Temperatur och klimat

Hur varmt får det egentligen vara på kontoret på sommaren? Hur kallt får det vara i klassrummet på vintern? Hur kallt får det vara om man ska arbeta utomhus? Läs mer på den här sidan för att lära dig mer om temperatur och klimat.
Byggställning

Huvudsakliga risker med temperaturer som påverkar hälsan

Inom det så kallade neutrala temperatur­området (från +10 till +30 °C) är riskerna för friska människor små. Däremot påverkas man indirekt av det obehag och den bristande komfort som för hög eller låg temperatur kan ge. Den bristande komforten kan öka risken för olyckor. Låg temperatur kan också ge ergonomiska problem.

Vid temperaturer utanför det neutrala temperatur­området är risken för hälsan större. Dessa temperaturer förekommer inom till exempel livsmedels- och metall­industrin, men också vid utomhus­arbete.

Ansvar för klimatet på arbetsplatsen

Arbetsgivaren har huvudansvaret för att se till att det termiska klimatet på arbetsplatsen uppfyller reglerna. Men även fastighetsägare och byggherrar och projektörer har ett ansvar.

Arbetsgivarens ansvar för klimatet

Att kontrollera och åtgärda det termiska klimatet hör till det löpande skydds­arbetet på arbets­platsen enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart ska tidplaneras, till exempel i den årliga handlings­planen. Installationerna ska underhållas så att de behåller sin funktion, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1, 88 §).

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Om du inte äger lokalerna utan hyr dem, har du ändå samma ansvar för arbets­miljön, men du kan i din tur normalt ställa krav på hyres­värden. Om upp­värmningen ingår i hyres­värdens åtagande kan du normalt begära att temperaturen följer gällande regler. Som arbets­givare kan du eventuellt begära ersättning för egna uppvärmnings­kostnader eller skade­stånd. En del fastigheter har komfort­kyla. Om komfort­kyla ingår i hyres­värdens åtaganden kan du eventuellt begära ersättning eller skade­stånd när den inte fungerar. När du hyr en lokal där arbets­tagare ska arbeta ligger det i ditt ansvar att kontrollera att lokalerna kan uppfylla klimat­kraven, till exempel vid sommar­värme.

Fastighetsägarens ansvar för klimatet

Även fastighetsägaren har ett ansvar, i och med att Arbetsmiljö­verket kan förbjuda att fastigheten hyrs ut till en viss verksamhet om den saknar möjligheter att ge god arbets­miljö, enligt arbetsmiljö­lagen 7:8.

Arbetsmiljölagen

Vid arbete utomhus har du som arbets­givare ansvar för att utforma arbets­platserna så att arbets­tagarna så långt som möjligt skyddas mot väder och vind, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1, 86 §). Det förekommer att arbete avbryts vid kyla då stark kyla (eller kyla i kombination med blåst) kan vara farlig. Avbrott görs då med stöd av särskild praxis i vissa branscher, eller till exempel överenskommelser i avtal.

Byggherrens och projektörens ansvar för klimatet

Byggherrar och projektörer har ett särskilt ansvar att vid projekt­eringen se till att byggnaden kan uppfylla arbetsmiljö­reglerna.

Förebyggande åtgärder mot olämpligt klimat

Arbetsplatser och personal­utrymmen inomhus ska ha lämpliga temperaturer, anpassade efter den verksamhet som bedrivs. Fasta arbets­platser utomhus ska utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbets­platser utomhus ska så långt som möjligt utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind.

Ibland kyls lokaler medvetet för att hålla låg temperatur, till exempel inom livsmedels­industrin. I andra fall är det utomhus­klimatet och brister i byggnadens konstruktion och installationer som gör att det blir kallt inomhus. Dåligt isolerad och otät byggnads­konstruktion kan tillsammans med ett under­dimensionerat värme­system medföra att temperaturen inomhus blir för låg.

Arbetsplatser kan också bli för varma på grund av verksamheten, till exempel inom metallindustrin. Utomhus­klimatet och brister i byggnadens konstruktion och installationer kan också innebära att det blir varmt inomhus.

