Distansarbetets påverkan på jämställdhet på arbetsmarknaden – en litteraturöversikt
Detta är en kunskapssammanställning av befintlig forskning inom området distansarbete och jämställdhet på arbetsmarknaden.
Kvantitativ studie i en analysrapport
Sammanfattning
Ökad jämställdhet på arbetsmarknaden har varit på den politiska agendan under lång tid. I Sverige är kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden nästan lika högt, och även om det skett en utjämning under 2000-talet finns fortfarande en tydlig könssegregering både vad gäller yrkesområden och fördelning av arbete inom ett yrke/en organisation.
I december 2023 gav regeringen Myndigheten för arbetsmiljökunskap uppdraget att redovisa hur ett ökat distansarbete efter covid-19-pandemin påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden. För att svara på uppdraget genomförde myndigheten två projekt; en kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan distansarbete och antalet arbetade timmar per vecka för kvinnor och män samt föreliggande rapport som är en kunskapssammanställning av befintlig forskning inom området distansarbete och jämställdhet på arbetsmarknaden.
Genom att redogöra för och diskutera sammanställningen av studier på området besvaras studiens huvudsakliga frågeställningar:
- Hur skiljer sig förutsättningar för att arbeta på distans åt mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden efter pandemin?
- Hur påverkar distansarbete efter pandemin
a) karriär- och löneutveckling
b) produktivitet samt
c) möjligheten till ett hållbart arbets- och familjeliv (work-life balance) ur ett jämställdhetsperspektiv?
På ett övergripande plan konstateras att relationen mellan jämställdhet och distansarbete är komplexa — distansarbete kan exempelvis leda till ökad jämställdhet ut en aspekt, men motverka den ur andra.
Författare
Lena Grip, docent i kulturgeografi, Institutionen för geografi, media och kommunikation, Karlstads universitet.
Ulrika Åkerlund, doktor i kulturgeografi, Institutionen för geografi, media och kommunikation, Karlstads universitet.
Karin Halldén, docent vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet har författat tillhörande analysrapport.
Beteckning
Kunskapssammanställning 2025:3
En publikation från Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Den här publikationen togs fram av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I januari 2026 tog Arbetsmiljöverket över deras uppdrag som nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö. Du hittar därför alla deras publikationer här på av.se.
Senast uppdaterad 2026-01-07