Alla arbetsgivare ska i dialog med sin medarbetare regelbundet ta reda på hur denne mår, och vid behov arbetsanpassa arbetsmiljön. Syftet är att förebygga sjukfrånvaro och att arbetstagare med nedsatt förmåga ska kunna utföra sitt vanliga arbete, eller återgå till arbetet efter sjukfrånvaro. Reglerna om arbetsanpassning förändrades för några år sedan, och under 2021 började de ändrade föreskrifterna att gälla. Den stora förändringen var krav på rutiner för hur arbetsgivare ska hantera information om behov av arbetsanpassning.

6 av 10 arbetsgivare följer inte reglerna kring arbetsanpassning

Arbetsmiljöverket har nu genomfört en stor inspektionsinsats och granskat arbetsgivare inom tillverkningsindustri, partihandel, magasinering, hotell och fastighetsservice. Syftet var att se hur de reviderade reglerna efterföljs. Eric Storbjörk var projektledare för tillsynen.

– Vi gjorde cirka 2000 inspektioner över hela landet där 63 procent av de inspekterade arbetsgivarna fick krav på åtgärder, säger Eric Storbjörk.

Inspektionerna visade att arbetsgivare har svårt att se skillnad på det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och reglerna om arbetsanpassning. Arbetsgivarna saknade även rutiner för att ta emot information om arbetstagarnas behov av arbetsanpassning. Rutinerna var inte dokumenterade, eller var felaktigt fokuserade på själva tillvägagångssättet vid arbetsanpassning.

– Det behöver bli tydligt för arbetsgivaren var det systematiska arbetsmiljöarbetet slutar, och den individuella arbetsanpassningen tar vid. Medan systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om generella åtgärder, så handlar arbetsanpassning om individuella, säger Eric Storbjörk.

Arbetsgivare reagerar för sent

Arbetsgivarna ska fortlöpande ta reda på individens behov för att förebygga sjukfrånvaro, eller för att underlätta återgång till arbetet efter sjukfrånvaro. Men inspektionsinsatser visar att arbetsgivare oftast reagerar först när det uppstår konkreta behov, och vidtar åtgärder först när arbetstagare ska återgå till arbete efter en sjukskrivning. De är sämre på att fånga upp signaler i tid och genomföra anpassningar för att undvika sjukskrivning.

– Det förebyggande arbetet med arbetsanpassning är en nyckel till att undvika skador och sjukskrivningar. Men där fann vi stora brister hos arbetsgivarna, nästan 20 procent av våra krav handlade om brister i det förebyggande arbetet. Det är en utmaning för arbetsgivarna att flytta fokus från det reaktiva till det proaktiva, menar Eric Storbjörk.

Arbetsgivare saknar rutiner för att hantera medarbetares behov

Att rapportera tillbud är ett sätt att få bra underlag i arbetet för en säkrare arbetsmiljö, och för att det ska fungera behöver man ha rutiner. Inspektionsinsatserna visade dock att hela 33 procent av de inspekterade arbetsgivarna inte hade fungerande rutiner för att utreda tillbud, olyckor och ohälsa hos arbetstagarna eller faktiskt gjorde utredning. Drygt 60 procent hade heller inte rutiner för att hantera den information de fick.

Arbetsmiljöverket drar slutsatsen att föreskrifterna om arbetsanpassning behöver bli mer kända hos arbetsgivarna. Det finns stöd och vägledning till föreskrifterna på av.se och Prevent har även tagit fram verktyget ”Arbetsplatsdialogen”. Verktyget kan vara ett bra stöd för arbetsgivarna i deras arbete med arbetsanpassning.

– Att färre drabbas av ohälsa är en vinst för individen, arbetsgivaren och samhället, säger Eric Storbjörk.