Fredrik: Välkomna till ännu ett avsnitt av poddserien Hallå arbetsmiljö, en podd från Arbetsmiljöverket. Vi samtalar med experter och inspektörer och lyssnar till deras åsikter, tankar, kunskap och erfarenheter. Allt med fokus på det som är viktigt i arbetsmiljön. Den här gången handlar podden om arbetsanpassning och rehabilitering, vilket är väldigt viktigt. Många som har varit sjuka eller skadade behöver stöd för att kunna komma tillbaka till jobbet igen.

För att få svar på mina frågor har jag som vanligt gäster, men den här gången är det två, en från Arbetsmiljöverket och en från Försäkringskassan. Som alltid är också inspektören Carro Kostet på plats för att ge sitt perspektiv och hjälpa mig att få klarhet i det här.

Fredrik: Hej Carro!

Carro: Hallå Fredrik!

Fredrik: Hur mår du där du är?

Carro: Jag mår alldeles strålande idag. Jag sitter här med dig för att spela in podd och sen ska jag ut på en inspektion, så det blir en väldigt spännande dag idag.

Fredrik: Är den planerad eller är det en surprise?

Carro: Det är en surprise-inspektion.

Fredrik: Okej, då vill man ju fråga när och var, men det får vi inte göra. Däremot vill jag höra hur vanligt det här spörsmålet är med arbetsanpassning och rehabilitering?

Carro: Vi på Arbetsmiljöverket ser det som en del av vår tillsyn, så det är klart att det är någonting vi tittar på när vi är ute och inspekterar. Jag själv har inte någon jättestor erfarenhet av att just inspektera arbetsanpassning och rehabilitering, men jag har i tidigare arbeten jobbat med de här frågorna, fast i en annan roll.

Fredrik: Just det.

Carro: Så det är därför vi har experter med idag också som har jobbat mer med det här på Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Just det. Arbetsmiljöverket kommer prata om arbetsanpassning och Försäkringskassan om rehabilitering. Det där är inte helt lätt att hålla reda på. Kan du ens skilja på det, Carro?

Carro: Ja, det kan jag. Arbetsanpassning är ju någonting som man gör i förebyggande syfte men också när man kommer tillbaka efter till exempel en sjukskrivning. När man är i rehabiliteringsprocess är det viktigt att man får de bästa förutsättningarna för att faktiskt kunna komma tillbaka så långt man kan efter en sjukskrivning eller en skada.

Fredrik: Just det. Vi kommer att dyka djupare i detta tillsammans med dagens gäster som härmed välkomnas varmt och ömt av mig. Vi säger välkommen till Erik Storbjörk.

Erik: Hej.

Fredrik: Hejsan. Du är arbetsmiljöinspektör och arbetar som projektledare på Arbetsmiljöverket för inspektioner om just arbetsanpassning.

Erik: Det stämmer.
Fredrik: Bra, det är med glädje som Carro och jag tar hit dig idag, och det gör vi också med Försäkringskassans representant Camilla Stege.

Camilla: Hej!

Fredrik: Hej! Vad gör du på Försäkringskassan?

Camilla: Jag jobbar som samverkansansvarig inom avdelningen för sjukförsäkringen. Så jag jobbar med extern samverkan på strukturell nivå med de aktörer eller partners som finns med i sjuk- och rehabiliteringsprocessen. Jag jobbar mycket med arbetsgivare och mycket med Försäkringskassans samverkan med Arbetsmiljöverket. Jag jobbar även deltid med ett projekt riktat till arbetsgivare som handlar om att främja psykisk hälsa på arbetsplatser.

Fredrik: Just det. Är det det som är momentum?

Camilla: Det är momentum. Stämmer.

Fredrik: Ja, Carro var ju inne lite på det här och förklarade. Men om ni ska ge er förklaring på det här, vad Arbetsmiljöverket respektive Försäkringskassan gör rörande de här frågorna. Vill du börja, Camilla?

