spridningen av damm begränsas för alla på arbetsstället.
Förebygg uppkomst och spridning av damm, till exempel med hjälp av bevattning, vattendimma eller spridande sprinkler som binder dammet och därmed minskar spridningen.
På permanenta krossanläggningar under jord är det lämpligt att installera fasta sprinklersystem.
Välj rätt arbetsmetoder och utrustning
Välj arbetsmetoder och utrustning som förebygger ohälsa på grund av damm vid arbetsmoment som borrning, lastning, skrotning, anläggning av vägar och krossverksamhet.
- Vid bergborrning och sågning uppstår stora mängder stendamm som kan bindas med hjälp av till exempel
- vatten
- skumtillsats i spolluften
- dammsugare
- Borr-, skrotnings- och lastmaskiner kan utrustas med hyttfilter för att begränsa förarens exponering för damm.
Vad omfattar en geologisk och bergteknisk undersökning?
En geologisk och bergteknisk undersökning är avgörande för att identifiera och förebygga arbetsmiljörisker kopplade till bergarbete. Undersökningen bör omfatta följande steg.
- Gör en förstudie där ni analyserar befintliga geologiska data och tidigare undersökningar för att skapa en initial riskbild.
- Genomför fältundersökningar som omfattar visuell kartering av berg och sprickzoner, kärnborrning, trycktester och vattenförlustförsök. Kartlägg vid behov även dolda strukturer eller svaghetszoner som kan påverka arbetsmiljön med hjälp av rörelsemätningar eller geofysiska metoder, som till exempel seismiska mätningar.
- Genomför laboratorieanalyser för att bedöma bergkvalitet, hållfasthet, porositet och eventuell förekomst av radon, asbest, kvarts eller svavelhaltiga bergarter. Dessa analyser är särskilt viktiga i miljöer där gaser, damm eller instabila förhållanden kan utgöra direkt fara för arbetstagare.
- Dokumentera resultaten i en teknisk rapport som tydligt redovisar identifierade arbetsmiljörisker, till exempel
- ras och fallande bergblock
- svaghetszoner och förkastningar
- vattenförande sprickor
- gasbildning (till exempel radon)
- förekomst av hälsofarliga ämnen i bergmassor.
Rapporten bör även innehålla rekommendationer för skyddsåtgärder, inklusive bergförstärkning, och säkra arbetsmetoder. Använd rapporten som grund för arbetsmiljöplan och riskbedömningar.
- Undersök och verifiera kontinuerligt bergets egenskaper vid bygge av berganläggningar, till exempel tunnel- eller ortdrift: Notera förändringar i berget, till exempel:
- Bergsammansättningen kan vara olika på olika platser i berganläggningen.
- Rörelser i berget och svaghetszoner kan påverka berget.
- Risken för exponering för radon, asbest och stendamm kan förändras.
Geologisk och bergteknisk undersökning – risker, ansvar och roller
En geologisk och bergteknisk undersökning innebär arbete i miljöer med hög rasrisk. Det ställer krav på noggranna förberedelser och tydliga säkerhetsrutiner.
Innan någon form av arbete påbörjas i bergrum, tunnlar, schakt eller längs bergsslänter, bör risken för stenras minskas genom att löst bergmaterial från tak och väggar skrotas bort.
Vid pågående sprängningsarbeten, borrning, skrotning eller utlastning, bör alltid kontakt tas med platschef eller arbetsledare innan den geologiska undersökningen. Kommunikation och samordning är centrala för att förebygga olyckor och säkerställa en trygg arbetsmiljö.
Geologer har en nyckelroll i att analysera bergets stabilitet och bedöma behovet av bergförstärkning. Deras insats är avgörande för att identifiera risker och föreslå åtgärder som ökar säkerheten både under byggskedet och i färdig anläggning.
Byggarbetsmiljösamordnaren vid bygg- och anläggningsarbete ansvarar för att samordna arbetsmiljöarbetet, inklusive att säkerställa att riskbedömningar inför den geologiska undersökningen finns och att skyddsåtgärder är på plats. I gruvor och bergtäkter faller detta ansvar på den samordningsansvariga.
Senast uppdaterad 2026-01-22