Huvudsakliga risker med mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikroorganismer
Mikroorganismer som mögel, bakterier och virus kallar vi för biologiska agens i föreskrifterna om Smittrisker (AFS 2018:4). Alla biologiska agens som finns i arbetsmiljön är dock inte skadliga för hälsan.
Under vissa omständigheter kan biologiska agens orsaka hälsobesvär, till exempel infektionssjukdomar. Det kan också orsaka lungproblem om man andas in mögeldamm eller vara en kvävningsrisk på grund av syrebrist till följd av mikrobiologisk aktivitet.
Biologiska agens som orsakar hälsobesvär kan vara:
- smittämnen som ger mer eller mindre allvarliga sjukdomar
- mikroorganismer som inte smittar mellan människor men kan ge sjukdom, till exempel mögel och legionellabakterier
- mikroorganismer som producerar toxiner (gifter), giftiga gaser eller explosiva gaser
- substanser som kan orsaka förgiftning, allergi eller andra överkänslighetsreaktioner när de förekommer i anslutning till den mikroorganism som producerat dem.
Infektionssjukdomar orsakas av smittämnen
Infektionssjukdomar orsakade av smittämnen är troligen det som människor i allmänhet tänker på när man talar om mikroorganismer och de risker de medför. För det mesta är det bakterier eller virus som är orsak till infektionssjukdomar. Den här sidan handlar i huvudsak om biologiska agens som inte smittar mellan människor. Läs mer om de biologiska agens som är smittämnen på sidan Smittrisker i arbetsmiljön.
Mögel kan ge luftvägsproblem och överkänslighet
Mögelsvampar och andra mikrosvampar är också biologiska agens. De kan växa till i fuktiga miljöer och ge upphov till olika typer av överkänslighetsreaktioner, till exempel allergier. Om man andas in delar av mögelsvampar och mögelsporer vid arbeten där det bildas luftburet mögeldamm kan det leda till akuta lungproblem. Om man exponeras för mögeldamm under en längre tid kan man få kroniska lungproblem.
Biologiska agens som inte är mikroorganismer
Substanser som produceras av mikroorganismer räknas också som biologiska agens, men bara när de förekommer i anslutning till den producerande mikroorganismen. Sådana substanser kan vara giftiga ämnen (toxiner) eller gaser som i sin tur kan medföra risker i arbetsmiljön. Ett annat exempel är endotoxiner som är delar av döda bakterier. De kan förekomma i både fuktiga och torra miljöer.
Både fukt och damm kan orsaka problem
Det är inte bara aktiva, växande mikroorganismer som kan orsaka mikrobiologiska arbetsmiljörisker. I torra miljöer som tidigare har varit fuktiga kan det därför finnas både vilande mikroorganismer och rester av tidigare aktiva mikroorganismer.
Några exempel är:
- mögelsporer eller endotoxiner i torrt damm
- vissa smittämnen i torrt damm där djur har vistats
- mögel och andra mikroorganismer i flishögar.
Du hittar mer information om organiskt damm längre ner på denna sida.
Dolda smittrisker i olika arbetsmiljöer
Smittämnen finns i olika miljöer. Ibland är det inte uppenbart att det finns risk för smitta i arbetsmiljön. Vilka smittämnen man riskerar att bli smittad av beror både på hur de smittar och när och var de förekommer. På den här sidan finns översiktlig information om några dolda smittrisker som kan finnas i anslutning till andra risker som orsakas av biologiska agens.
Om du vill veta mer om smittrisker och smittvägar, hittar du utförlig information på sidan Smittrisker i arbetsmiljön.
Vill du veta mer om enskilda smittämnen och de sjukdomar som de orsakar, finns det bra information hos Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster
Mygg och fästingar kan bära på smittämnen
Vid arbete utomhus finns det bland annat risk för att man blir biten av fästingar och mygg som kan bära på olika smittämnen. Man brukar kalla det vektorburen smitta. Exempel på vektorburna smittor är borreliabakterier, harpestbakterier och TBE-virus.
