Modellen utgår från ett 7–8 timmar långt arbetspass.

Oftast finns det någon eller några dominerande arbetsställningar som påverkar den fysiska belastningen mer än andra. Modellen bedömer de arbetsställningar som

• förekommer oftast under arbetsdagen
• är särskilt påfrestande, även om de bara förekommer under kortare perioder.

Tidsaspekten är alltid viktig. Ingen arbetsställning som kan intas naturligt är hälsofarlig i sig. Riskerna uppstår om den intas alltför ofta eller länge.

Du gör bedömningen i följande ordning:

1. Vilka arbetsställningar förekommer?
2. Vilka kroppsdelar berörs?
3. Bestäm vilket riskområde arbetsställningarna hamnar inom (olämpligt, oklart eller generellt acceptabelt)

I princip räcker det att en strecksats i en ruta i tabellen är uppfylld för att riskområdet ska betraktas som olämpligt respektive oklart. Till exempel:

• Om nacken är böjd en väsentlig del av arbetspasset hamnar bedömningen i riskområdet olämpligt.
• Om ryggen periodvis under arbetspasset har kraftigt inskränkt rörelsefrihet hamnar bedömningen i riskområdet oklar risk.

Ju fler bedömningar som hamnar i riskområdet olämpligt, desto större anledning till åtgärder. De kroppsdelar som nämns i modellen är observationspunkter och inte nödvändigtvis de som skadas. Exempelvis innebär ostabilt underlag enligt modellen snarare risk för ryggbesvär än risk för besvär i benen.

*) Benmanövrerat pedalarbete = exempelvis bromsen eller kopplingen på en bil
Fotmanövrerat pedalarbete = exempelvis gaspedalen på en bil

*) Benmanövrerat pedalarbete = exempelvis bromsen eller kopplingen på en bil
Fotmanövrerat pedalarbete = exempelvis gaspedalen på en bil

Modellen inkluderar endast lastens massa och dess horisontella avstånd från kroppen. Modellen utgår från enstaka manuella lyft med två händer symmetriskt i stående under idealiska förhållanden. Det handlar exempelvis om lyft

• i stående position med fri rörlighet
• i tillfredsställande temperatur
• på ett underlag eller golv som inte lutar, inte är halt och som inte har ojämnheter.

Modellen visar att det är olämpligt att hantera laster som är tyngre än 25 kg i de flesta fall, även om lasten hanteras nära kroppen och under i övrigt idealiska förhållanden.

Ju fler påverkande faktorer som förekommer, desto lägre maxvikt rekommenderar modellen, jämfört med om förhållandena är idealiska. Exempelvis kan i många fall lägre lastvikter såsom 15 kg medföra en risk för belastningsbesvär om hanteringen sker

• ofta eller under lång tid
• med böjd eller vriden rygg
• under knähöjd, eller i eller över axelhöjd.

Ta hänsyn till påverkande faktorer

När du som arbetsgivare ska bedöma risken för belastningsbesvär vid manuella lyft behöver du ta hänsyn till de påverkande faktorerna i bilaga 5 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2023:10) om risker i arbetsmiljön. Modellen väger inte samman dessa. Därför kan du behöva komplettera med annat underlag.

Modell för bedömning av lyftarbete som inkluderar lastens avstånd från ländryggen och lastens vikt (massa).

Modellen inkluderar bedömning av följande kraftutövningar för skjuta- och dra-arbete:

• Igångsättningskraft är den kraft som utövas när man sätter lasten i rullning, ökar dess hastighet eller ändrar riktning.
• Inbromsningskraft är den kraft som utövas för att bromsa in eller stoppa en last.
• Kontinuerlig kraft är den kraft som utövas efter igångsättningen för att hålla lasten i rörelse.

Tänk på det här innan du använder modellen

Värdena i modellen utgår från enstaka hantering under gynnsamma ergonomiska förhållanden. Värdena avser kraft i Newton (N) och mäts lämpligen med dynamometer.

Modellen visar att igångsättningskrafter som överstiger 300 Newton och kontinuerliga krafter som överstiger 200 Newton är olämpliga i de flesta fall, även om arbetet utförs under i övrigt gynnsamma ergonomiska förhållanden.

