Fredrik: Välkommen till Hallå Arbetsmiljö, podden som ger information och guidning i allas vårt viktiga arbete att göra svenska arbetsplatser trygga och säkra.
Idag ska vi prata om något som berör väldigt många: bildskärmsarbete. Många sitter framför datorn större delen av dagen. Så hur designar man egentligen ett hållbart bildskärmsarbete, både för kroppen och för knoppen?
Med mig i studion har jag Peter Johansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, och som allt som oftast även Ann-Caroline Kostet, arbetsmiljöinspektör. Välkomna båda två.

Peter: Tackar.

Carro: Tack så mycket, Fredrik.

Fredrik: Peter, du är sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Sakkunnig – vad betyder det? Och inom vad då?

Peter: Alltså, jag är sakkunnig inom ergonomi. Det innebär att jag stöttar inspektörer, jurister och handläggare med kunskap om ergonomi.

Fredrik: Just det. Ja, men hur stort är det här problemet då, Peter?

Peter: Ja, alltså, det är väldigt många idag som arbetar helt eller delvis framför en skärm. Det är ju vårt huvudsakliga arbetsredskap. Utan det finns kanske inte ens några arbetsuppgifter eller något arbete.
Arbetsmiljöverket gör tillsammans med Statistiska centralbyrån återkommande undersökningar. Vid den senaste undersökningen sa ungefär hälften att de arbetar vid dator mer än halva sin arbetstid. Grovt kan man säga att ungefär 5% av alla sysselsatta upplever besvär på grund av datoranvändning.
Det motsvarar omkring 230 000 personer – en medelstor svensk stad egentligen. Men det är ju olika från person till person. Vi vet inte alltid hur allvarliga besvären är. För vissa kan de verkligen påverka både arbete och fritid, medan det för andra kanske bara ömmar lite eller känns efter en stund – något som går över.

Fredrik: Men det är ändå påtagligt. Från början kunde jag som inte är så sifferkunnig känna att 5% är lite svinn man får leva med, men det är ju inte så. Det handlar om över 200 000 personer i Sverige som på ett eller annat sätt har ett problem.
Och du Carro. Du är ute och gör inspektioner på olika arbetsplatser. Vad tänker du om det här? Märks det tydligt?

Carro: Ja, absolut. Vi kommer till väldigt många olika typer av arbetsplatser där man har datorarbete. Det kan vara så att man tänker: "Jag sitter bara vid en dator." Men det är ju just det som är problemet – vi sitter still för länge och gör samma rörelser om och om igen, timme efter timme, dag efter dag. Till sist börjar det påverka kroppen i olika omfattning.

Fredrik: Hörrni, vi ska prata vidare om det här först. Vi har varit ute på stan för att se om era iakttagelser stämmer med gemene mans upplevelser.

Intervjuare: Hur mycket av dagen sitter du ungefär framför datorn?

Person 1: I och med att jag jobbar med dator blir det mycket dagtid. Men jag försöker hålla mig utan dator efter arbetstid.

Person 2: Kanske halva tiden.

Intervjuare: Hur tycker du att kroppen känns efter att ha suttit halva dagen framför datorn?

Person 2: Jag kommer just från naprapaten. Ja man får lite nack- och ryggont.

Intervjuare: Vad gör du då för att må bra när du jobbar vid en skärm?

Person 2: Jag tar pauser ibland, försöker röra på mig.

Person 1: Jag tränar nästan varje dag. På lunchen försöker jag ta en tidig promenad också. Och när jag är hemma sitter jag absolut inte vid skärmen – det hatar jag.

Person 3: Man blir ju lite trött. Jag tycker att det är skönt att röra på mig.

Intervjuare: Hej! Hur mycket av dagen sitter du ungefär framför datorn?

Person 2: Tre till fyra timmar.

Intervjuare: Hur tycker du att det känns i kroppen när du sitter vid datorn? Tre till fyra timmar om dagen?

Person 2: Till största delen ganska stelt. Ibland blir ögonen trötta också, och man blir trött i huvudet.

Person 4: Alldeles för långt varje dag, men ungefär tio timmar.
Jag försöker egentligen stå när jag jobbar och inte bara sitta. Annars tar jag lite promenader så att kroppen mår bra. Men jag har lärt mig att om jag sitter hela tiden mår kroppen inte så bra.

