Bakgrund

Delegationen mot arbetslivskriminalitet konstaterar att arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och att det inte finns tillräckligt mycket kunskap om dess omfattning och konsekvenser. Den organiserade arbetslivskriminaliteten antas också leda till en försämrad arbetsmiljö och ökade risker för arbetstagare, bland annat i form av misskötsel av säkerhetsåtgärder vilket kan leda till arbetsskador och dödsfall på grund av arbete. Därför finns det ett stort behov av ökad kunskap om hur problemet ter sig i dagens svenska samhälle.

Med avstamp i det fjärde målet i Regeringens nationella arbetsmiljöstrategi ”En god arbetsmiljö för framtiden” för åren 2021–2025 och ”En arbetsmarknad utan brott och fusk” (Regeringen, 2020) initierade Myndigheten för arbetsmiljökunskap ett projekt om att inhämta och sammanställa kunskap om arbetslivskriminalitet och dess eventuella konsekvenser för arbetstagares arbetsmiljö.

Detta är den första rapporten på ämnet, vars syfte har varit att inhämta kunskaper och erfarenheter om arbetslivskriminalitet och dess påverkan på arbetsmiljön genom intervjuer med experter och relevanta aktörer inom myndigheter, arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatser.

Den andra rapporten inom detta projekt och sammanställer befintlig kunskap från vetenskapliga studier, rapporter och analyser. Den belyser hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetsmiljön utifrån ett arbetstagarperspektiv. Ladda ner den här:

Hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetstagares arbetsmiljö är den andra rapporten

Författare

Anders Fredriksson, filosofi doktor, Vilna AB.

Beteckning

Rapport 2024:1