Om förflyttningen av lasten sker med förekomst av förvärrande faktorer behöver du ta hänsyn till dessa för att kunna bedöma riskerna för belastningsbesvär, exempelvis genom att använda andra bedömningsmetoder. Förvärrande faktorer kan exempelvis vara om lasten flyttas

• ofta eller länge
• långt
• med en hand
• där grepphöjden är påtagligt högre eller lägre än armbågshöjd

Ju fler förvärrande faktorer som förekommer, desto lägre blir de ingångsättningskrafter och kontinuerliga krafter som kan hanteras utan risk för ohälsa eller olycksfall.

När du som arbetsgivare ska bedöma risken för belastningsbesvär vid skjuta- och dra-arbete behöver du ta hänsyn till de påverkande faktorerna i bilaga 5 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2023:10) om risker i arbetsmiljön. Modellen väger inte samman dessa. Därför kan du behöva komplettera med annat underlag.

Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), föreskrifter

Modellen utgår från ett 7–8 timmar långt arbetspass.

Börja med att bedöma arbetscykeln

Bedömningen av repetitivt arbete utgår i första hand från bedömning av arbetscykeln. Med arbetscykel menas tiden från det att ett arbetsmoment påbörjas, till dess att samma arbetsmoment återkommer.

Om arbetscykeln bedöms hamna i

• riskområde olämpligt är arbetet repetitivt och olämpligt utifrån modellen
• riskområde oklart kan arbetet vara repetitivt utifrån modellen om andra påverkande faktorer bedöms vara ogynnsamma
• riskområde generellt acceptabelt är arbetet inte repetitivt utifrån modellen, men kan fortfarande utgöra en risk för ohälsa av andra påverkande faktorer.

Bedöm påverkande faktorer

Risken för belastningsbesvär kan öka om ytterligare faktorer i arbetet är ogynnsamma. Om en eller flera nedanstående påverkande faktorer bedöms hamna i

• riskområde olämpligt är arbetet olämpligt och du bör vidta åtgärder
• riskområde oklart kan arbetet vara olämpligt och du behöver göra mer noggranna undersökningar och bedömningar.

I bedömningen behöver du också väga in den totala tiden som arbetet utförs och andra faktorer som kan öka risken för belastningsbesvär. Exempel på sådana faktorer är

• om arbetet ställer höga krav på kraftutveckling, precision eller hastighet i rörelserna
• om de objekt och annat som hanteras manuellt har hög vikt och dålig greppbarhet
• om belöningssystem används som främst premierar kvantitet
• om de sociala relationerna och det sociala stödet på arbetsplatsen är svaga.

Påverkande faktorer

Kommentarer till begreppen i modellen

Arbetscykel. Den period från det att ett arbetsmoment påbörjas, till dess att samma arbetsmoment återkommer. Det är inte ovanligt att samma arbetsrörelser upprepas flera gånger inom en sådan arbetscykel. Fingrar och handleder kan klara av en högre rörelsefrekvens än armbågar och axelleder utan att drabbas av skador. Det ska alltså bedömas allvarligare om stora delar av kroppen är inblandade.

Arbetsställningar och arbetsrörelser. Du bedömer detta genom att observera vilka kroppsdelar som används för att utföra arbetsuppgiften. Som stöd i den bedömningen kan du exempelvis utgå från modellen för att identifiera och bedöma sittande, stående och gående arbetsställningar.

Handlingsutrymme. Läs mer om att bedöma handlingsutrymme:

Handlingsutrymme minskar risken för belastningsbesvär

Arbetsinnehåll. Ett gott arbetsinnehåll innebär att arbetet består av flera uppgifter med olika skicklighets- och kvalifikationskrav, exempelvis genom att planerande, genomförande och kontrollerande arbetsmoment ingår. Arbetstagaren har möjlighet att använda hela sin kompetens och utvecklas i arbetet och förstår hur det egna arbetet hänger samman med helheten.

Upplärning och kompetenskrav. Den inskolning, introduktion och fortbildning som arbetstagaren behöver för att utföra arbetsuppgiften. Arbeten med olika skicklighets- och kvalifikationskrav kräver vanligtvis en längre upplärning och kontinuerlig kompetensutveckling.