Vägledning till kemireglerna - start

Bedömning av luftföroreningar

Kemiska riskkällor avger ibland luftföroreningar. Det ska ingå i riskbedömningen att bedöma halten av kemiska ämnen i inandningsluften.

Vägledning kemireglerna

Denna sida är en del av en vägledning till kemireglerna.

7 kap. 10 och 11 §§ AFS 2023:10

 Risker i arbetsmiljön

Du som arbetsgivare är skyldig att bedöma om halten av luftföroreningar på arbetsplatsen är godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Du måste också dokumentera din bedömning och skälen till att du bedömt som du har gjort.

Bedöm om luften är godtagbar

Vid bedömning av luften på arbetsplatsen ska du som arbetsgivare ta hänsyn till

  • vilket ämne som hanteras och i vilken mängd
  • om det är en gas, en vätska eller ett fast ämne
  • hur lättflyktigt eller dammande ämnet är
  • hur ämnet hanteras.

Bedömningen ska gälla den sammantagna risken från alla ämnen. Samverkande effekter mellan olika kemiska riskkällor och andra arbetsmiljöfaktorer på arbetsplatsen behöver också vägas in i bedömningen.

Gränsvärden för luftvägsexponering

Ibland kan det vara uppenbart att halten av luftföroreningar är godtagbar och hanteringen är ordnad så att ångor och damm inte kan komma till arbetstagares andningszon. Arbete i dragskåp är ett exempel på det.

Ibland räcker inte en bedömning eller beräkning för att avgöra om halten av luftföroreningar på arbetsplatsen är godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Då behöver du som arbetsgivare se till att mäta halten luftföroreningar.

Läs mer vad du måste tänka på vid mätningar på sidan om att mäta luftkvaliteten på arbetsplatsen:

Mät luftkvaliteten på arbetsplatsen

Fyra sätt att avgöra om luften är godtagbar

  • Säkerhetsdatabladet ska innehålla information som gör det möjligt att bedöma risken vid användningen av en produkt.

    Ibland är det uppenbart utifrån data om produkten och hanteringen att ingen skadlig exponering kan ske. Detta gäller till exempel när små mängder används och produkten inte beskrivs som farlig vid inandning.

    När tillverkaren eller importören har tagit fram en kemikaliesäkerhetsrapport enligt Reach-förordningen, ska det finnas ett exponeringsscenario med en detaljerad beskrivning av användningen och vilka åtgärder som behövs. Den som registrerat ämnet har då gjort exponeringsbedömningen och du som arbetsgivare behöver bara kontrollera att det beskrivna användningssättet stämmer överens med hur ni arbetar på er arbetsplats och att rekommendationerna följs.

  • Exponeringsmodeller räknar i vissa fall fram ett värde som kan jämföras med gränsvärdet, och i andra fall använder modellerna uppgifter från märkningen (om farligheten) för bedömning av vilka skyddsåtgärder som behövs.

    Exponeringsmodellerna finns fritt tillgängliga på Internet, exempelvis

    COSHH Essentials

    Modellen är på engelska.

    Utifrån uppgifter om ämnet och hanteringen får du veta vilken kontrollstrategi av nedanstående fyra som rekommenderas:

    1. allmänventilation
    2. tekniska kontrollåtgärder
    3. inneslutning
    4. experthjälp behövs

    Du får också ett blad med vägledning om de åtgärder som behövs.

    COSHH Essentials, Health and Safety Executives webbplats (på engelska)

    Stoffenmanager

    Modellen är till största delen på nederländska, men delar av den finns på svenska och engelska.

    Utifrån uppgifter om ämnet, hanteringen och skyddsåtgärder får du veta om exponeringen är acceptabel. I en annan modul kan du få en uppskattning av hur stor exponeringen kan bli. Den kan du jämföra med gränsvärdet.

    Stoffenmanagers webbplats (på nederländska)

    Advanced Reach Tool - ART

    Modellen är på engelska och är främst framtagen för att användas vid kemikaliesäkerhetsbedömningen enligt Reach. Uppgifter om ämnet, hanteringen och skyddsåtgärder matas in och modellen ger sedan ett värde på exponeringen.

    Advanced Reach Tools webbplats (på engelska)

  • Du som arbetsgivare kan behöva anlita yrkeshygienisk expertis, till exempel från företagshälsovården, för att bedöma om luften är godtagbar. Det gäller bland annat för ämnen som har låga hygieniska gränsvärden, till exempel, respirabelt kvarts, mangan och diisocyanater. Experten kan också vägleda om och hur en exponeringsmätning bör göras.

    Mätningar utförda på andra arbetsplatser kan ibland ge vägledning. För att kunna använda sådana resultat behöver en jämförelse göras mellan alla relevanta parametrar i hanteringen och en god marginal finnas till gränsvärdet.

  • Om du som arbetsgivare inte kan avgöra genom bedömningar eller beräkningar om exponeringen är under gränsvärdet ska du se till att en mätning utförs.

    Läs mer på sidorna om gränsvärden för luftvägsexponering:

    Mät luftkvaliteten på arbetsplatsen

När det inte finns ett hygieniskt gränsvärde

När en kemisk riskkälla bildar en luftförorening och det inte finns något gränsvärde, kan du som arbetsgivare utgå från informationen i säkerhetsdatabladet för att avgöra om luften är godtagbar.

Du kan också få vägledning ur andra länders gränsvärdeslistor, till exempel den som ges ut av ACGIH (American Conference of Govermental Industrial Hygienists), andra nordiska länder eller den tyska listan som ges ut av Deutsche Forschungsgemeinschaft, MAK- und BAT-Werte-Liste.

Det är obligatoriskt att mäta vissa ämnen

Om arbetstagare exponeras för vissa ämnen måste du som arbetsgivare mäta halten av dessa ämnen. Om er riskbedömning visar att ni på arbetsplatsen har en försumbar exponering är ni undantagna från kravet och behöver alltså inte mäta.

Ämnen som det krävs obligatorisk mätning av är

  • bly och oorganiska blyföreningar,
  • etylenoxid,
  • kadmium och oorganiska kadmiumföreningar,
  • styren, vinyltoluen eller andra reaktiva monomerer vid esterplastframställning,
  • syntetiska oorganiska eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kristallina fibrer (särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer).

Mätresultaten ska redovisas i en mätrapport. De uppgifter som måste finnas i mätrapporten hittar du i bilaga 2 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.

Mätningar ska alltid göras senast 3 månader efter att arbetet har startat och sedan efter 1 år. Beroende på hur nära det hygieniska gränsvärdet ni ligger behöver mätningarna efter det göras om med olika tidsintervall. Läs mer i 8 kap. 24–27 §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön.                                                                              

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-202310/?o=n#avdelningv-kemiskariskkallor8kap-ytterligarebestammelserforvissagrupperavkemiskaamnen

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-202314/?o=n

Senast uppdaterad 2025-05-26