Bakgrund

Efter pandemin har distans- och hybridarbete blivit etablerade inslag för många. Den arbetsmiljöundersökning som gjordes i Arbetsmiljöverkets regi 2025 visar att en stor del av arbetskraften regelbundet arbetar hemifrån numera. Upplevelsen av distansarbetet varierar mellan olika grupper; forskning visar att distansarbete kan ge en bättre balans mellan arbete och privatliv, men kan också innebära risker som högre arbetsbelastning, social isolering, sämre återhämtning och bristande organisatoriskt stöd.

Studier indikerar att sambanden skiljer sig mellan kvinnor och män. Distansarbete kan underlätta för kvinnor med barn, men riskerar samtidigt att förstärka traditionella könsroller och öka belastningen i hemmet. Flera studier visar att kvinnor som distansarbetar ofta rapporterar sämre fysisk arbetsmiljö, högre grad av multitasking och lägre återhämtning än män. Samtidigt kan mäns icke-reglerade arbetstid öka risken med oklara gränser mellan jobb och privatliv. Sammantaget är distansarbete varken enbart positivt eller negativt. Det påverkas av faktorer som kön, livssituation, ledarskap och organisatoriska policyer.

Trots ökad kunskap de senaste åren är det svenska forskningsunderlaget begränsat inom området. Det finns därför ett behov av en samlad kunskapssammanställning med fokus på hälsa och jämställdhet i relation till arbetsmiljö och distansarbete. Det finns också ett behov av att analysera befintliga svenska data från bland annat Arbetsmiljöundersökningen och Försäkringskassan för att undersöka samband mellan exempelvis distansarbete och sjukskrivningar för kvinnor och män i olika grupper.

Kunskapssammanställning och analys

Arbetet ska presenteras genom en kunskapssammanställning och en kvantitativ analys av svenska data.

Arbetsgruppen består av Karolina Parding, professor Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, Luleå tekniska universitet och Marina Heiden, professor vid Akademin för hälsa och arbetsliv på Högskolan i Gävle. Även Christiania Owiredua, postdoktor, Högskolan i Gävle, och Fredrik Sjögren, universitetslektor Luleå tekniska universitet deltar.

Målgrupp

Resultatet riktar sig till arbetsgivare, fackliga organisationer, myndigheter och beslutsfattare, och kan ligga till grund för jämlika och hälsosamma strategier för distansarbete.

Syfte och mål

Vi sammanställer och analyserar forskning och svenska data om hälsa och arbetsmiljö vid distansarbete. Målet är att öka kunskapen om dess konsekvenser för hälsa och jämställdhet. Vi ska ta fram ett evidensbaserat kunskapsunderlag om distansarbetets konsekvenser för hälsa och jämställdhet som kan användas för att utveckla mer jämlika, hälsosamma och hållbara former för distansarbete.

Syftet är att belysa hur distansarbete påverkar hälsa ur ett jämställdhetsperspektiv för olika grupper, utifrån risk- och friskfaktorer. En viktig fråga är under vilka förutsättningar distansarbete kan fungera som en resurs för hälsa eller innebära en risk.

Frågeställningar i kunskapssammanställningen

Kunskapssammanställningen ska besvara följande huvudfrågor:

Vilken betydelse har distansarbete för arbetstagares hälsa, och hur ser denna betydelse ut för olika grupper av kvinnor och män?

1 a) Hur beskriver forskningen distansarbete i relation till hälsa hos arbetstagare, med fokus på arbetsmiljöfaktorer?

1 b) Beskriver forskning arbetsgivares arbete med hälsa inklusive återhämtning och sjukfrånvaro hos arbetstagare vid distansarbete, och i så fall hur beskrivs det?

Frågeställningar i analysrapporten

Den kvantitativa analysdelen av projektet ska besvara följande frågeställningar:

1. Hur ser sambandet ut mellan distansarbete och hälsa för kvinnor respektive män i Sverige?
2. Hur påverkas sambanden av olika risk- och friskfaktorer?

Relaterad information

Ta del av det arbete som Myndigheten för arbetsmiljökunskap genomförde om distansarbetets effekt på den ekonomiska jämställdheten efter covid-19-pandemin. 

Kunskapssammanställning av distansarbetets påverkan på jämställdheten på arbetsmarknaden.

Analysrapport av distansarbetets påverkan på jämställdheten på arbetsmarknaden.

Tidsplan

Avslut: 31 januari 2027

Rapporten lanseras i mars 2027