Kjell: Alltså med buller så menar vi allt oönskat eller skadligt ljud. Det kan vara ljud som stör och ljud som kan skada hörseln. Det innebär även att ljud med ganska låga nivåer kan vara buller. Vi har ju drygt 5 miljoner som är på arbetsmarknaden idag. Så 25 % det är drygt en och en kvarts miljon människor som då anser att de utsatta för buller en fjärdedel av arbetstiden som gör att det är svårt att prata med varandra.

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Halloj och välkomna till ännu ett avsnitt av Hallå Arbetsmiljö som den här gången är extra ljudligt. Avsnittet handlar nämligen om buller. Vibrationer som rör sig mellan olika material. Och de här vibrationerna, ljudvågorna är alltså energi som rör sig mellan partiklar. Och ju tätare partiklarna sitter desto bättre transporteras den här energin, de här ljudvågorna. Och sen när de hamnar i våra öron, ja då kan vår hjärna tolka dem som ljud, eller oljud ibland och till och med buller för den delen. Någon som ljuder på vibrerande skånska är som alltid min expert i studion, Carro Kostet.

Carro: Ja, då får jag säga det på riktig skånska. Jajamensan.

Fredrik: Du var ifrån var i Skåne mer exakt i den där skånskan?

Carro: Den är ute från Österlen.

Fredrik: Wow. Härligt. Du är ju inspektör på Arbetsmiljöverket. Hur definierar du buller från ditt perspektiv?

Carro: Alltså med buller så menar vi allt oönskat eller skadligt ljud. Det kan vara ljud som stör och ljud som kan skada hörseln. Det innebär även att ljud med ganska låga nivåer kan vara buller. För att ge några exempel när jag är ute och inspekterar så kan det handla om ventilation som brummar, maskiner som låter, handhållna verktyg som mutterknackare, mutterdragare. Utrymme med mycket människor och rörelse, till exempel om man arbetar i miljöer med hög musik eller i miljöer där många människor pratar samtidigt.

Fredrik: Just det. Så allt från en plötslig hög knall till ett bakomliggande småsurrande liksom?

Carro: Ja, det kan man säga.

Fredrik: Min hjärna är lite känslig för intryck. Jag har ibland svårt att sortera ljud och så där och när du säger det så känner jag igen det där att ett bakomliggande svagt brummande, det tär sakta med säkert och till och med lite omedvetet ner min energinivå, min ork, min uppmärksamhet.

Carro: Ja, precis. Så är det och för många som har ett lågt vibrerande, alltså störande ljud, så blir man efter ett tag trött. Det kan jag själv också uppleva när man sitter och kör länge i bilen eller så. Den låter ju också lite lågt hela tiden och man blir lite trött av att lyssna på det. Nästan omedvetet också ju att man helt plötsligt börjar känna sig trött. Det kan vara för att det här ljudet konstant låter i bakgrunden.

Fredrik: Just det. Ja, intressant. Det där är jättebra att vi har med oss nu när vi ska gå in och fördjupa oss i buller med buller och bång, och kanske lite trevlig samtalston också när vi välkomnar gästen som denna gång heter Kjell Holmberg. Välkommen.

Kjell: Tackar tackar.

Fredrik: Kjell, till vardags arbetar du som sakkunnig just med buller, ljud och hörsel på Arbetsmiljöverket.

Kjell: Ja, det gör jag. Jag jobbar med föreskrifterna huvudsakligen och försöker göra det enkelt att använda dem. Ge lite exempel och förklara hur vi har tänkt och så. Och eftersom buller, det har ni ju berört redan, kan vara ganska komplext och lite rörigt så försöker jag stötta inspektörerna också när de behöver hjälp i de här ärendena. De kan de kan mycket men inte allt. Det blir en del annat också för min del, men det mesta hänger ihop med Buller.

Fredrik: Carro beskriver ju Buller som ljud som skadar hörseln eller stör arbetstagare på något sätt. Berätta mer från ditt perspektiv.

Kjell: Ja, det här med störning är ganska komplext, det är mycket som spelar in. Men jag tycker att Carro ger en ganska bra bild av det. Och när vi pratar om hörselskador och den risken, alltså kraftigt buller, ja men då är det rätt enkelt säga. Men det är i alla fall rakt på för då är det i huvudsak ljudnivåerna som spelar roll. Det är det vi hanterar. Sen är det så med ljud och buller också att allt som är runt omkring och som påverkar det här spelar in. Vi har ju föreskrifter om arbetsplatsens utformning eller det de heter utformning av arbetsplatsen numera. Där finns det med hur akustiken är och där finns det också beskrivningar om hur ljudmiljön ska vara. Den ska vara lämplig med tanke på verksamheten och de som jobbar där. Och det har att göra med hur mycket det ekar i olika rum. Efterklangstider kallar man det. Eller hur mycket det isolerar från buller som kommer utifrån och ljudnivåer från installationer, ventilation och hissar och sånt. Allt det där spelar ju in hur man upplever ljudmiljön och det påverkar ju då vad vi utsatta för eller om vi ska göra något annat som har med ljud att göra. Prata till exempel.

Fredrik: Vad säger de här föreskrifterna då?

Kjell: Ja, i korthet så säger föreskriften om buller att vi inte får utsättas för buller som är skadligt på något sätt. Det är det här ohälsobegreppet som vi far efter.

Fredrik: Det låter lite diffust.