Torrt damm kan innehålla smittämnen
Damm kan i sig vara hälsofarligt, men ibland innehåller det också smittämnen. Riskerna för smittämnen i damm är störst i miljöer där djur vistas eller har vistats. Ett exempel är förråd och liknande där skogssorkar har funnits och efterlämnat intorkad avföring, som kan innehålla ett virus som orsakar sorkfeber. Viruset kan överleva i torr miljö. Den som torrsopar ett sådant utrymme så att det dammar riskerar att andas in viruset och bli sjuk. Ett annat exempel är arbeten i ventilationsanläggningar och på andra platser där det förekommer intorkat, dammande fågelträck som kan innehålla den bakterie som orsakar papegojsjuka.
Smittämnen kan finnas i fuktiga miljöer
Fuktiga miljöer med mycket vatten behöver inte betyda att det finns mögel, men i en del fall kan det finnas smittrisker. Avloppsanläggningar som tar emot avlopp från samhället kan innehålla många olika sorters smittämnen. Att andas in fuktig luft från befuktningsanläggningar, reningsdammar vid pappersbruk och bevattningsanläggningar i växthus där vattnet stått stilla ett tag kan göra att man smittas av legionellabakterier, som orsakar legionärssjuka och pontiacfeber.
Organiskt damm – mögel och andra mikroorganismer
Mikroorganismer som mögel och bakterier växer lätt till om det finns näring, hög luftfuktighet och lämplig temperatur. Människor som utsätts för mögel och bakterier i sin arbetsmiljö kan få många olika hälsobesvär. På en drabbad arbetsplats kan det finnas de som blir mycket sjuka, samtidigt som andra kanske inte får några symptom alls. Orsaken kan vara att människor är olika känsliga och kanske exponeras olika beroende på vilka arbetsuppgifter de har.
Organiskt damm kan innehålla mögel, andra biologiska agens och olika slags organiskt material. Damm som innehåller stora mängder mögel kan kallas för mögeldamm. Om man får hälsobesvär av mögel kan det yttra sig på olika sätt. När man andas in intorkat mögeldamm till exempel vid rivningsarbeten, arbeten i lantbruket och skogsbruket eller vid städning kan man drabbas av lungproblem. Lungproblemen kallas toxisk alveolit (ODTS, akut alveolit) eller allergisk alveolit. Du kan läsa mer om alveolit i faktarutan.
De hälsobesvär som uppstår på grund av att man vistas i en mögelangripen byggnad är ofta mer ospecifika än de som uppstår vid direkt inandning av stora mängder mögeldamm. Symptomen varierar mycket. Det kan finnas flera anledningar till det, bland annat att det finns många olika sorters mögel. En annan anledning kan vara att möglet och andra mikroorganismer producerar och frisläpper olika lättflyktiga kemiska ämnen beroende på vilket material de växer i. Läs mer på sidan Inomhusmiljö och hälsobesvär.
Organiskt damm kan innehålla smittämnen
När mögel torkar in tillsammans med annat organiskt material kan ett organiskt damm bildas. Detta damm kan ge hälsobesvär om man andas in det. Mögelsporer är så små att de inte alltid syns fastän de finns i sådana mängder i luften att de kan ge hälsobesvär. Detta damm kan bli kvar länge i luften efter att man har virvlat upp det.
Organiskt damm kan innehålla annat än mögel som kan ge hälsobesvär. Det kan vara partiklar från djurhår, fjädrar och hud samt kvalster. Sådana partiklar räknas inte som biologiska agens. Men ibland kan det finnas smittämnen av olika slag. I dammet i lokaler där fåglar, sorkar, möss och råttor kan komma in kan det till exempel finnas smittämnen som orsakar sorkfeber, harpest eller papegojsjuka.