Intervjuare: Hur mycket av dagen sitter du framför datorn?

Person 2: Är det på jobbet eller hemma? På jobbet. Alla åtta timmar nästan när jag jobbar.

Intervjuare: När du sitter framför datorn en hel dag, hur känns kroppen då?

Person 2: Blandat. Ibland känns det som myror i kroppen, så jag försöker stå upp och ändra arbetsposition. Generellt känns det ganska bra.

Person 3: Jag tar mycket pauser och tränar också mycket – det är min stora hobby. Jag tror man måste hitta balansen. Ett datorjobb är utvecklande, men man måste få balans för kroppens skull. Har man ett fysiskt jobb förstår jag att man blir mer inaktiv senare. Men har vi datajobb som jag har måste vi träna och vara aktiva på övrig tid. Nu har jag ett kundmöte här.

Fredrik: Ja, vad säger ni, Carro och Peter?

Carro: Min reflektion är att många av dem har hittat egna lösningar – de tränar, promenerar, står upp och så vidare. Och det är jättebra. Men det viktiga att tänka på här är att arbetsgivaren har ett ansvar för hur arbetsplatsen är utformad. Man ska inte ta bort arbetsgivaren från det ansvaret. Förstår du hur jag menar?
Ja, man kan kompensera själv för att inte få problem, men egentligen ska man ha bra förutsättningar från början. Träning och variation är jättebra, men själva arbetsplatsen ska ge de bästa förutsättningarna.

Fredrik: Peter, du nickar instämmande.

Peter: Ja, verkligen. Jag håller helt med. De har ju hittat strategier här. Men det gäller verkligen att arbetsgivaren ger förutsättningar för ett bra arbete, dels för att man ska kunna använda de här strategierna.

Fredrik: Om vi ska gå in på det då – vad menar ni med rätt förutsättningar?

Peter: Ja, ergonomi handlar både om att prestera bra och samtidigt må bra på jobbet. Det är en helhet. Vi brukar prata om hur människan, tekniken och organisationen samverkar och bildar en helhet. När det gäller datorarbete handlar det om att arbetsutrustningen är central. Stol och skärm ska ge bra förutsättningar. Men det är också det som finns i datorn – programvaror och system som vi arbetar med. Och omgivningen, som ljus och ljudförhållanden, spelar också stor roll.

Fredrik: Jag förstår. Allt det här påverkar och samverkar alltså. Men hur är det rent organisatoriskt – hur själva arbetet är upplagt?

Peter: Det är avgörande. Om vi pratar om variation måste arbetet organiseras så att man ges möjlighet till variation och pauser, och kan påverka sitt eget arbete. Det handlar om schemaläggning, mötespolicies – att man inte bokar möten block i block, till exempel. Arbetsgivarna har också ansvar när det gäller kunskap – både hur man använder systemen man jobbar i och kunskap för att undvika besvär. Det är sådana saker vi pratar om idag.

Fredrik: Vad säger du då, Carro, om det här?

Carro: Jag instämmer helt med Peter. Arbetsgivaren ska ha kunskap om de arbetsförhållanden som råder på arbetsplatsen. Men de har också ansvar att förmedla kunskap till de som arbetar, så att de vet hur de själva ska kunna ställa in stol, skärmavstånd, ljus och så vidare, så att det blir så bra som möjligt för dem.
När det gäller variation brukar jag säga ute på arbetsplatser att man kan ha världens bästa stol och skärm, men sitter man fel och sitter åtta timmar utan paus, då blir det ändå fel. Så det handlar om många olika delar för att det ska bli bra.

Fredrik: Det ska bli väldigt intressant att strax få höra konkreta tips och tankar om lösningar – vad man kan göra. Men om vi börjar med konsekvenserna då: vilka blir konsekvenserna av att man inte har rätt förutsättningar eller inte gör rätt saker?

Peter: En sak är ögonen och synen, som påverkar oss mycket. Skärmen styr vår blick, och vi tittar ofta på ett ganska konstant och kort avstånd under lång tid. Normalt sett, när man tittar långt bort, får ögonmusklerna som styr linsen vila. Men när vi fokuserar nära, som på en skärm, blir det mer ansträngande – särskilt om vi gör det utan avbrott. Det här kan leda till torra och ansträngda ögon, vilket är vanligt. Ögonbesvär är också kopplat till huvudvärk och kan ge smärta i nacke, axlar och skuldror.

