Riktlinjer vid ländryggsbesvär
Riktlinjerna riktar sig till företagshälsan eller annan aktör som erbjuder liknande tjänster och presenterar ett underlag för att utreda och åtgärda ländryggsbesvär.
Om riktlinjerna
Målet med riktlinjerna är att ge företagshälsan ett forskningsbaserat och kvalitetssäkrat underlag för att utreda och åtgärda ländryggsbesvär. De är utformade för att vara lätta att tillämpa och tar tillvara företagshälsans mångsidiga kompetens inom arbetshälsa och nära koppling till arbetsplatsen.
Arbetet med att ta fram riktlinjerna görs i ett nära samarbete mellan yrkesverksamma i olika professioner inom företagshälsan samt verksamhetsnära forskare.
Arbetshälsoekonomiskt verktyg
Beräkningsverktyget hjälper dig att räkna på kostnader som uppstår när medarbetare drabbas av ryggbesvär och ger ekonomiska argument för insatser mot ryggbesvär samt för förbättrad hälsa på arbetsplatsen.
Du hittar beräkningsverktyget här.
Beteckning
Riktlinje 5
Relaterad information
-
Riktlinjerna omfattar bedömning av hälsa, kapacitet och arbetsförhållanden samt åtgärder vid ländryggsbesvär. Du hittar vägledning och kunskap om:
- Psykosocial riskbedömning
- Ryggspecifik arbetsförmåga (självrapporterande)
- Medicinsk utredning och funktionsbedömning
- Klinisk undersökning
- Funktionstest
- Bedömning av arbetsplatsen och arbetsuppgifter
- Evidensbaserade råd om åtgärder
- Metoder för självhjälp
- Medicinering vid ländryggsbesvär
- Fördjupad utredning och anpassningar på arbetsplatsen
- Belastningsergonomisk utredning
- Vibrationer
- Arbetsplatsanpassning
- Fysioterapi och träning
- Generell problematik på arbetsplatsen
- Utredning av den psykosociala arbetsmiljön
- Rehabilitering
- Uppföljning
-
Till samtliga evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården finns tillhörande arbetshälsoekonomiska verktyg. Dessa är ett bra stöd för att stärka insatser mot ohälsa och satsningar på hälsa genom att ge de ekonomiska argument som ofta efterfrågas av arbetsgivare. Det finns ett särskilt arbetshälsoekonomiskt verktyg framtaget i syfte att räkna på och på så sätt få stöd för sakliga argument för att genomföra åtgärder vid ryggbesvär på arbetsplatsen.
-
Omkring 80 procent av befolkningen drabbas någon gång i livet av ryggbesvär och besvären är ofta återkommande och det är vanligt att besvären påverkar arbetsförmågan. Ryggbesvär är också en mycket vanligt orsak till sjukskrivning. I dialog med arbetsgivare kan det belysas att forskning visar att:
- Ryggbesvär ökar risken för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro något som förutom det personliga lidandet är kostsamt för en verksamhet i form av produktionsbortfall och rena sjukskrivningskostnader.
- Det är mycket ovanligt att ryggbesvär beror på ryggsjukdom eller annan sjukdom. Däremot finns ett starkt vetenskapligt stöd för ett samband mellan ryggbesvär och psykosociala faktorer i arbetsmiljön.
- Det finns belagda risker i den fysiska arbetsmiljön; framförallt tynga lyft, vridna arbetsställningar och arbete på vibrerande underlag.
En publikation från Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Den här publikationen togs fram av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Sedan den 1 januari 2026 är Myndigheten för arbetsmiljökunskap en del av Arbetsmiljöverket. Du hittar alla deras publikationer här på av.se.
Senast uppdaterad 2026-01-01