Exempel på branscher med organiskt damm
Att andas in organiskt damm kan ge hälsobesvär i form av ODTS eller allergisk alveolit. Det är ett arbetsmiljöproblem som finns i flera branscher. Några exempel på branscher där organiskt damm förekommer är lantbruket, byggbranschen och skogsbruket. Innehållet i det organiska damm som man kan andas in varierar beroende på var dammet kommer ifrån.
Det kan bildas mögelsporer i GROT-högar och flis
Det har blivit allt vanligare att man tar hand om grenar och toppar (GROT) och torkar det i högar efter avverkning av barrträd. GROT som ska användas som biobränsle lagras på detta sätt i ett till två år tills barren har ramlat av och materialet är tillräckligt torrt. Under tiden kan mögel och andra biologiska agens tillväxa. När man sedan flisar denna GROT kan det damm som bildas innehålla mycket torkat mögel.
Kemiska ämnen kan bildas av mikroorganismer
I lokaler där det finns djur som hästar, höns och kor kan det förekomma kemiska ämnen som ammoniak till följd av mikrobiologisk aktivitet. Att andas in ammoniak tillsammans med organiskt damm vid arbete i sådana lokaler kan vara extra skadligt för lungorna.
Gränsvärdet indikerar inte mögelkänslighet
Mögeldamm kan ge besvär vid förhållandevis låga koncentrationer i luft. Det finns ett gränsvärde för organiskt damm i luft enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1). Men detta gränsvärde tar inte hänsyn till om det organiska dammet innehåller partiklar som ger överkänslighetsreaktioner. Därför kan man få hälsoproblem fastän det finns mindre mängder damm i luften än gränsvärdet. Olika sorters dammpartiklar har olika förmåga att framkalla besvär.
Akuta och kroniska lungproblem
Toxisk alveolit (ODTS) är akuta lungbesvär
Om man har andats in organiskt damm som innehåller höga halter av olika djurproteiner, vissa bakterier, delar av mögelsvampar eller deras sporer kan man få besvär som påminner om influensa. Vanliga symptom är:
- torrhosta
- andfåddhet
- feber
- täppt näsa
- huvudvärk
- muskel- och ledvärk.
Besvären brukar oftast uppträda 4–8 timmar efter exponering av höga halter av damm. I allmänhet går besvären över på 1–3 dagar om man undviker att andas in mer damm och mögel.
Dessa hälsobesvär benämns ibland ODTS som är en förkortning för ”Organic Dust Toxic Syndrome”. På svenska kallas det toxisk alveolit. Besvären uppkommer när organiskt damm och mögelsporer har nått ända ner i alveolerna, som är lungornas finaste förgreningar.
Allergisk alveolit är en kronisk lungsjukdom
Om man andas in organiskt damm ofta eller länge, kan det leda till inflammatoriska förändringar i lungan. Detta tillstånd kallas för allergisk alveolit och medför risk för bestående nedsättning av lungfunktionen. Sjukdomen kommer ibland smygande med symptom som rethosta och andfåddhet, och det kan vara svårt att se sambandet med att man har andats in damm. Det är viktigt att den som utvecklat allergisk alveolit inte exponeras för organiskt damm i fortsättningen.
Det finns ett antal benämningar på allergisk alveolit beroende på i vilken arbetsmiljö den uppkommit: tröskdammlunga, lantbrukarlunga, fågelskötarlunga eller fliseldarsjuka. Dessa varianter kan ge något olika symptom.
Vad är endotoxin?
Endotoxiner är beståndsdelar från gramnegativa bakteriers cellväggar och består av lipid A som är bundet till en polysackarid – lipopolysackarid. Det finns några olika varianter av lipopolysackarider och de skiljer sig åt mellan olika bakteriearter. Lipid A är den toxiska delen av endotoxinet. Gramnegativa bakterier finns normalt i många olika miljöer utan att göra skada. Endotoxiner kan därför förekomma i många miljöer. Att andas in endotoxiner som finns i små luftburna vattendroppar eller partiklar (aerosoler) kan ge symptom som påminner om influensa. Symptomen kan uppstå 4–8 timmar efter att man har exponerats men går i allmänhet över på några dagar om exponeringen avbryts.