Fredrik: Jag tänker också på hur mycket vi tillbringar framför mindre skärmar som telefoner. När vi lämnar jobbet och är på väg hem fortsätter vi ofta att fokusera på en mindre skärm i flera minuter eller timmar, vilket adderar till belastningen. Vad ska man tänka på gällande skärmens läge då?

Peter: Det är ganska vanligt att skärmen hamnar för högt. Många tror att den ska vara rakt framför ögonen, men det är faktiskt bättre att placera den lite lägre, så att man tittar lätt nedåt. Det finns flera anledningar till det. Vi har bäst skärpa när vi tittar lite nedåt, och det minskar risken för torra ögon eftersom ögonlocken sluter sig bättre och behåller fukten. Man ska däremot inte ha skärmen för lågt, för då böjer man nacken framåt och kan få ont i nacken. Det är alltså en avvägning. Det där är typiskt när man sitter mycket med en laptop på ett felaktigt sätt. Om man jobbar mycket med dator är det bättre att koppla upp sig med en extern skärm.

Fredrik: Jag tänker ofta på de här digitala mötena. När man träffar människor via skärmen känns det ofta som att kameran är för låg. Jag brukar säga att jag är så trött på näsborrar och innertak – man ser liksom rakt upp. Som du är inne på, Peter, handlar det om att hitta ett gyllene mellanläge. Inte exakt rakt fram, men lite neråt – och inte för långt ner.

Peter: En annan aspekt är att när man tittar lite ner minskar risken att bli bländad av andra armaturer, vilket faktiskt är ett stort problem.

Fredrik: Jag har förstått att det påverkar mer än man kanske tänker på. Har du något tips gällande det då?

Peter: Ja, antibländningstips. Bländning kan komma från många håll – fönster, takarmaturer eller blanka ytor. Det är bra att undvika blanka bildskärmar. När det gäller fönster är det bra om ljuset kommer lite från sidan, men det går inte alltid att välja. Om det är mycket inkommande ljus ska man kunna skärma av det så man inte blir bländad. En utmaning är ljusarmaturerna i taket. Det blir oftast bäst om armaturerna skickar ljuset både upp mot taket och neråt. Olika arbetsuppgifter kräver olika mycket ljus, och individuella behov varierar med ålder. Det är bra om ljuset kan justeras individuellt.

Carro: När jag är ute och gör inspektioner ser jag ofta att arbetstagare sitter med fönstret i ryggen, eller att armaturen hänger helt tokigt i förhållande till skärmen. Vilket bidrar till att man får störningar i skärmen och att ögonen blir tröttare och tröttare. Det är inte ovanligt att det ser ut så.

Fredrik: Jag tänker också på co-workingplatser. Man ska sitta lite fritt, och då är det ofta inte anpassat. Då sitter man i ett kontorslandskap, på ett kafé eller vid ett tillfälligt bord. Det blir jättesvårt. Jag har själv många gånger försökt vinkla skärmar, skjuta fram och tillbaka, sitta snett för att slippa ljusinsläpp och så vidare.

Carro: Ja, det är problematiskt.

Peter: Men ett enkelt tips i sådana här sammanhang är att hålla upp handen över ögonen när man jobbar. Känns det skönare då, är du bländad på något sätt. Ibland kan det vara en sån där “wow-effekt”. Då behöver man kanske bara flytta en armatur eller ändra något.

Fredrik: Så man kan tänka som om man har keps på sig, upp vid pannan, för att testa.

Carro: Vilket bra tips.

Fredrik: Jag tänker också på reglerna kring synundersökning och särskilda bildskärmsglasögon. Hur funkar det egentligen?

Peter: Det är jätteviktigt. Reglerna säger att om man arbetar med bildskärm mer än en timme per dag ska arbetsgivaren erbjuda en synundersökning. Om det visar sig att man behöver särskilda glasögon som man inte annars använder, ska arbetsgivaren stå för dem.

Carro: Ja, kunskapen om det är blandad – både hos arbetstagare och arbetsgivare. Det är väldigt viktigt att arbetstagare får information om att de har rätt till synundersökning och eventuellt glasögon. För den som sitter många timmar vid en skärm varje dag kan det verkligen hjälpa att få stöd med synförhållandena.