Kjell: Ja, diffust och diffust. Pratar vi hörselskador så är det ju ganska enkelt. Vi ska ju inte skada hörseln. Men vad som är ohälsosamt, ja där blir det lite diffust därför att där finns det ju inte bara nivåer att förhålla sig till. Eller det är ganska svårt att förhålla sig till nivåer när det gäller störande buller, då kommer det in andra saker. Men vi försöker ge stöd för det i föreskrifterna och man måste kanske använda sig av annat material också för att ha någonting att jämföra med. Vad är rimligt i en given situation?

Fredrik: Ibland så hör man ett begrepp som i mina öron låter lite annorlunda och det är röstergonomi.

Kjell: Jo, det låter lite konstruerat men det handlar ju om belastning på rösten. Om du ska prata i en miljö där det är bullrigt eller att förutsättningarna för att göra dig hörd är dåliga, vad händer då? Ja, dels uppstår ett problem för andra att höra vad du säger, men så belastar det din röst. En röst som blir belastad i onödan kan medföra väldiga problem i förlängningen, så det är viktigt att prata på ett på ett bra sätt. Det är röstergonomi.

Fredrik: Vad säger du om det här då som Kjell berättar Carro?

Carro: Ja, där tänker jag ju till exempel att ett praktiskt exempel är de som jobbar inom krogmiljön där det oftast är mycket sorl och musik i bakgrunden och så ska de som till exempel jobbar i en bar ta en beställning. Det vet de flesta som har varit vid en bar att det är väldigt svårt att höra och då måste personalen prata högt för att göra sig hörda. Så att röstergonomi är ju också väldigt viktigt. Även om du är i stora lokaler och ska nå ut med din röst så behöver du ibland höja rösten för att alla ska höra och det anstränger också rösten mycket. Så att där behöver man kanske hjälpmedel som förstärker rösten för att man inte ska behöva höja den och prata ansträngt.

Fredrik: Okej. Nå väl innan vi fortsätter så ska vi få ytterligare lite fakta om buller.

Kvinnlig röst: 25 % av den arbetande befolkningen i Sverige utsätts för buller som är så högt att man inte kan föra ett vanligt samtal under minst en fjärdedel av arbetstiden. År 2023 anmäldes 548 arbetssjukdomar orsakade av buller varav 240 gällde kvinnor och 308 gällde män. Yrken med flest antal anmälda arbetssjukdomar finns inom metall och tillverkningsindustrin, byggbranschen och barnomsorg och skola.

Fredrik: Ja, vad säger ni? Vad säger du Carro om den här faktan?

Carro: Jag blir inte förvånad över att det är inom de här typerna av branscher som de här skadorna på hörseln sker. För jag har ju varit ute och inspekterat inom alla de typerna av arbeten och det är ju höga ljudnivåer på många av de här arbetsställena.

Fredrik: Många av de här miljöerna borde ju vara tvärtom. Skolor har ofta ganska dålig akustik. Det är stelt, det är betong, det är stora utrymmen, långa korridorer. Jag tänker på badhus där det vistas mycket barn och så vidare. Det är konstigt det med badhus egentligen, Kjell. Alltså kakel är ju dåligt ljudmässigt. Dessutom är det halt. Så det är liksom gjort för att det ska låta mycket och för att man ska halka och slå sig.

Kjell: Så är det. Det kakel finns ju av andra anledningar än den akustiska. Då skulle det ju se annorlunda ut. Det finns andra miljöer där det är liknande - storkök till exempel. Där har man försökt driva på utvecklingen. Hur kan vi få in det som dämpar istället för att reflektera ljud? Och det finns idag absorbenter som är anpassade till sådana miljöer som kakel och så. Men simhallar vet jag inte. Ja, kanske som det börjar se ut i taket. Det där är det är akustikfrågor.

Fredrik: Ja, men uppenbarligen så säger ju faktan att det är vanligt med buller som arbetsmiljöproblem i Sverige idag.

Kjell: Det är det. Hon sa ju 25 % och vi har drygt 5 miljoner som är på arbetsmarknaden idag så 25 % det är drygt en och en kvarts miljon människor som då anser att de utsatta för buller minst en fjärdedel av arbetstiden som gör att det är svårt att prata med varandra. Och det är ju visserligen ganska få som anmäl de här hörselskadorna om vi tittar på skadestatistiken. Men om bara 1 % av de här en och kvarts miljon drabbas då är det 12 000 som får problem, och det är ju ganska många. Och sen är det ju det är ju inte alltid så att vi kan titta på bara anmälningar. Pratar man om störning så är det ju svårt att veta för det anmäler man ju inte på samma sätt.

Fredrik: Och i många fall så antar jag att det också har blivit som att det är någon sorts självklar del av den arbetssituation och den miljö man befinner sig i.

Kjell: Ja. Ni nämnde ju skolor och förskolor och det är ju typiskt där vad har man för inställning till buller i den miljön för det är ju en massa andra krav som man ska uppfylla.

Fredrik: Men berätta mer om det här med utsatta branscher och yrkesgrupper.

Kjell: Ja, i faktan så räknar ni upp många av de här klassiska miljöerna där och det är till exempel industri, tillverkning, metallindustri, gruvindustrin och bygg. Byggbranschen är hårt drabbat av buller och det är där de är mest utsatta. Men där finns också barnomsorg, förskola och grundskola. Det finns en del andra områden också. Man tittar på yrkesgrupper, statlig förvaltning. Man kan ju tänka sig försvaret till exempel bullrar på ganska mycket. Men det är på de här ställena där man är utsatta.

Fredrik: När man läser på om buller så visar det sig att det finns ju en hel del erfarenhet och kunskap på området och en hel del forskning eller hur?