Mögel och aktinomyceter kan ge varierande hälsobesvär
Det finns många olika arter av mögelsvampar som kan ge upphov till olika hälsobesvär. Hur hälsofarlig en mögelpåväxt är beror på vilka svampar det är frågan om och hur man blir exponerad för dem. Sporer från några mögelsvampar är kända för att kunna ge allergiska problem, som till exempel Cladosporium och Alternaria. Dessa två svampar förekommer i pollenrapporterna under sensommaren.Andra slags mögelsvampar kan bilda gifter, så kallade mykotoxiner. Några mögelsvampar kan ge upphov till infektioner i hud eller naglar.
Mögelsvampar släpper också ifrån sig olika lättflyktiga kemikalier. De lättflyktiga kemikalierna kallas med en engelsk fackterm för Microbial volatile organic compounds, som förkortas MVOC. Kemikalierna kan ge lukt redan vid mycket låga halter. Det kan innebära att den mögellukt man känner kan komma från något annat rum i huset via ventilationen eller från inredning i rummet. Det finns också ett slags bakterier som kallas för aktinomyceter, som kan växa till i fuktiga miljöer och orsaka lukt. Aktinomyceterna liknar mögelsvampar och många av dem bildar sporer.
Stora mängder sporer från mögelsvampar och aktinomyceter i största allmänhet kan orsaka besvär som toxisk alveolit bara på grund av att de är så många. Allergi mot mögel är ovanligt, men när allergin en gång har utvecklats, kvarstår överkänsligheten i regel flera år eller hela livet.
Undvik uttrycket ”svartmögel”
Svartmögel är ett oegentligt samlingsnamn för ett ganska stort antal olika mögelsvampar, till exempel Stachybotrys, Fusarium, Penicillium, Cladosporium, Aspergillus och Alternaria. Hur hälsofarligt möglet är beror på vilka svampar det är fråga om och hur man blir exponerad för dem. Eftersom så många olika mögelsvampar med olika egenskaper ryms under det man kallar svartmögel, bör man inte använda ordet.
Toxiner och gaser producerade av mikroorganismer
Några mikroorganismer kan bilda skadliga substanser när de tillväxer. Ibland bildas toxiner som utsöndras från mikroorganismerna. Dessutom kan det bildas giftiga eller explosiva gaser när mikroorganismerna bryter ned organiskt material.
Toxiner kan bildas av mikroorganismer
Toxiner är skadliga substanser eller gifter som bildas av levande organismer. Mikroorganismer som bildar toxiner kan finnas i många olika arbetsmiljöer. Gemensamt är att det finns tillgång till organiskt material som mikroorganismerna kan använda som näring, tillräckligt med fukt och måttligt med värme. För att en del mikroorganismer ska bilda toxiner krävs dessutom särskilda förutsättningar, till exempel tillgång till en viss miljö eller särskilda näringsämnen.
Endotoxiner är delar av döda bakterier
Endotoxiner ingår som normala beståndsdelar i vissa bakteriers cellväggar. När bakterierna dör kan endotoxinerna frisläppas. De kan försvåra kroppens försvarsmekanismer eller orsaka vävnadsskador.
Det kan finnas mycket endotoxiner i både fuktiga miljöer och torra miljöer, till exempel i avloppsvatten eller i svinstallar. Endotoxiner kan också bildas i skärvätskor som inte byts tillräckligt ofta eller i vattenbehållare som inte rengörs regelbundet.
Om man andas in höga halter endotoxiner kan man få feber, värk och besvär i de övre luftvägarna. Endotoxiner har bland annat förknippats med ”luftfuktarfeber”, ”tryckerifrossa” och hälsoproblem vid avloppsreningsverk.