Fredrik: Ja, bra! Vi kör en kort recap innan vi går vidare. Lite fakta:

Kvinnlig röst: Visste du att ungefär hälften av alla som jobbar framför en dator gör det mer än halva arbetsdagen. Det är mycket tid, och det kan märkas i kroppen.

• Vanliga besvär är torra eller ansträngda ögon, huvudvärk, värk i nacke, axlar eller underarmar.
• Som arbetsgivare kan du förebygga att besvär uppstår genom att arbeta systematiskt med arbetsmiljön:

Planera så att medarbetarna får utrymme för rörelse och återhämtning under dagen.

• Se till att programvaror och system är lätta att använda och stödjer arbetsuppgifterna. Det minskar stress och gör arbetet effektivare och smidigare.
• Se till att arbetsplatsen är dimensionerad, utformad och utrustad så att arbetstagaren kan variera arbetsställningar och arbeta bekvämt.
• Se till att ljuset är bra – ljus från armaturer och fönster ska inte blända eller ge störande reflexer.
• Vid bildskärmsarbete kan särskilda glasögon behövas. Som arbetsgivare ska du därför erbjuda synundersökning och om det behövs, glasögon som är  anpassade för arbetet. 
• Ge medarbetarna rätt kunskap om hur systemen fungerar och vad de själva kan göra för att undvika problem vid bildskärmsarbete.

Fredrik: Det där är en bra summering. Det är mycket att tänka på. Vi går vidare.
Många talar om att man får ont i nacke, axlar, handleder, fingrar och ögon. De här mer fysiska besvären – vad kan man tänka på för att förebygga dem, Peter?

Peter: Nackbesvär kan bero på konstiga positioner, till exempel att blicken styrs av dåliga synförhållanden. Men som Carro sagt: om vi sitter stilla i samma ställning för länge belastar vi samma muskler och leder på samma sätt. Om vi tänker oss ett vanligt möte rör vi kanske på oss naturligt, tittar på olika personer. Men i ett videomöte riktas nacke och blick åt exakt samma håll hela tiden. Kroppen behöver rörelse och variation. Då är det bra att resa på sig och röra sig en stund. Att resa sig och röra på sig och få igång blodcirkulationen kan göra stor skillnad.

Fredrik: Visst hänger det också ihop med stress och den typ av belastning man kan ha, som spända axlar och nackar.

Peter: Ja, man vet att tankekrävande arbete och stress kan göra att man spänner muskulaturen mer, särskilt nacke och axlar.

Fredrik: Vad ska man tänka på kring det här då?

Carro: Jag tänker på det som folk brukar kalla “myror i brallan” enkäten på stan. När man sitter länge framför datorn kan det nästan spritta i benen. Då är det jättebra att lägga in naturliga pauser:

• Gå och hämta en kopp kaffe
• Skriva ut något
• Ta ett kort mötesstående

Man behöver inte träna hårt, bara röra på sig. Har man möjlighet att gå ut en promenad och få frisk luft är det också bra.

Fredrik: Hur mycket behöver man röra på sig för att det ska vara bra för kroppen och knoppen?

Peter: Det varierar, men generellt gäller lagom rörelse. För mycket är inte bra, och för lite är inte bra. När man sitter stilla mycket vid datorn är alla former av rörelse bra. Det handlar om att bryta inaktiviteten och få igång blodcirkulationen.

Fredrik: Vill ni veta mer om stillasittande? Vi har faktiskt ett helt poddavsnitt om det. Carro, har du exempel på arbetsplatser där det här fungerar bra?

Carro: Ja, jag har besökt arbetsplatser där man infört gemensamma rörelsepauser varje timme. Det var frivilligt, men nästan alla deltog, och det blev också en social grej. Folk mådde bättre, blev piggare och det skapade gemenskap. Och så är det otroligt viktigt att man sträcker på sig och rör på sig när man har mycket stillasittande arbete. Att man växlar mellan att stå och sitta, som vi varit inne på.

Fredrik: Det vi inte pratar så mycket om är vad som händer med hjärnan. Peter, visst påverkas hjärnan också av det här?