Kjell: Ja, det forskas rätt mycket på buller på olika sätt. Och det är ju för att det är så brett område och mycket som är svårt att hantera. Men det jag tittar på när det gäller forskningen det är att man tittar på exponeringen, alltså vilka som är utsatta för buller och man har gjort såna här sammanställningar över vilka över exponeringar utifrån de mätningar som finns idag. Och där ser man att generellt så minskar exponeringen över tid, och nu pratar vi 40 - 50 år kanske. Så minskningen är sakta över tid. Men just för de här grupperna förskola och skola så såg man på 90-talet att nivåerna ökade och sen så har de inte minskat. Och det är ju lite tråkigt att det går i en annan riktning än att det minskar. Så där behöver man kanske fundera lite. Men tittar vi generellt över de senaste 20 åren så har anmälningarna av hörselskador, alltså arbetssjukdomar på grund av buller nästan halverats och det är bra.

Fredrik: Verkligen. Är det någon av er som vet varför det har blivit en sån tydlig halvering?

Kjell: Ja, jag vet inte om jag ska förgripa dig Carro men…

Carro: Kör du Kell.

Kjell: Ja, en av anledningarna är att bullerföreskrifterna faktiskt ändrades 2005. Vi införde i Sverige då enligt bullerdirektivet, och då skärpte man lite grann när vi skulle börja agera. En arbetsgivare måste ingripa tidigare än man gjorde tidigare, så vid lägre nivåer. Och det är i alla fall en bidragande orsak. Sen finns det säkert mycket annat bakom det här. Jag skulle tro att aktivt arbete från både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har drivit på för att få ner exponeringen.

Fredrik: Positivt med andra ord.

Kjell: Mycket.

Carro: Ja. Och jag tänker att utvecklingen gått framåt också. De som tillverkar maskiner och så har det med sig när de tillverkar maskinerna att de ska jobba bullförebyggande så att maskinerna låter mindre och mindre så att säga.

Fredrik: Ja, det är ju jätteviktigt såklart. Vi har ett annat avsnitt av Hallå arbetsmiljö som handlar om vibrationer. Det är lite samma sak där. Mycket av de här maskinerna har ju både låtit mer tidigare och också haft helt andra typer av vibrationer som i sin tur har lett till skador. Det kan ni lyssna på i ett annat sammanhang. Men nu pratar vi vidare om buller. Var bullrar det mest då? Carro, Går det går det att säga exakt vad det bullrar mest?

Carro: Ja. Nej, det är kanske lite svårare där alltså. Men vi tillsyn det ganska vanligt att vi får in ärende om störande buller i kontorsmiljöer och då kan det till exempel vara från ventilationssystem och då är det ju det här brummandet som man lyssnar på hela dagen som då gör att man kanske blir trött och har svårt att koncentrera sig och så. I skolor kan buller finnas i till exempel idrottshallar. Det är ju stora utrymmen och där ofta ljudet studsar mycket, där det är mycket barn och unga som rör sig. Och sen kan det ju också vara så att på vissa arbetsställen så är bullernivåerna konstaterat så höga att det finns risk för hörselnedersättning. Så det kan se väldigt olika ut beroende på typ av verksamhet.

Fredrik: Vi har pratat om att det är jobbigt att tala/prata, att det kan innebära problem för rösten med mera. Nu nämner du hörselnedersättning. Båda de känns ju ganska självklara när man pratar om buller. Finns det fler hälsoproblem?

Kjell: Ja, alltså vi pratar rätt mycket om störande buller där det påverkar koncentration att man inte kan fokusera på arbetsuppgiften och då ökar ansträngningen vilket i sin tur då kan leda till att man blir trött. Onödigt trött och onödigt tidigt. Särskilt lågfrekvent buller har en direkt tröttande effekt på människor. Och trötthet och sänkt koncentration gör det svårare att jobba och det ökar risken för att man gör fel. Till exempel att det inträffar olyckor eller att du helt enkelt tappar kvalitén på det du gör.

Fredrik: Just det. Så det handlar ju om ekonomi också det här. Dels genom sjukskrivningar och det nu du är inne på nu, arbetskapaciteten såklart. När du är ute då Carro, är det sånt här som du som du kollar efter eller ställer krav på när du är ute och inspekterar? Att det inte ska förekomma buller som kan påverka en arbetstagare på de här olika sätten?

Carro: Ja, absolut. Är det konstaterat en bullrig miljö så brukar jag ställa krav på arbetsgivarna att de ska göra en undersökning på bullernivåerna och då ta hjälp, om de inte själv har den kunskapen, att de tar hjälp av en extern sakkunnig som kan göra de här mätningarna till dem som ett första steg för att de ska veta var någonstans ligger vi i form av buller. Och sen utifrån det ska de ju göra en riskbedömning och en handlingsplan för åtgärder då för att få ner de här bullernivåerna. Och vi brukar ju alltid säga att det är ju i sista hand man ska ha personlig skyddsutrustning utan man ska jobba för att få ner bullernivåerna först och främst.

Fredrik: Ja, exakt. Att komma åt källan… just det. Ja, vi kommer återkomma till de här olika stegen man kan ta, vad man kan göra för att åtgärda det här. Och Kjell, om du bara ska gå in lite mer på djupet gällande vad som händer då när man är utsatt för det här bullret. Vi pratar om ansträngd röst, vi pratar om risk för hörsel. Vad mer?