Exotoxiner utsöndras från levande mikroorganismer
Exotoxiner utsöndras när mikroorganismen fortfarande lever. Stelkrampsbakterien finns i jord men bildar normalt inte toxin förrän den kommer in i kroppen. Tarmbakterier som dysenteribakterien Shigella dysenteriae (Typ 1) och verotoxigena Escherischia coli utsöndrar exotoxiner som kan ge njurskador och nervskador om man blir infekterad av dem.
Ett annat exempel på exotoxiner är så kallade superantigener som vid infektioner kan utsöndras av gula stafylokocker och vissa streptokocker. Det kan leda till kraftiga immunologiska reaktioner och bidrar till att infektioner av dessa bakterier kan bli livshotande i värsta fall.
Värmeutveckling, syrebrist och gas i slutna utrymmen
Mikroorganismer kan bilda olika gaser när de bryter ner organiska ämnen i till exempel gödsel, avloppsvatten, avfall och växtrester. Gaserna som bildas kan vara giftiga eller brännbara. Det kan också uppstå syrebrist. Ofta är det en blandning av mikrobiologisk nedbrytning och rent kemiska reaktioner som orsakar syrebrist och gasutveckling i slutna utrymmen.
Om nedbrytningen sker i ett slutet utrymme som inte ventileras tillräckligt, kan den som arbetar i det slutna utrymmet råka ut för syrebrist eller gasförgiftning. Flera allvarliga arbetsolyckor har inträffat på det sättet. Det har bland annat inträffat olyckor med träpellets. Några gånger har dessa olyckor slutat med dödsfall eller bestående hjärnskador.
Exempel på gaser som kan utvecklas är:
- metan
- kolmonoxid
- koldioxid
- svavelväte
- ammoniak.
Eftersom några av de gaser som mikroorganismer kan producera är tyngre än luft, kan de ansamlas dels i helt slutna utrymmen, dels i utrymmen som inte är helt slutna men har öppning. Gaserna kan ibland även ansamlas i gropar och andra fördjupningar som är öppna uppåt.
Läs mer i Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om Faror och hälsorisker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen.
Var uppmärksam på risker vid arbetsmoment med slutna utrymmen
Det går inte alltid att skapa en tillräckligt väl ventilerad miljö för förebygga att gaser ansamlas. Så kan vara fallet till exempel vid:
- arbeten i silos
- arbeten i flytgödselbrunnar och vid pumpning av flytgödsel
- nedstigning i tankar eller i lastutrymmen i båtar
- vistelse inuti avloppsrör eller brunnar
- rensning av sumpar i pumpstationer
- avluftning av fjärrvärmeledningar.
Syrebrist och förgiftning kan uppstå även i slutna utrymmen med öppning
Ett slutet utrymme kan vara öppet uppåt eller åt sidan, till exempel vissa brunnar eller öppnade lastrum på båtar. Det är kanske inte alltid som man tänker på att sådana utrymmen kan vara fyllda med hälsofarlig gas eller att syrehalten är låg. Det har hänt vid flera tillfällen att någon gått ned i en sådan miljö och fallit ihop på grund av syrebrist eller förgiftning. I detta läge är det viktigt att de som kommer till undsättning inser att det beror på gasbildning och inte klättrar ned utan skyddsutrustning.
Metangasexplosioner och värmeutveckling på grund av mikrobiologisk aktivitet
I och med att metan kan bildas i slutna utrymmen finns det en viss risk för explosioner. Det har hänt men är ovanligt.
Det finns exempel på att flishögar har börjat brinna till följd av självantändning. En bidragande orsak kan vara att mikroorganismer bidrar till att det bildas värme och att ogynnsamma förhållanden i högen ger ännu högre temperaturer, som inte mikroorganismerna längre kan överleva i och att sedan självantändning sker. Exakt hur det går till är inte helt klarlagt.
Senast uppdaterad 2023-06-07