Peter: Jo, det får man säga. Datorer är fantastiska arbetsredskap som hjälper oss jättemycket, men vi kan bli mentalt trötta av att arbeta mycket med dem. Hur bildskärmen och arbetet vid den är utformat spelar roll. En utmaning är att växla uppmärksamhet mellan olika uppgifter. I datorn har vi ofta alla våra arbetsuppgifter tillgängliga samtidigt. Det kan bli svårt att hålla fokus på en sak och inte distraheras av notiser eller frestas att göra flera saker samtidigt. Det blir ineffektivt och tröttande i längden. Det spelar stor roll. Tänk dig att du får ett mejl för att boka ett möte, men måste gå till ett annat fönster för att kolla kalendern, sedan till minnesanteckningarna. Varje gång du växlar mellan fönster måste du hålla informationen i huvudet. Det är ansträngande och tröttande, och vi blir ineffektiva.
Det är bättre om man kan presentera all information som behövs för att lösa uppgiften på ett ställe. Då gäller det att:

• Skärmen har tillräcklig upplösning så att all information får plats.
• Systemen stödjer det.
• Skärmen är tillräckligt stor, eller att man använder flera skärmar.

Fredrik: Och det där känner man också igen.

Peter: Man pratar i speciella situationer, till exempel inom vården.
En läkare som ska fatta komplexa beslut kring en patient kanske behöver information om blodvärden i ett fönster, röntgensvar i ett annat och journalanteckningar från tidigare möten i ett tredje. Att belasta hjärnan med att komma ihåg allt det här är tungt.
Det är bättre att kunna presentera allting på ett ställe, så man får total överblick och kan arbeta effektivt utan att belasta arbetsminnet.

Fredrik: Vi har också berört de digitala mötena som blivit vanligare. Vad ska man tänka på här? Peter, vad är utmanande?

Peter: Det finns flera fallgropar som kan göra oss trötta. En jätteviktig aspekt är att både ljud- och bildkvalitet i möten är riktigt bra. Om vi måste koncentrera oss för att uppfatta vad som sägs blir vi mentalt trötta.

Fredrik: Om vi avrundar hjärndelen då, och tänker mer specifikt på bildskärm, Carro, din reflektion? Ser du när folk är mentalt slitna?

Carro: Det är blandat på olika arbetsplatser. Det viktiga är att arbetsgivaren undersöker arbetsförhållanden och ser hur arbetstagarna mår. Det är superviktigt.
Jag tänker också på walk and talks under pandemin. Om man inte behöver visa mycket på bildskärmen eller har ett enklare avstämningsmöte kan man ta det via telefon och gå ut och gå. Ett tips att ha möten på annat sätt än bara framför skärmen.

Fredrik: Visst finns det regler kring det här också, Peter?

Peter: Absolut. Reglerna kring bildskärmsarbete bygger på ett EU-direktiv.  Reglerna finns i föreskrifterna om arbetsutrustning. Där står det att arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma och bedöma om arbetsutrustningen är lämplig för det arbete som ska utföras. Det gäller både programvaror, system, bildskärm och alla de saker vi har pratat om idag. Jag rekommenderar er att gå in på vår hemsida och läsa mer om det.

Fredrik: Webbplatsen är tillgänglig för er, det är inte bara i podden som ni får svar på frågor. Funkar det här i praktiken, Carro?

Carro: Det varierar. Vissa arbetsgivare är jättebra på det här, andra har inte ens gjort en riskbedömning. Hemarbete, som vi hade mycket under pandemin, är extra svårt. Där glöms ofta ansvaret bort.

Fredrik: Men arbetsgivaren har ansvar även för hemmakontor?

Carro: Arbetsgivare och arbetstagare ska se till att det finns förutsättningar för att kunna arbeta hemma, att man sitter bra och har kunskap om hur man ska sitta.

Fredrik: Vi har ett helt avsnitt som handlar om hemmakontor, att arbeta hemifrån som under pandemin.

Carro: Ett bra tips om man arbetar hemma är att gå ut och ta en liten promenad på morgonen, så att man lämnar hemmet och kommer tillbaka, nästan som att gå till jobbet, för att få ny energi.

Fredrik: Annars riskerar man att förlora den rörelsen när man jobbar hemifrån.

Carro: Ja, och man sitter ofta hela dagen och avslutar inte med att “åka hem” från jobbet, utan man fortsätter vara hemma, vilket gör dagarna väldigt långa. Så just det här med att få ett avbrott, ge sig ut och sen komma tillbaka hem, det är bara tips för dem som vill.

