Sammanfattning

Syftet med rapporten är att undersöka om det skett statistiskt säkerställda trendbrott i de rapporterade nivåerna av olika arbetsmiljöfaktorer under den tidiga (2020) och/eller senare fasen (2022) av covid-19-pandemin, jämfört med utvecklingen innan pandemin.

Huvudfrågeställningar i rapporten:

• Vilka arbetsmiljöförändringar skedde under covid-19-pandemins tidiga respektive senare fas, jämfört med tidsperioden innan pandemin? Har det skett något trendbrott i de rapporterade nivåerna av arbetsmiljöfaktorer under pandemin, jämfört med tidsperioden innan pandemin?
• Ser utvecklingen av arbetsmiljön under covid-19-pandemin olika ut beroende på kön, ålder, socioekonomiska indikatorer och typ av yrke?

Resultaten består av både beskrivande och analytisk statistik samt tester för att se om arbetsmiljöförändringar över tid varierade mellan olika grupper i samhället baserat på olika bakgrundsfaktorer. Dessutom analyserades utvecklingen av arbetsmiljöfaktorer inom olika yrkesgrupper, inklusive yrken med möjlighet till distansarbete och yrkesgrupper där arbetsuppgifterna innebär att arbetstagaren i högre grad behöver vara på sin arbetsplats. Analysresultaten som redovisas är statistiskt säkerställda.

Slutsatser

Resultaten visar på flera förändringar i arbetsmiljön för Sveriges arbetande befolkning under covid-19-pandemin jämfört med tiden före pandemin. Dock kan de observerade förändringarna på gruppnivå överlag anses små. Det kan tyda på att de som fortsatt arbeta under pandemin inte upplevt några större förändringar i de undersökta arbetsmiljöfaktorerna på gruppnivå. Detta kan ha att göra med att Sverige hade relativt sett milda restriktioner och ingen full nedstängning. För yrkesgrupper med goda möjligheter att arbeta på distans visar resultaten däremot på flera förbättringar i arbetsmiljön.

Generellt sågs en ökning av anställningsotrygghet, framförallt i början av pandemin, med viss återhämtning i slutet av pandemin 2022, dock inte bland kvinnor. En minskning av långa arbetstider sågs, och mer så bland män 2022, samt bland yrken med potential för distansarbete, inom materiell tillverkning samt i gruppen ”övriga yrken” med krav på högre utbildning. Psykologiska krav minskade något, medan kontroll ökade något. Både kontroll och socialt stöd ökade framför allt inom yrken med potential för distansarbete, materiell tillverkning och i gruppen övriga yrken. Dessa ökningar sågs inte inom kontaktyrkesgrupperna där färre positiva förändringar under pandemin generellt observerades.

Slutligen tyder resultaten på en generellt bättre balans mellan arbetet och privatlivet i början och i slutet av pandemin.

Om publikationen

Rapporten är en del av uppdraget ”Arbetsmiljön före och under covid-19-pandemin i ett urval av den arbetande befolkningen i Sverige: The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health”.

Syftet med rapporten var att undersöka huruvida det skett statistiskt säkerställda arbetsmiljöförändringar under den tidiga (2020) respektive senare fasen (2022) av covid-19-pandemin jämfört med hur arbetsmiljön utvecklades under åren innan pandemin (2014, 2016, 2018). Syftet var alltså att undersöka om det skett förändringar i form av trendbrott i de rapporterade nivåerna av olika arbetsmiljöfaktorer under den tidiga och/eller senare fasen av pandemin, jämfört med utvecklingen (trenden) av de rapporterade nivåerna av arbetsmiljöfaktorerna under åren innan pandemin.

Författare

Cecilia U. D. Stenfors, docent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Johanna Stengård, docent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Linda L. Magnusson Hanson, docent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Hugo Westerlund, prof., Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Beteckning

Rapport 2024:8