Huden består av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.

Överhudens allra översta lager kallas för hornlagret. Det består av ett skikt av tätt packade döda celler och fetter. Hornlagret är kroppens barriär mot bland annat kemikalier.

Läderhuden bidrar till hudens fasthet och stötdämpande effekt. Här finns talgkörtlar, hårsäckar, blodkärl, svettkörtlar och nerver.

Underhuden består mest av fettceller.

Bild 1 Huden i genomskärning. Bilden visar hudens tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.

Tjockleken på både huden och hornlagret varierar mellan kroppens olika delar. Hudens tjocklek har betydelse när huden kommer i kontakt med kemiska ämnen. Här är ytterligare faktorer som påverkar risken att en persons hud skadas av kemikalier:

• personens ålder
• vilken årstid det är
• hudens kondition
• individuell känslighet
• ärftliga faktorer.

Kemikalier kan ofta tränga in lättare genom hud som är hårbeklädd än hud som inte är det. Huvudet är till exempel ofta känsligare än ovansidan av fötterna.
På vintern är det lägre luftfuktighet än på sommaren. Luften inomhus blir då torrare och det gör att huden kan bli torr och fnasig. Skadad eller fnasig hud gör det lättare för kemikalier att tränga genom hudbarriären.

Det kallas för hudexponering när en kemikalie kommer i kontakt med huden.
Det kallas för hudupptag när kroppen tar upp ämnen genom huden. Sådana ämnen kan vara till exempel hälsofarliga kemikalier. Kemikalierna transporteras sedan med blodet till platser i kroppen där de kan orsaka skada.
Många lösningsmedel kan ge skador på nervsystemet efter att de har tagits upp genom huden. Exempel på sådana lösningsmedel är:

• etanol
• aceton
• lacknafta.

Risken för hudupptag ökar om ämnet är både fettlösligt och vattenlösligt. Fettlösliga ämnen tar bort din huds naturliga fettlager, vilket gör att vattenlösliga ämnen lättare kan passera in genom huden.

Här kan du läsa om hur du förebygger hudbesvär och hudskador.

Handeksem - förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen (RAP 2012:8), kunskapssammanställning

Målare, akta din hud – framsida, pdf

Målare, akta din hud – baksida, pdf

Många kemikalier kan påverka hudens yta. Vissa kemikalier kan även tränga igenom huden och ta sig in i kroppen. Där kan de skada inre organ.

Hudskador av kemikalier kan uppstå direkt eller efter någon dag. Det beror på vilken kemikalie det är och vilken del av kroppen som den kommer i kontakt med. Det kan vara svårt att förstå att en skada beror på en kemikalie, och i så fall vilken, när skadan inte syns omedelbart efter kontakten med kemikalien.

Många små hudskador kan leda till en större skada på sikt. Först blir huden torr, röd och irriterad och därefter kan det uppstå eksem. Hur koncentrerat det skadliga ämnet är påverkar också hur stor skadan blir.

Huden kan utsättas för hudskadande kemikalier på flera sätt. Här är tre exempel på det:

• Huden kommer i direkt kontakt med det skadande ämnet.
• Det skadande ämnet finns i luften, till exempel som ånga, luftburet damm, partiklar eller vätskedroppar.
• Huden kommer i kontakt med kemikalier som finns på förorenade ytor.

Våtarbete är den vanligaste orsaken till uttorkning och irritationseksem.

Våtarbete är arbeten där framför allt händerna regelbundet kommer i kontakt med till exempel vatten, vattenlösningar eller vätskor från livsmedel.

Här är två vanliga exempel på våtarbete:

• Huden exponeras för vatten, till exempel på grund av att frekvent handtvätt.
• Arbetstagaren använder handskar mer än två timmar per dag, utan att ha en tunn bomullshandske inuti handsken.

Även kortare kontakter med vatten kan skada huden när det förekommer många gånger under en arbetsdag. Våtarbete förvärrar även kemikaliers skadliga påverkan på huden, eftersom huden blir mer mottaglig när den redan är skadad.

Vissa ämnen är allergiframkallande och kan orsaka ett så kallat allergiskt kontakteksem. För närvarande finns det inga effektiva botemedel mot allergi. Därför är det viktigt att skydda huden.

Här är exempel på allergiframkallande ämnen som är vanliga i arbetslivet

• nickel
• krom
• härdplastkomponenter
• gummikemikalier
• färger
• kosmetika och hygieniska produkter
• träprodukter
• kolofonium (naturharts).

En arbetstagare som får eksem av ett ämne i arbetsmiljön behöver oftast byta arbetsuppgifter, eftersom det inte fungerar att fortsätta utföra arbetsuppgifter som innebär att huden exponeras för kemikalien eller blandningen.

Frätande ämnen kan orsaka skador när de kommer i kontakt med hud och ögon. Frätande ämnen hanteras i många olika verksamheter, till exempel:

• kemisk industri
• byggnadsindustri
• pappersindustri och massaindustri
• bryggerier
• mejerier
• jordbruk
• ytbehandling
• laboratorier och
• badanläggningar.

Det är viktigt att det finns instruktioner på arbetsplatsen för hur personalen ska hantera frätande ämnen. Det behöver i skydds- och hanteringsinstruktionerna finnas information om vilket handskmaterial som ska användas vid hantering av frätande ämnen. Det behöver också finns information om personalen ska använda visir eller skyddsglasögon för att undvika stänk i ansiktet eller i ögonen.