Kjell: Ja, alltså vi pratar ju mest om hörselskador, och vad som händer det är ju att du skadar funktionen hos sinnesorganet örat. Och det är ju väldigt små bitar inne i örat i den här snäckan som alla känner till något om i alla fall. Och de här hårcellerna de går sönder till slut och tappar funktionen. Ju kraftigare buller desto snabbare drabbas du av en skada. Men det tråkiga är att när du skadar örat så går det inte att reparera. Det läker inte och det går inte att ersätta på något sätt inne i örat. Det är kört för evigt så att säga. Sen ska man nämna i sammanhanget om man pratar effekter på örat och hörsel. Om du har varit på en konsert eller någonting annat som är väldigt bullrigt eller att du i en arbetssituation varit utsatt för höga ljudnivåer så kan du drabbas av en tillfällig hörselnedersättning. Det vill säga att du kan få en hörselnedersättning som sedan går tillbaka. Det tar kanske ett dygn eller längre beroende på hur kraftig den är. Och det här har man tidigare betraktat som en ganska ofarlig sänkning. Man har till och med exemplifierat hur det kan vara en indikation på att man är utsatt för kraftigt buller. Men det visar sig sen… Man har gjort djurförsök på det här, och det visar sig att det kan vara så att man är utsatt för den här tillfälliga sänkningen och den går tillbaka så att du ser frisk ut om du gör ett en hörselundersökning, men där du ändå får bestående skador på nervbanorna från örat upp till hörselbanorna i hjärnan. Och det kan i sin tur innebära svårigheter med att koda ljud och förstå vad det är du hör för någonting. Så man ska inte ta lätt på det här. Örat är alldeles för känsligt för att hålla på och fresta på så där.

Fredrik: Då är det tinnitus till exempel som du talar om?

Kjell: Tinnitus kan vara en del av det där. Kodningen av ljud är komplext. Det är inte så enkelt så att det är en ledning per frekvens utan kodningen av ljud är väldigt komplex och sker på flera ställen i hjärnan. Tinnitus kan vara ett resultat av problem med nervöverföringen. Man vi är inte riktigt säker på mekanismerna för tinnitus. Och vi kanske ska berätta vad tinnitus är för någonting. Det är ju när man hör ljud som inte finns. Det är någonting som händer inne i hjärnan. Man producerar en hörupplevelse. Det har att göra med nervbanorna i alla fall.

Fredrik: Viss forskning pekar på högre risk att dö också.

Kjell: Ja, det finns forskning som tyder på att exponering för kraftigt buller under en längre tid ökar risken för att dö i förtid i hjärtsjukdom. Alltså hjärtinfarkt och liknande. Ja, det här är väldigt svårt att studera för det här är ju över lång tid. Men forskning visar på att om man uppskattar överrisken och tittar på hela arbetande befolkningen så skulle det kunna vara ungefär drygt 700 per år som dör i förtid på grund av exponering för buller. Och det är förmodligen en överskattning därför att det är flera faktorer som spelar in men det är ändå ganska många som är berörda av det.

Fredrik: Hur hänger det ihop då?

Kjell: Ja, man vet att när man är utsatt för buller så… Samhällsbuller tittar man på och då påverkar det blodsocker. Man drabbas av högt blodtryck. Man vet att det här påverkar risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Men man vet också att när du är utsatt för buller så blir det direkt så att du påverkas. Blodtrycket stiger, hjärtrytmen påverkas, utsöndring av stresshormoner påverkas. Och att man vet att vi reagerar på det här sättet på buller, det gör att det är rimligt att anta att det här sambandet är orsaksrelaterat på något sätt. Det här det är så att buller bidrar till att vi dör i förtid. Sen kan man förstås titta på fördelningen över ålder och så vidare, men det är rätt stor del av de här som är i arbetsförålder som dör i förtid i så fall.

Fredrik: Deprimerande att höra. Vill du innan vi lämnar dig, vill du säga något mer om det här med arbetsrelaterade hörselnedsättningar? Vi har varit inne på vad innebär och vad det kommer ifrån. Men någonting mer innan vi går vidare som du känner att vi behöver lyfta.

Kjell: Ja, men det man ska säga om arbetsrelaterad hörselnedsättning det är egentligen med all hörselnedsättning att det här påverkar ju livet i livskvalitén. Tänk dig själv att du är intresserad av musik. Det är ju de allra flesta. Även om man inte spelar själv så lyssnar man ju. Den upplevelsen kan fullständigt förstöras. Kanske tappa förmågan och höra och urskilja toner på ett på ett korrekt sätt. Och sen bara att kommunicera med andra. Att inte kunna sitta med och prata vid ett middagsbord. Du blir isolerad helt enkelt.

Fredrik: Och vad isolering leder till, det är också ganska välkänt att man riskerar att hamna i en bredare isolering med risk att drabbas av psykisk ohälsa och så vidare och så vidare.

Kjell: Mmm, det finns så mycket att säga också om konsekvenserna av hörselskador. Man brukar lyfta tinnitus som en av de här riktigt besvärliga konsekvenserna. Det är ju en sak att inte höra. Det är en annan sak också att ha… Tänk dig själv, att ha ett pip i örat som aldrig tystnar.

Fredrik: Fy fasen.

Kjell: Ohyggligt. Det påverkar din möjlighet att slappna av. Det påverkar sömnen. Det påverkar allt möjligt. Och det är faktiskt någon procent utav de som är drabbade utav tinnitus som har det så besvärligt att de faktiskt befinner sig i suicidal risk. Alltså de kan begå självmordet för att de inte står ut.

Fredrik: Å herregud!

Kjell: Insikten om detta gör att det är lätt att förstå. Det här måste man jobba med.