Camilla: Jo men jag kan börja. Försäkringskassan betalar ju ut sjukpenning. Och det är ju den ersättningen man får när man är sjukskriven. Vi kan också vara med och jobba för att personen ska komma tillbaka i arbete och vara med och samordna rehabiliteringsinsatserna. Så vi kommer ju ofta in och jobbar med att föra åter en person i arbete. Sen har ju Försäkringskassan också förmånen som arbetsgivare och personer kan ansöka om för att förebygga att bli sjukskrivna. Så det finns också.

Fredrik: Och Erik? Ert åtagande gällande arbetsanpassning?

Erik: Ja, men vi har ju ett regelverk utifrån våra föreskrifter om arbetsanpassning. Och då är det fokus på det som kanske är mer det förebyggande arbetet och hur det praktiskt ska gå till för att få till en återgång i arbete. Lite förenklat, vi ska väl prata lite mer om detaljerna i det. Men vi har de föreskrifterna som styr det helt enkelt. Så det är också det vi tillsynar när vi gör inspektioner om arbetsanpassning.

Fredrik: Camilla, kan man säga att rehabilitering är en del av arbetsanpassning?

Camilla: Ja det skulle man ju kunna säga, för precis som Carro var inne på, under rehabiliteringstiden så kan man ju få arbetsanpassningar eller behöva arbetsanpassningar. Så på det sättet hänger det ihop. Ja.

Fredrik: Jag tänker att vi ska dyka djupt i detta på något sätt i alla fall och försöka reda ut det här. Och är det okej att vi börjar då med Arbetsmiljöverkets perspektiv och sen till dig Camilla efter det?

Erik: Absolut, det går bra.

Fredrik: Bra, då börjar vi med arbetsanpassning och faktiskt lite fakta om detta.

Kvinnlig röst: Arbetsanpassning handlar om att göra individuella justeringar i den fysiska, organisatoriska eller sociala arbetsmiljön för att underlätta för en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga att fortsätta arbeta eller komma tillbaka till jobbet. Anpassningen kan fungera både som ett förebyggande stöd för att motverka ohälsa och sjukfrånvaro men också som ett stöd vid återgång i arbete efter sjukdom. Arbetsanpassning kan vara tillfällig eller bestå över längre tid.

Fredrik: Ja, Erik, lite fakta. Din roll som projektledare på Arbetsmiljöverket påverkar ju faktiskt alla, arbetstagare som arbetsgivare.

Erik: Ja, men precis. Arbetsanpassning är ju något som är aktuellt för alla på arbetsmarknaden.

Fredrik: Berätta lite mer.

Erik: Jag tillhör ju tillsynen, alltså att vi gör inspektioner. Och det innebär ju att vi ska efterfråga och ta reda på om man följer det här regelverket. Inspektionerna rör hur arbetsgivare arbetar förebyggande men också åtgärdande. Så det är liksom två delar i det där.

Fredrik: Just det. Tillsyn omnämns ju, är det samma sak som inspektion?

Erik: Ja, precis. Det är det där myndighetsordet tillsyn.

Fredrik: Carro kändes ju inte helt bekväm med just den här typen av tillsyn eller inspektion. Hur går det här till då?

Erik: Jag tror att hon är nog jättebekväm med all tillsyn. Men det är väl lite så här att när vi gör planerad tillsyn, det vill säga när vi har de här tillsynsaktiviteterna där vi går ut riktat, där vi ställer upp en liten hage kan vi säga, när vi tittar på något specifikt inom arbetsmiljöarbetet så är arbetsanpassning lite speciellt eftersom det riktar sig till individens förutsättningar och utgångspunkter, medan resten av den tillsyn vi bedriver bygger vi på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och de där hänger inte ihop till hundra procent men har med varandra att göra. Det kanske vi kan återkomma till lite grann. Så när vi gör tillsyn kring arbetsanpassning så tenderar vi att avgränsa det ganska hårt just till det när vi gör de här aktiviteterna.

Fredrik: Finns det någon skillnad i hur stort företaget är också?

Erik: Nej, det här är ju någonting som, om man är arbetsgivare ska man jobba med det här. Och föreskrifterna utformar det på ett sådant sätt så att det ska passa alla. Och det kan av en del upplevas som att de då blir lite luddiga, men det skapar ju också ett rörelseutrymme så att det ska passa alla typer av arbetsgivare. Det är ju som vanligt att har man tio anställda eller fler ska det ju finnas vissa rutiner som ska vara skriftliga. Men har man färre än tio anställda då behöver de inte vara skriftliga.

