Frätande produkter ger direkta hudskador

Vissa ämnen är frätande och kan ge allvarliga hud- och ögonskador. Kemiska ämnen och blandningar med ett pH-värde under 2 eller över 11,5 klassas normalt som frätande. Svavelsyra och natriumhydroxid (lut) är exempel på frätande kemiska ämnen.

För att veta om ett ämne eller blandning är frätande kan du titta i säkerhetsdatabladet och på etiketten. Kemiska ämnen och blandningar som orsakar direkta hudskador kan vara märkta som frätande, som irriterande eller som att de kan orsaka torr hud eller hudsprickor.

Små mänger kan också skada

Kemiska ämnen och blandningar kan orsaka skador även om någon exponeras för mycket små mängder. För alla ämnen som är farliga redan i små mängder är det extra viktigt att ha en god hygien i sitt arbete.

Vissa ämnen kan dessutom lagras i kroppen och orsaka skador när tillräckligt stor mängd lagrats, till exempel bly.

Cancerframkallande ämnen ökar i många fall risken för cancer även i små mängder.

Förebygg och skydda mot exponering

Se till att det går att tvätta sig

Du som arbetsgivare ska se till att det finns möjlighet för arbetstagarna att tvätta händerna i anslutning till arbetsplatsen om det behövs i verksamheten.

I arbetslokaler där kemiska ämnen och blandningar hanteras finns det ofta behov av att tvätta sig. Det gäller för arbetstagare som hanterar ämnen som kan skada huden eller orsaka skador om de överförs till mun eller ögon. Att ha bra hygienrutiner hjälper också till att hindra att kemiska ämnen och blandningar sprids till andra ställen på arbetsplatsen eller till andra lokaler, till exempel en lunchmatsal.

Förvaring av arbetskläder och skyddskläder

Det är viktigt att hålla isär kläder som kan ha förorenats av ämnen och kläder som är rena, till exempel kläder arbetstagaren behöver bära i arbetet och privata kläder.

Läs mer om förvaring av arbetskläder och skyddskläder i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2023:12) om utformning av arbetsplatser 3 kap. 40–45 §§.

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-202312/?o=n#3kap-hurenarbetsplatsskavarautformad

Välj rätt skyddshandskar och skyddskläder

För att du som arbetsgivare ska kunna välja rätt skyddshandskar och skyddskläder behöver du veta

• på vilket sätt ämnet är farligt vid hudkontakt.
• hur ofta och hur länge kontakt med det farliga ämnet beräknas förekomma.
• vilka material som skyddar mot ämnet och hur lång genombrottstiden är på skyddshandsken.

Informationen du behöver ska finnas i säkerhetsdatabladet för farliga kemiska produkter.

Handskmaterialet ska skydda mot ämnet eller blandningen, men lika viktigt är att handsken inte går sönder av arbetet som utförs. Tjockare handskar av samma material kan ibland vara bättre. Välj handskar som också står emot mekanisk påverkan om det behövs. Denna information står inte i leverantörens information.

Täta handskar kan ge hudproblem

Täta handskar kan innebära ökad risk för hudproblem om de används ofta. En lösning kan vara att använda en tunn bomullsvante under skyddshandsken. Då går handsken också lättare att ta på.

Ögonskydd

Ögonskydd ska användas vid hantering av en kemisk riskkälla när det finns risk för stänk, frätande ångor eller annat som kan skada ögonen.  Ögonskyddet ska ha god funktion och passform.

Det finns flera typer av ögonskydd. Korgglasögon med täckta ventilationshål och visir är lämpliga om det finns risk för stänk av kemiska ämnen eller blandningar.

Stänk i ögonen är den vanligaste kemikalieolyckan som anmäls. Att olyckorna inträffar beror ofta på att ingen insett att det finns risk för stänk, och därför har ögonskydd inte använts. Men skador beror ibland också på att man använder skyddsglasögon som har dålig funktion.

Ögonspolningsanordning

Där det finns risk för stänk av ämnen som kan skada ögonen ska det finnas en lättåtkomlig ögonspolningsanordning i omedelbar närhet.

En fast ansluten ögonspolningsanordning är förstahandsvalet

Ögonspolningsanordningen ska normalt vara fast ansluten. Vätskan ska vara tempererad. Med en fast anordning ansluten till dricksvattennätet kan man spola under lång tid med kontinuerligt högt flöde. Det behövs för att hindra att ögonen skadas efter stänk med frätande ämnen.

Det är viktigt att spolanordningen lätt kan utlösas även av en skadad eller omtöcknad person

Portabla ögonspolsanordningar – som ersättning och komplement

Om det inte går att ha en fast anordning för ögonspolning får ögonspolflaskor eller andra portabla anordningar användas. Ögonspolflaskor kan vara ett lämpligt val på tillfälliga arbetsplatser där det inte finns tillgång till rinnande vatten, exempelvis utomhus eller i privatpersoners hem.

Vid behov ska du som arbetsgivare komplettera den fasta ögonspolsanordningen med portabla anordningar. Engångsspolflaskor kan till exempel användas under transport till sjukhus.

Välj rätt sorts spolvätska

Det finns olika sorters spolvätskor, exempelvis vanligt kranvatten, sterilt vatten, buffrande vätskor eller andra vätskor utvecklade för att behandla stänk från olika typer av kemiska ämnen. Du som arbetsgivare behöver bedöma vilken typ som är lämpligast att ha på din arbetsplats.

Spoltiden är viktig

Spolning behöver påbörjas med en gång för att kunna förebygga eller begränsa allvarliga skador.

Normalt behöver ögat spolas minst 15 min. Ännu längre om möjligt.

Spolanordningen ska ge effektiv och varaktig spolning med tillräckligt högt flöde. Det kan förhindra att skadorna förvärras. Spolningen bör därför fortsätta automatiskt efter att den har utlösts. På så sätt är händerna fria för att hålla isär ögonlocken. Om spolvätskan ska nå ett skadat öga, måste normalt båda händerna kunna användas till att hålla isär ögonlocken, eftersom smärtan kan utlösa kramp i muskulaturen runt ögat.

Det är viktigt att kontaktlinser tas ut vid ögonsköljningen. Kontaktlinser kan hindra effektiv ögonspolning och kan därmed förvärra en eventuell ögonskada.

Kontrollera ögonspolningsanordningen regelbundet

Du som arbetsgivare ska se till att ögonspolsanordningens funktion kontrolleras regelbundet. Skriftlig dokumentation över funktionskontrollen bör förvaras tillgänglig för arbetstagarna.

Spola också igenom anordningen så ofta att vätskan som finns där i håller god kvalitet. Det är bra om du tar fram rutiner för vem som ska kontrollera anordningarna och när.

Nöddusch kan behövas

Du som arbetsgivare se till att det finns en lättåtkomlig nöddusch om det finns risk för

• att bli översköljd av ämnen som kan skada eller lätt tas upp genom huden
• brand i kläderna.

Funktionen hos nödduschen ska kontrolleras regelbundet.

Läs mer om ögonspolning och nödduschar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2023:12) om utformning av arbetsplatser, 6 kap.18–21 §§.

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-202312/?o=n#6kap-sakerhet