Fredrik: Ja, du är inne på det nu. Vad krävs då för att man ska börja ta det mer på allvar?

Kjell: Ja, för att komma någon vart med det här så det är så mycket som man kan göra. Men insikt, jag vet att jag brukar landa i det där med insikt. Man måste förstå att det skadar trots att man inte blir skadad på en gång. Vi har ju en tendens att hantera risker på det sättet. Dör man inte på en gång då är det inte så farligt. Men här måste vi förstå att det här skadar på sikt. Och det påverkar oss hur vi förhåller oss till det här med att skydda oss. Bland annat när det gäller att använda hörselskydd. Att förstå att det här måste jag ta på allvar och göra rätt hela tiden. Och insikt det når man genom att man får till sig fakta och beskrivning och låter sig påverkas. Med enkla ord - det här är en tjatauppgift. Vi måste hela tiden lyfta upp det här och påminna om och visa hur viktigt det är. Det pågår oerhört mycket arbete från intresseorganisationer och från parterna och andra organisationer om att göra någonting åt det här. Men det måste vara på så sätt va. Vi konkurrerar med andra riskfaktorer men vi försöker liksom styra på det här. Och jag kan ju i min roll försöka jobba med att uppmärksamma om reglerna vad de säger att de blir enklare att tillämpa på ett vettigt sätt. Men jag kan ju också försöka styra mot att vi riktar information till de grupper som är utsatta så att det når någon slags mottagarspecifik information. För det är lite olika i olika miljöer.

Fredrik: Mmm… okej. Om det var Carro eller om du Kjell som nyss var inne på att det också handlar säkerhet. Dels lägre arbetskapacitet men också att det minskar säkerheten. Alltså att det ökar risken för olyckor och sånt på en arbetsplats. Berätta mer om det.

Carro: Ja, precis, det kan du göra. Dels är det, som vi har varit inne på innan, just det här surrandet, det lågmälda bullret. Att det kan göra en trött och okoncentrerad och har man då arbetsuppgifter som kräver hög koncentration så kan det leda till olyckor. Men det kan ju också vara till exempel som vi ser ute på byggarbetsplatser att det är bullrigt och det låter och det kan vara att man inte uppfattar att ett fordon närmar sig. Samma inom industri och truckar och så här liksom… att bullret kan göra att man har mindre möjlighet eller förmåga att uppfatta att ett fordon närmar sig. Det kan också vara så att man för att undvika buller har satt musik i öronen för att slippa höra det här bullret och då hör man inte andra ljud omkring sig och det kan också leda till olyckor. Så det finns olika anledningar till att olyckor kan hända på grund av buller.

Fredrik: Är det här någonting som du ser och märker när du är ute på inspektion?

Carro: Nej, jag kan ju bara säga att en tidigare arbetsgivare jag har haft där var det absolut förbjudet att ha musik i öronen när man arbetar, just på grund av säkerhet för att man skulle kunna uppfatta ljud från andra källor så att säga.

Fredrik: Just det. Ja, om vi då ska titta lite mer på ansvarsbiten kring det här så är det ju arbetsgivaren som har huvudansvar att det inte blir för bullrigt på en arbetsplats. Och hur kan man då förebygga och åtgärda riskerna för buller? Kjell, Carro var lite grann inne på det men om vi tar det igen då. Hur ska man förebygga det här?

Kjell: Ja, det finns olika bitar som man ska göra, men grundregeln är att man alltid ska planera och följa upp sitt arbete så att bullret minskar så mycket som möjligt för den som jobbar. Och det här är en generell bit hur man ska förhålla sig till buller. Det finns en massa saker som man ska tänka på. Alltså besinna den här tekniska utvecklingen, förändringar som sker. Men från början hur du väljer utrustning, hur du bestämmer dig att sätta upp en arbetsplats. Se till att det är så lite som möjligt från början. Och när jag säger det här också så är jag automatiskt inne på det här med vart man ska börja någonstans. Du ska börja vid källan där bullret kommer ifrån. För då har du liksom tagit med allting på en gång. Om du och jag jobbar på samma ställe och jag utsatt för ett hörselskadligt buller och så åtgärdar vi källan. Ja men då är ju du också skyddad. Så det är lite klurigt det där med att tänka till.

Fredrik: Nej men det tycker jag inte, så det är inte så knepigt. Det är väl rätt självklart kan jag tycka. Men sen är det klart att det är lätt att köpa ett par hörlurar eller någonting annat. Kanske bygga upp någon liten ljudvägg. Men man åtgärdar inte det faktiska problemet. Är det man ska försöka komma åt?

Kjell: Ja, man börjar där. Sen beror ju på situationen vad du kan göra för någonting med källan. Ibland går inte det. Och då har du hela den här vägen att gå.

Fredrik: Man talar om en åtgärdstrappa va?

Kjell: Exakt. Det är det som är det här med åtgärdstrappan. Man börjar vid källan och sen tittar man på överföringen och sen i sista hand så ger man sig då på att skydda den som är mottagare eller utsatt för någonting. Det är en generell princip men det funkar bra på buller. Vi börjar med källan och sen så tittar vi på överföringen. Vad kan vi göra där? Skärmar, inbyggnad, gardiner, allting. Och när det gäller överföring kommer ju akustiken in också. Absorbenter på väggar och i tak så att inte ljudet studsar runt och bidrar till en hög ljudnivå. Och sista hand så tittar vi på mottagaren och då handlar det om att ta på sig nå någon form av personlig skyddsutrustning.