Fredrik: Carro? Ditt perspektiv på det här som Erik säger och ditt perspektiv som inspektör?

Carro: Ja, jag tänker ju att det är viktigt att man som arbetsgivare har ett aktivt arbete med arbetsanpassning. Jag tänker ju också att man som arbetsgivare har kunskap om dels de risker man har i sin verksamhet och också hur man kan förebygga och underlätta och anpassa arbetet så att det blir en bra arbetsmiljö för arbetstagarna. Men det är också viktigt att man som arbetstagare uppmärksammar arbetsgivaren på hur man upplever besvär av sin arbetsmiljö, så att arbetsgivaren kan anpassa arbetsplatsen. Får man besvär av sitt arbete så är det ju viktigt att man meddelar sin arbetsgivare att ”det här är besvärligt för mig.” Annars vet ju inte arbetsgivaren det och har lite svårare att göra den här anpassningen. Det gäller ju både för att, som vi sa tidigare, undvika risken för en sjukskrivning. Att man i förlängningen där får så mycket besvär att man inte klarar av att gå till sitt jobb eller att man måste bli delvis sjukskriven. Men det är ju också jätteviktigt med arbetsanpassningen när man kommer tillbaka efter en sjukskrivning, eftersom man kanske har behov av att man gör en anpassning i arbetsmiljön för att ge arbetstagaren en förutsättning att kunna komma tillbaka till sitt arbete.

Fredrik: Okej. Erik, vi får ju en rätt tydlig förklaring här, har du något du vill lägga till gällande det här? Vad det är för någonting, vad det innebär med arbetsanpassning och varför det är en så viktig del av arbetsmiljöarbetet?

Erik: Man kan väl säga att det ska vara både förebyggande och att man ska ta hand om de som kommer tillbaka när man har haft ohälsa av något slag. Så det är väldigt dubbelt på det viset. Och i slutändan är det ju meningen att om vi jobbar förebyggande som vanligt, då ska vi inte behöva hamna i de här sjukskrivningarna. Så att ha ett aktivt förebyggande arbete – det vill säga att ta reda på om det finns behov av arbetsanpassning – det ger ju också stor effekt i förlängningen. Och det är ju någonting som arbetsgivaren har skyldighet att göra, att man ska ta reda på de här behoven på lite olika sätt. Och det kan arbetsgivaren bestämma lite själv hur man ska göra. Men det är det som blir det här förebyggande. Att man måste på något vis aktivt arbeta med att ta reda på de här behoven. Det man oftast tänker på är ju det här återgång i arbete som Camilla pratade om också. Alltså att när man väl har haft en sjukskrivning och så ska man tillbaka in i arbetet så måste det ske på ett genomtänkt sätt, så att det blir rätt förutsättningar för den här enskilda individen att faktiskt kunna återgå i arbete. För saker och ting kan ju ha förändrats med ohälsan på något sätt, eller att man bara behöver en återgångsperiod för att kunna återgå fullt i arbete. Det är väldigt olika.

Fredrik: Varför kan man då behöva en arbetsanpassning? Vi hörde i faktarutan att det kan vara både sociala och fysiska... Berätta.

Erik: Hälsa är ju hela människan. Det är ju alla sakerna samtidigt på något vis. Det kan ju vara både det vi kallar för fysisk hälsa och psykisk hälsa. Det är ju något som kan uppstå över tid. Vi tänker oss att när vi arbetar fysiskt kan det uppstå belastningsskador av något slag till exempel. Men det kan också vara en enskild olycka, en händelse som skapar... Man kanske får sin fot överkörd av en truck, en vanlig olycka. Och det är då det fysiska. Och sen så har vi det psykiska, alltså hur vi arbetar tillsammans, eller att den arbetsbelastning som vi utsätts för. Vi känner ju till att det finns höga sjukskrivningstal kring ohälsosam arbetsbelastning, alltså det vi kallar för utmattningssyndrom och sådär. Så det är ju exempel på de här två olika sidorna av arbetsmiljön, hur det kan påverka oss människor. Så att båda de sakerna kan det vara. Det kan ju också vara så enkelt som du har varit med om en hot- och våldshändelse, till exempel, och du blir utsatt för chock efteråt och behöver vara sjukskriven ett tag. Att komma tillbaka i den miljön igen, vad innebär det? Så arbetsanpassning kan vara väldigt många olika typer av behov som behöver åtgärdas.

