Frätskador på huden och i ögonen kan orsakas av olika grupper av ämnen

Syraskador

• Skador orsakade av starka syror (till exempel svavelsyra, saltsyra eller salpetersyra). Skadan blir ofta mer ytlig jämfört med baser, men den kan fortfarande vara mycket allvarlig.

Basskador (alkalisk frätskada)

• Skador orsakade av starka baser (till exempel natriumhydroxid, kaliumhydroxid, eller ammoniak). Baser kan ge mer djupgående skador än syror, eftersom baser tränger djupare ner i huden.

Organiska kemikalier

• Vissa organiska lösningsmedel (till exempel fenol) kan ge kemiska brännskador.

Specialfall

• Fluorvätesyra (HF) är särskilt farlig. Den kan tränga ner djupt i huden och ge systemisk påverkan. Den påverkar kalcium i blodet som kan resultera i hjärtarytmier.
• Oxiderande ämnen (till exempel väteperoxid i hög koncentration) kan ge frätskador.

Om stänk av frätande eller hudskadande ämnen kommer på hud eller i ögonen

Om en arbetstagare får till exempel ett frätande ämne i ögon eller på huden är det viktigt att vidta åtgärder så fort som möjligt för att undvika förvärrade eller bestående skador.

1. Börja spola ögon eller hud.
2. Kontakta sjukvården och ha säkerhetsdatabladet tillgängligt vid frågor om produkten.
3. . Fortsätt att spola ögon eller hud med ljummet vatten. Tänk på att spolning kan behövas under en lång stund, i vissa fall så mycket som 10 - 15 minuter.

Om huden blir röd och irriterad är det är ett tecken på att hudens barriär har skadats. När barriärfunktionen har skadats har huden mycket lättare för att få skador av kemikalier. Det finns många ämnen som kan ge irritationsskador på huden, till exempel många vanliga rengöringsmedel.

Kontakteksem är den vanligaste hudsjukdomen som orsakas av exponering för kemiska ämnen och blandningar. Kontakteksem uppkommer på den plats där huden har varit i kontakt med dessa ämnen.

Om ämnen som kan ge kontakteksem måste användas är det viktigt att skydda huden. Heltäckande skyddskläder eller handskar kan användas för att minska riskerna.

Irritationseksem gör huden torr, narig och rodnande där den har kommit i kontakt med det som irriterar den. Det uppstår ofta knottror och klåda i samband med irritationseksem.

Exempel på yrkesgrupper som kan få irritationseksem på händerna är:

• frisörer
• lokalvårdare
• sjukvårdspersonal
• kockar och kallskänkor.

Avbryt exponeringen direkt om det uppstår symptom

Kroppen skickar varningssignaler i form av rodnad på huden innan skadan utvecklas till ett eksem. Men om huden är fortsatt i kontakt med ämnet och hudirritationen pågår under lång tid kan skadan utvecklas till ett eksem. Det går alltså att förhindra att eksem utvecklas om du avbryter exponeringen och genomför åtgärder. Åtgärderna ska väljas enligt åtgärdstrappan.

Det är arbetsgivaren som ska se till att det finns hanterings- och skyddsinstruktioner som beskriver vilka arbetsmetoder som ska användas och vid vilka moment som handskar eller annan skyddsutrustning som ska användas.

Besvären försvinner oftast när exponeringen upphör. Ibland kan det räcka med att inte exponeras under några dagar. Ibland behövs upprepade behandlingar med mjukgörande kräm för att skadan ska läka. Om huden är i god kondition ökar hudens motståndskraft och risken att få eksem minskar.

Huden blir känslig av lösningsmedel

Det ökar risken för eksem om huden först utsätts för lösningsmedel som är uttorkande och som tar bort hudens eget skyddande fettlager, och sedan utsätts för vatten eller vattenlösliga kemikalier.

De som har haft hudveckseksem som barn har större risk att få eksem som vuxen.

De som har haft eksem som barn får lättare irritationseksem än andra. De har också en ärftlig benägenhet att utveckla en allergi.

Ämnen som kan orsaka irritationseksem

Här är exempel på ämnen som kan orsaka irritationseksem:

• alkaliska ämnen som soda, kaliumhydroxid, natriumhydroxid, cement och kalk,
• tvättmedel och rengöringsmedel, inklusive lösningsmedel, blekmedel och oxidationsmedel som löser upp hudens skyddande fettlager och gör huden känsligare,
• flytande tvättmedel och rengöringsmedel innehåller dessutom ofta allergiframkallande ämnen som tensider, parfymämnen och konserveringsmedel som kan irritera huden,
• vätskor från livsmedel som grönsaker, kött, fisk och skaldjur eller oljor i skal från citrusfrukter,
• skärvätskor och mineraloljor kan innehålla ämnen som kan ge både irritationseksem och allergiskt kontakteksem.

En allergisk reaktion kan uppstå plötsligt hos någon som vid upprepade tillfällen har varit i kontakt med ett ämne, oavsett om det har pågått under en kortare period eller under många år. En allergi har utvecklats och personen har blivit sensibiliserad mot ämnet. Efter sensibilisering kommer ett allergiskt kontakteksem att visa sig på huden vid varje ny kontakt med ämnet, även om det är i mycket små mängder.

En sådan allergi varar hela livet. Ett allergiskt kontakteksem visar sig först som rodnad, svullnad och vätskefyllda blåsor. Oftast kommer inte reaktionen på en gång, utan visar sig 10 till 48 timmar efter kontakten med ämnet.