Fredrik: Men vi pratar ju i stort sett i varje avsnitt om det här med SAM – det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det känns som att det borde räcka då med de här fyra stegen. Undersök... Vi kan ta det i kör alla lyssnare. Är ni med nu? Det här ska ni kunna egentligen. Fyra steg inom SAM är: undersök, riskbedöm, åtgärda och…

Carro: Följ upp.

Fredrik: Just det. Kontrollera. Ja, Carro, du var med där. Det är bra.

Carro: Jag var med på slutet. Ja.

Fredrik: Borde inte det räcka?

Kjell: Alltså om alla hade det där till fylles så skulle det ju inte uppstå så stora problem. Men det fungerar inte riktigt som vi skulle vilja att det gör och det är det är lite synd. Det är ju enkla steg.

Fredrik: Men kan du kan du kort bara beskriva de här fyra stegen utifrån dagens tema?

Kjell: Ja, enkelt sagt så ska du börja med att undersöka. Ta reda på vilka riskerna är. Var uppstår det risker på grund av buller? Och då finns det stöd beroende på vilken miljö du är i för att undersöka det här. Men det är frågor som… Är det skadligt för hörseln? Det är ju kanske det första man tänker på. Enkelt att fundera över. Men fundera över om bullret påverkar så att det tröttar någon eller att någon blir stressad av bullret i onödan. Hur är det med att höra vad andra säger eller höra varnande ljud och andra varningssignaler som man måste höra? Finns det arbetstagare som måste höja rösten? Vi pratade om röstergonomi. Finns det de som är särskilt känsliga? Någon som redan har en hörselnedersättning till exempel behöver vara extra noga med att skydda sig för det buller som finns och rädda den hörsel som är kvar. Och sen ja men den här olycksfrågan till exempel. Kan det inträffa olyckor här där för att vi inte uppfattar varningssignaler?

Fredrik: Hmm, ja. Och steg nummer två att bedöma de här riskerna som verkar föreligga.

Kjell: Det är också det där självklara steget. Man måste ju bedöma hur allvarliga de här riskerna är och det är ju huvudsak för att man ska på något sätt rangordna dem och göra åtgärder i rätt ordning. Här brukar det självklara vara att man tittar på om exponeringen är högre än de insats- och gränsvärden som finns i föreskrifterna, och det har att göra med risken för att bli hörselskadad. Där är det till och med uttalat att du måste agera vid vissa nivåer. Är du över ett gränsvärde då är det frågan om omedelbara åtgärder och det finns just för att ingen ska vara utsatt för hörselskadligt buller. Men annars är de här generella frågorna för att bedöma riskens allvarlighet. Det är sannolikheten. Hur stor är sannolikheten att det här blir ett problem eller att det sker en olycka? Vad är det för konsekvenser? Vad kan skadan bli? Vad kan hälsopåverkan bli? Och hur många eller vilka arbetstagare är det som drabbas?

Fredrik: Men okej, hur och hur ofta ska man göra det här då?

Kjell: Ja, det där är det där är en ganska klurig fråga därför vi har inget krav på hur ofta, så att säga när vi pratar om tidsintervall. Däremot ska det göras tillräckligt ofta. Det ska göras regelbundet står det i föreskrifterna och det ska absolut göras när det är förändring. Så det är ju utifrån behovet. Hur stora riskerna är, hur ofta det sker det förändringar. Men med någon regelbundenhet så ska du göra det och det är ju alltså minst årligen, även om det beror alldeles på sammanhanget. Och när man undersöker eller bedömer riskerna, det är ju olika metoder. Vi pratar ju oftast om mätningar när det gäller buller, men det är ju inte alltid som man behöver mäta. Du kanske har deklarerade världen för maskiner någon jobbar med så att du har någonting att bedöma utifrån. Men sen är det de här vanliga undersökningsvägarna som man använder i andra sammanhang. Det är samtal, det är enkäter, det är möten och det kan vara ja, vad som helst där du får en input om vilka risker som finns.

Fredrik: Okej. Något mer som Carro eller du Kjell vill tillägga innan vi går över på det tredje steget? Har ni fått med allt där?

Carro: Ja, det tror jag. Eller vad säger du Kjell?

Kjell: Ja, det finns alltid en massa mer att säga. När det gäller störande buller så finns det ju en massa underlag som man kan använda för att som vägledning, vad är rimligt i den här miljön? Men det är ganska komplext för det är väldigt situationsberoende.

Fredrik: Ja och vi kan ju inte ge alla svar i Hallå arbetsmiljö, utan vi ger en del svar. Förhoppningsvis inspirerar er till att både förstå att det här är viktigt och att det finns mer information att söka på Arbetsmiljöverkets webbplats. Men okej, vi flyttar oss vidare då till det tredje steget. Det handlar om att åtgärda och ta fram en handlingsplan. Och då skulle jag, om jag får gissa lite amatörmässigt, så är det väl ändå att man börjar med det värsta eller hur Kjell?