Fredrik: Bra! Vi tar en liten recap kring det vi sagt hittills om arbetsgivaren och dess ansvar:

Kvinnlig röst: Du som arbetstagare kan tänka på att:

• Hitta en bekväm arbetsställning där underarmar får stöd från ett underlag.
• Ta pauser ofta.
• Rör på kroppen med jämna mellanrum för att underlätta blodcirkulationen.
• Se till att ögonen får vila genom att titta på något långt bort.
• Justera skärmen korrekt – bildskärmens övre kant bör vara i ögonhöjd eller något under, så att blicken är lätt nedåtriktad.
  Besvär vid bildskärmsarbete uppstår ofta gradvis, därför är det viktigt att vara uppmärksam på kroppens signaler och agera tidigt.

Fredrik: Man förstår verkligen hur viktigt det är att ha koll och åtgärda i tid. Carro, hur fungerar riskbedömningar ute på arbetsplatserna som du besöker?

Carro: Det ser väldigt olika ut. En del har bra rutiner, andra har inte ens identifierat bildskärmsarbete som en risk. Ofta glömmer man uppföljning. När man börjar med en undersökning är det alltid viktigt att avsluta med uppföljning – för att se om de åtgärder man vidtagit har gett effekt.

Peter: Det är precis det här med systematiskt arbetsmiljöarbete, det är inte en punktinsats, utan en process. Man behöver följa upp, utvärdera och justera över tid. Just i datorarbete kan förutsättningarna förändras snabbt, nya programvaror och system introduceras eller uppdateras. Då är det viktigt att följa med i riskbedömningar både innan, under och efter införandet.

Carro: Och ett tillägg där, Peter om arbetsgivaren själv inte har kunskap om belastningsergonomi, är det viktigt att ta in en extern sakkunnig som kan hjälpa till och dela sin kunskap med både arbetsgivare och arbetstagare. Man får inte glömma att ta hjälp av en extern sakkunnig om man bedömer att man inte har kunskapen själv.

Fredrik: Jag tänker också återknyta till enkäten på stan som vi hörde tidigare. Nu är vi väldigt tydliga med att ansvaret ligger på arbetsgivaren, men att man också som arbetstagare ser sin del i det och vet om att man har både rättigheter och skyldigheter. Det handlar dels om att vara medveten om det, men också att våga säga: ”Sorry chefen, jag har lite ont i nacken idag.” Hur skapar man en sån förutsättning?

Carro: Det handlar om att arbetsgivaren ska ha en tillåtande arbetsmiljö. Man ska inte behöva vara rädd för att säga att man har ont. Och om man kommer till sin arbetsgivare och säger att man har ont i axlar och nacke, och tror att det kan bero på datorarbete eller andra orsaker – beroende på var man jobbar, så ska arbetsgivaren ta det på allvar. För det är faktiskt arbetsgivaren som har ansvaret att åtgärda. Tar man inte det på allvar och åtgärdar när arbetstagare har problem, kan problemen bli värre. Och i värsta fall kan det leda till sjukskrivning – något som varken arbetstagare eller arbetsgivare vill.

Fredrik: Hörni, det är dags att avrunda podden. Ni får göra det med varsin summering. Om ni båda skulle ge tre snabba tips till både arbetsgivare och arbetstagare för ett mer hållbart bildskärmsarbete, vad skulle det vara?

Peter: Ge förutsättningar för pauser för rörelse, mental återhämtning och blickvila under dagen. Se till att ljus- och synförhållanden är bra. Glöm inte programvaror och system, de påverkar arbetsmiljön och behöver också riskbedömas.

Carro: Gör riskbedömningar både på kontoret och vid hemarbete, så att man inte glömmer hemarbetet. Följ upp när åtgärder har gjorts, fungerar utrustningen? Sitter arbetstagarna på bästa sätt? Prata om arbetsmiljö ofta och öppet. Om man får besvär är det viktigt att berätta det för sin chef.

Fredrik: Tack Carro och tack Peter för att ni var med idag och gav oss viktig information. Och tack också till er som har lyssnat. Som nämns tidigare finns mycket av det vi talat om fördjupat i andra separata poddavsnitt. Lyssna gärna på dem för att få bred, djup och god kunskap om arbetsmiljö. Det är inte bara den här podden som ger svar på alla frågor, Arbetsmiljöverkets webbplats har mycket viktig information.
Vi hörs igen i nästa avsnitt av Hallå Arbetsmiljö. Tack och hej säger jag, Fredrik Berling.