Bakgrund

Tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och ett flertal andra myndigheter (26 myndigheter totalt) fick Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag av regeringen att inkomma med underlag inför arbetet med den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Inom ramen för uppdraget genomförde myndigheten två övergripande kunskapssammanställningar med fokus på arbetsmiljö och psykisk hälsa samt arbetsmiljö och suicidalt beteende. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 september 2023.

Arbetsmiljö och psykisk hälsa

Kunskapssammanställningen ”Arbetsmiljö och psykisk hälsa” visar att det finns begränsad forskning om riskgrupper även om det lyfts fram skillnader mellan män och kvinnor, särskilda yrkesgrupper och normbrytande personer. Här behövs mer forskning, liksom för olika arbetsmiljöfaktorer som exempelvis krav, socialt stöd, ansträngning och belöning, konflikter, hot och mobbning. Det behövs även andra metoder i forskningen, som bland annat longitudinella studier för att bättre kunna svara på vissa frågor, samt kunskap om vilka typer av interventioner som fungerar.

Organisatoriska och psykosociala riskfaktorer för psykisk hälsa

Rapporterna som ingår i kunskapssammanställningen beskriver hur riskfaktorer i arbetsmiljön påverkar psykisk hälsa. Riskfaktorer sorteras i organisatoriska och psykosociala faktorer. Vissa faktorer kan vara både riskfaktorer och frisk- eller skyddsfaktorer.

De organisatoriska riskfaktorerna är följande:

• Långa arbetstider
• Tillfällig anställning
• Ledarskap
• HR-strategier
• Organisationsförändring

De psykosociala riskfaktorerna är följande:

• Spänt arbete
• Psykologiska krav
• Kvantitativa krav
• Kognitiva krav
• Emotionella krav
• Arbetsrelaterad stress/pressande arbete
• Hinder i arbete
• Otydliga mål
• Obalans mellan ansträngning och belöning
• Anställningsotrygghet
• Brott mot psykologiskt kontrakt
• Rollkonflikt
• Interpersonella konflikter
• Mobbning, inklusive social uteslutning

Organisatoriska och psykosociala frisk- och skyddsfaktorer för psykisk hälsa

Hittills har arbetslivsforskningen i huvudsak fokuserat på riskfaktorer. Det finns viss kunskap om vilka faktorer i arbetslivet som tycks minska risken för psykiska besvär och psykisk ohälsa och som troligtvis främjar psykisk hälsa och välbefinnande. Av underlagen framgår att faktorerna kan sorteras under organisatoriska och psykosociala faktorer.

De organisatoriska faktorerna är följande:

• Ledarskap
• HR-strategier

De psykosociala organisatoriska frisk- och skyddsfaktorerna är följande:

• Kontroll i arbetet
• Socialt stöd
• Upplevd rättvisa
• Utvecklingsmöjligheter i arbetet
• Måltydlighet

Begränsad kunskap om riskgrupper

Kunskapssammanställningen beskriver också hur kunskapen om sambandet mellan arbetsmiljö och psykisk hälsa ser ut för olika grupper på arbetsmarknaden. Detta samband utvecklas dock endast i begränsad utsträckning i de rapporter som ingår i kunskapssammanställningen.

Skillnader som lyfts fram rör män och kvinnor, vissa särskilda yrkesgrupper och risker knutna till normbrytande personer.

Beteckning

Kunskapssammanställning 2021:4