Kjell: Ja, men det är ju avsikten. Du ska göra det värsta, alltså det viktigaste först, så att du åtgärdar de stora riskerna på en gång. Och med buller så är det ju lite bökigt därför att åtgärder kan ju vara av väldigt olika slag. Så vi kan inte beskriva en massa exempel här. Men du har en rangordning, du vet var du ska börja och så sätter du upp resten i en handlingsplan så att det blir gjort. Och så ska du göra det här tillsammans med arbetstagare och eller skyddsombud naturligtvis för det är generellt ett krav. Åtgärder kan ju vara väldigt enkla mot buller. Det finns flera vägar att lösa ett problem, men ibland så måste du ha en specialistkunskap. Du kanske behöver en akustiker eller en arbetsmiljöingenjör som hjälper dig med det du gör. Det och det där är viktigt att besinna. En del tycker att buller är väldigt krångligt, men om du gör en organisatorisk åtgärd. Alltså ändra hur länge du befinner dig i bullret eller dela upp det med andra eller du kanske ska jobba på andra ställen, så är det lätt att komma åt. Tyvärr är det ju så att de flesta av våra exempel kommer från industrimiljön och det är om inte annat ett jämställdhetsproblem eftersom det är en väldigt mansdominerad miljö. Men där handlar det om att titta på maskiner. Till exempel att välja tysta maskiner att installera och underhålla dem så de inte bullrar.¬¬ När källan till exempel är en barngrupp och en förskola, ja då kanske du måste tänka i lite andra bannor. Och det här det finns jättebra stöd ute hos parternas olika arbetsmiljöorganisationer, exempelvis Prevent, om hur man kan arbeta i förskolemiljö. Men där handlar det ofta att du ha bra lokaler, du ska ha bra förutsättningar men du kanske måste tänka i andra banor. Ska vi dela upp dem i mindre grupper? Ska vi jobba på olika sätt? Hur lägger vi scheman? Hur delar vi upp tiden i lekhallen, hur ofta är vi ute och så vidare.

Fredrik: Och sen då det fjärde steget i SAM, nämligen att kontrollera. Och det kan jag tänka mig är lite si så där. Man tycker att man har åtgärdat något och sen glömmer man faktiskt vikten av det. Men kontrollera åtgärderna.

Kjell: Ja, det är klart man ska kontrollera, det är generellt för arbetsmiljöarbete. Du måste se att du har åtgärdat risken så att det inte är kvar risker. Du måste också vara förvissad om att det inte har uppstått nya risker i samband med att du har gjort en åtgärd. Och det är samma där, du hittar kanske nya risker. Då måste du fundera hur du åtgärda dem och så vidare. Kanske eventuellt ta fram en ny handlingsplan.

Fredrik: Carro, det här antar jag är någonting som du får göra ganska ofta att ni först ute och inspekterar och går igenom SAM med arbetsgivaren och sen så får ni gå tillbaka och se att de faktiskt har gjort det och inte minst kontrollerat att det funkar.

Carro: Ja, precis. Det är precis så vi jobbar. Och jag kan ta ett exempel från en inspektion jag var på en kväll på en restaurang där de erbjuder live-musik och en ganska liten lokal där det var väldigt hög ljudnivå. Alltså jag kunde knappt inspektera när jag var där inne för att de inte hörde vad jag sa och jag inte hörde vad de sa. Och då ställde jag krav på arbetsgivaren där att de måste undersöka, göra mätningar, minimera bullret och se till så att de inte får hörselskador, personalen som jobbar där alltså. Så att det sker ju systematiskt, allt arbetsmiljöarbete sker systematiskt. Man måste undersöka och veta vad det handlar om, vilka nivåer man ligger på och sen utifrån de åtgärda och sen följa upp så att så att åtgärderna har fått den effekten som det är tänkt. Att man har fått ner bullernivåerna och att man har en acceptabel ljudnivå när man utför arbete, för att på det stället var det inte acceptabelt.

Fredrik: Och du Carro har naturligtvis när du är ute ett antal regler och lagar att hålla dig till. Kjell, vilka regler är det som gäller för buller på arbetsplatser i Sverige?

Kjell: Ja, det är ju våra föreskrifter. Ja. Och arbetsmiljölagen naturligtvis för den ligger i botten och den måste vi använda ibland när det inte finns specifika regler för det. Men bullerföreskrifterna finns i en av våra föreskriftssamlingar eller författningssamlingar. Den heter 2023:10 Risker i arbetsmiljön. Där finns bestämmelser om buller, och hur man utsätts för buller. Men sen finns det ju föreskrifter om utformning av arbetsplatser som jag har nämnt. Där finns det också ett paragrafer som beskriver ljudmiljön. Och sen så kommer buller igen i flera andra föreskrifter. Man nämner buller som en viktig riskfaktor bland annat i den om gravida och ammande arbetstagare. Det är lite speciellt när man är gravid så har du ett ofött barn i magen.

Fredrik: Ja just det.

Kjell: Och det går inte att sätta hörselskydd på dem utan då måste den havande kvinnan kanske befinna sig någon annanstans. Man kan helt enkelt inte exponeras för buller på samma sätt.

Fredrik: Det kommer vi ju faktiskt ha ett avsnitt som handlar om just det som du är inne på nu, nämligen graviditet och ammande i arbetslivet. Och det kan ju bli en liten bra avslutning för tiden börjar rinna ut. Är det något mer som du känner att det här borde vi tillägga, Kjell?

Kjell: Ja, tillägga… Jag ska väl runda av med någon såna här smarta ord om det hela. Jag skulle vilja säga någonting om hörselskydd faktiskt helt kort, för det har vi inte pratat så mycket om. Hörselskydd är ju otroligt viktigt för ibland så måste man använda hörselskydd men ibland så funkar det inte riktigt ändå. Och det har att göra med att man behöver välja hörselskydd som passar. Du måste ha bekväma hörselskydd. De måste fungera. De ska dämpa tillräckligt. De ska ge kommunikationsmöjligheter och så vidare utifrån omständigheterna. Men det värsta som kan hända är att du har hörselskydd som innebär att du fuskar, att du håller på och lyfter på kåpan för att prata med någon alternativt att du inte använder dem alls. Hörselskydd måste bäras hela tiden i en bullrig miljö annars tappar du skyddseffekten oerhört snabbt. Och det är också en sån där insiktsgrej. Men ska jag runda av med några smarta ord om buller och så vill jag säga det. Var rädd om din hörsel. Det gäller dig och mig och alla andra. När hörseln är förstörd så går det inte att reparera den, då är det kört.