I många industrilokaler är det verksamheten som gör att det blir varmt inomhus. I industrier med varma processer, till exempel ugnar, kommer det dominerande värme­tillskottet därifrån. I andra lokaler är det sol­instrålning genom fönster och sol­strålning mot ytter­tak och väggar som ger hög temperatur.

Riktlinjer för temperaturer på olika typer av arbetsplatser

Det finns inget exakt svar på frågan om vilken lufttemperatur som är lämplig för en arbetsplats. Olika personer upplever klimatet på olika sätt. Den temperatur som passar de flesta normalt friska personer kan beräknas med hjälp av standarden SS-EN 7730. En sådan beräkning är dock något man kan behöva lämna till en sakkunnig på området, en arbetsmiljöingenjör eller en konsult.

Standarden anger det temperaturområde inom vilket 90 % av en normalbefolkning tycker att temperaturen är acceptabel. När beräkningen görs med standarden tas hänsyn till aktivitet och klädsel. Den temperatur som standarden anger är den så kallade operativa temperaturen. Den temperaturen är ett medelvärde av lufttemperaturen, som är den temperatur vi normalt anger, och omgivande ytors medeltemperatur. För att bestämma de omgivande ytornas temperatur krävs speciella temperaturgivare.

Lämpliga temperaturområden för olika aktiviteter och klädsel

Aktivitet

Normal klädsel

Förstärkt klädsel

Termoklädsel

Stillasittande arbete

21-25 °C

19-23 °C

17-18 °C

Stående arbete

13-19 °C

10-18 °C

(8)-16 °C

Gående arbete

10-17 °C

(6)-14 °C

-

De temperaturgränser som kan beräknas med standarden SS-EN ISO 7730:2006 är bara tillförlitliga inom temperaturområdet 10 - 30 °C. Beräknade temperaturer under 10 °C är därför angivna inom parantes.

Utöver klädsel och fysisk aktivitet finns andra faktorer som påverkar vad som är lämplig temperatur:

  • Lufthastigheten, det vill säga drag.
  • Omgivande ytors temperatur.
  • Vem man är, vi är alla olika känsliga för om det är för varmt eller kallt.
  • Hur långa arbetspass man har, hur ofta kan man ha paus i mer lämplig temperatur.

Nedanstående tabell ger en fingervisning om vilka lufttemperaturer som kan vara lämpliga:

Kontor, Skola 20-24 °C*
Gymnastiksal 18 °C
Verkstadslokal 16-20 °C
Lager och godsterminal 10-14 °C
Arbete med bara händer Minst 16 °C**
Personalutrymmen 20-24 °C
Livsmedelsbutik 16-18 °C

*Sommartid kan temperaturer upp till 26 °C accepteras

** Fingerrörligheten avtar något vid hudtemperaturer kring 20-22 °C och kraftigt vid ca 15-16 °C.

Arbetet i vissa lokaler kan ses som utomhusarbete där byggnaden bara ger skydd mot nederbörd, solstrålning och vind. En sådan lokal kan till exempel vara ett lager för byggnadsvaror. För dessa lokaler är det extra viktigt med kurer eller liknande med högre lufttemperatur eller strålningsvärme.

Enligt Health and Safety Executive (Storbritannien) är en rimlig temperatur inomhus under arbetstid en temperatur som medför rimlig komfort utan speciell klädsel. Denna temperatur är normalt minst 16 °C eller 13 °C om arbetet är fysiskt tungt.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Bild på omsaget av föreskriften "Arbetsplatsens utformning afs 2020:1"
Föreskrifterna gäller utformningen av arbetsplatser. De tar bland annat upp krav och råd om inomhusklimat och ventilation, dagsljus och belysning, personalutrymmen och utrymning. Nytt är bland annat regler om byggherrars, Bas-P:s och projektörers ansvar för arbetsmiljön på den färdiga arbetsplatsen och skärpta regler om tillgänglighet.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-07-06