Fredrik: Och som du är inne på, det handlar ju om respekten för sig själv, sin egen kropp och hörsel och sitt eget välmående. Men det handlar ju också om människor runt omkring. Dels att se om miljön är för stökig och störig och bullrig, att det kommer påverka dina kollegor Men också se till hur du agerar på din arbetsplats. Om jag utför det här stökigt, bullermässigt och med höga ljudvolymer så kommer det kanske skada mina kollegor eller andra människor runt omkring mig.

Kjell: Absolut. Och det där ingår faktiskt i regelverkets beskrivningar.

Fredrik: Och Carro då, vad vill du säga som någon sorts summering eller avslutning?

Carro: Alltså jag vill bara säga att när vi gick igenom statistiken och vilka effekter det här kan få att man blir skadad av buller, det berörde mig väldigt på djupet. Att det till och med kan leda till att man blir suicid eller att man får bestående men och att hörselskada är något man får leva med hela livet. Så att jag vill bara säga till alla arbetsgivare - Jobba med buller. Oavsett om det är buller som är lågmält eller om det är det farliga som ger hörselskador så är det här otroligt viktigt att jobba med.

Fredrik: Tack för sedvanliga visdomsord Carro Kostet. Vi avrundar faktiskt med att visa på bristen av kunskap kanske och vikten av detta när vi ger oss ut för att höra vad man säger på stan om de här frågorna. Och med det så tackar jag, Kjell och Carro för oss. Och kom ihåg ni som lyssnar är viktiga. Ni kan göra skillnad. Behöver ni mer information så går ni in på Arbetsmiljöverkets webbplats. Den heter ju av.se. Där finns informationssidor, fördjupande material och mer att ta till sig. Allt får ju faktiskt inte plats i ett poddavsnitt även om det blir lite längre än vanligt. Tack och hej. HEJ DÅ!

Carro: Hej då.

Kvinnlig reporter: Förekommer det buller där du jobbar?

Person på stan: Japp.

Kvinnlig reporter: Vet du var du ska vända dig om det finns problem med buller?

Person på stan: Facket.

Kvinnlig reporter: Förekommer det buller där du jobbar?

Person på stan: Nej det skulle jag inte säga.

Person på stan: Ja.

Person på stan: Nej, nej, det gör jag inte. Inte det kan jag inte tänka mig att det gör. Nej, faktiskt inte.

Kvinnlig reporter: Förekommer det buller där du jobbar?

Person på stan: Alltså trafik det är bara det annars… Nej, inte vad jag tänker på.

Kvinnlig reporter: Vet du vad du ska vända dig om det finns problem med buller?

Person på stan: Nej, men jag vet nog hur jag ska lösa det om jag vet om jag skulle ha klagomål.

Kvinnlig reporter: Förekommer det buller där du jobbar? 0

Person på stan: Ja, det kan hända.

Kvinnlig reporter: Vet du vad du ska vända dig om det finns problem med buller? Nej, eftersom jag befinner mig på andras arbetsplatser. De kallar mig när de behöver tolk. Så vet jag inte det. Jag kan säga det till min chef, men vi har inte så stor påverkan faktiskt.

Kvinnlig reporter: Förekommer det Buller där du jobbar?

Person på stan: Jag jobbar inte, jag är pensionär. Nu jobbade jag inom tandvården så att det var ju ganska mycket ljud och såna här saker. Och ibland vart man ju lite trött och man jobbar på en arbetsplats där det var kompressorer och grejer som stod och dunkade. Men annars så är det ju så mycket annat som är viktigt på en arbetsplats förutom ljudet.

Kvinnlig reporter: När du hade problem med arbetsmiljön på din arbetsplats visste du vart du skulle vända dig då?

Person på stan: Nej, men jag gick till chefen och så ombesörjde han sånt i den mån det gick.

Kvinnlig reporter: Tack så jättemycket för dina svar.

Kvinnlig reporter: Vet du var du ska vända dig om det finns problem med buller?

Person på stan: Nej.

Person på stan: Ja.

Person på stan: Ja.

Kvinnlig reporter: Förekommer det buller där du jobbar?

Person på stan: Ja, det kommer.

Kvinnlig reporter: Vet du var du ska vända dig om det finns problem med buller?

Person på stan: Ja, det vet jag.

Kvinnlig reporter: Vet du vad du ska vända dig om det finns problem med buller?

Person på stan: Nej, det vet jag faktiskt inte.

Kvinnlig reporter: Tack för ditt svar.

Kvinnlig reporter: Förekommer det buller där du jobbar?

Person på stan: Ja, det gör det.

Kvinnlig reporter: Vet du vad du ska vända dig om det finns problem med buller?

Person på stan: Nej, chef?

Kvinnlig reporter: Förekommer det buller där du jobbar?

Person på stan: Ja. Inomhus eller utomhus?

Person på stan: Ja. Jag jobbar på skola så det är ju mycket Det är ju många barn om eller ungdomar. Så ja, lite grann.

Kvinnlig reporter: Vet du vad du ska vända dig om det finns problem med buller?

Person på stan: Ja. Eller till min arbetsgivare och så.

Person på stan: Det vet jag.

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare

Fredrik: Bergling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket, besök www.av.se.