Fredrik: Och visst handlar det också rent krasst om ekonomi, de här sakerna?

Erik: Jo, men det gör det absolut. All sjukskrivning kostar ju pengar. Det är väl så. Så det är en sida av det. Det kostar pengar för arbetsgivaren och det kostar pengar för samhället. Men sen finns det också en kostnad för individen naturligtvis också. Det är viktigt att komma ihåg. När vi jobbar förebyggande, då är ett incitament också att det sparar oss pengar. Det är liksom ett sätt att tänka. Så är det absolut.

Fredrik: Det brukar ju vara viktigt för företagsägare och aktieägare annars att det ska finnas ett resultat.

Erik: Jo, men det är ju det fina här att här sammanfaller de här sakerna. Intresset för individen, företaget och samhället är ju samma egentligen. Så det finns bara... det är win-win-win här.

Fredrik: Carro, om vi ska spela in dig igen. Vill du säga något mer om arbetsanpassning från ditt perspektiv?

Carro: Ja, jag tänkte att jag kunde ta några exempel på arbetsanpassningsåtgärder. Det som Erik säger handlar både om den fysiska delen men också den psykosociala delen. Det man kan göra till exempel är att ha minskad arbetsbelastning, minskad arbetsmängd. Få hjälp med prioritering. Möjlighet till avbrott i arbetet, att man kan få gå ifrån och ta en paus om man känner att man behöver det. Särskilda arbetsinstruktioner. Personligt anpassad skyddsutrustning. Det kan handla om att man bör ha skor, kläder, hörselskydd, glasögon. Man kan behöva anpassa sina arbetstider. Och man kan behöva särskild arbetsutrustning och arbetshjälpmedel. Och där tänker jag också, så kan man också resonera, att när man gör anpassningar för en individ på en arbetsplats eller en arbetstagare så kan den här anpassningen även bli bra för många andra. Som Erik säger att det är en win-win, det kan bli en win-win-win. Att man gör vissa anpassningar som faktiskt både hjälper den arbetstagaren men även kan hjälpa andra på arbetsplatsen.

Fredrik: Det kan vara både tekniska och organisatoriska åtgärder.

Carro: En anpassning kan ofta vara bra både för individen eller arbetstagaren men också för övriga på arbetsplatsen.

Fredrik: Okej, just det såklart. Så någonting som man tror är för en enskild individ är egentligen något som passar väldigt många.

Erik: Vi brukar väl säga att det som är nödvändigt för en kan vara bra för alla. Det är liksom ett sätt att förhålla sig.

Fredrik: Precis.

Erik: Och det tänker du är inne på också, Carro, att vi tänker att de här åtgärderna samverkar också. Att det är både tekniska och organisatoriska åtgärder ganska ofta. En organisatorisk åtgärd kan ju vara att man behöver lägga om schemat för en enskild individ, att man kanske gör arbetsuppgifter i en annan ordning, eller vad det nu kan vara. Nu har man tillfört hjälpmedel och då kanske man behöver jobba på ett annat sätt. Sen kan det ju påverka andra arbetstagare också. Hur andra jobbar i de processer man har. Så man får tänka på att det är många olika grejer som kan hända parallellt här. Men så länge man kommer åt de här behoven som finns, det är det man syftar till.

Fredrik: I den här podden så pratar vi mycket om SAM, alltså det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och det känns ju som att det borde väl räcka att ha det för att det ska vara okej på arbetsplatsen, eller?

Erik: Ja, men det kommer man ju långt med. Och det är ju lite så det är tänkt här också. SAM är ju ett system. Det jobbar för helheten, för organisationen. Och så ska det fånga upp arbetsmiljön för alla. Men sen så visar det sig att det kanske inte alltid riktigt räcker till. Men jobbar vi systematiskt då förebygger vi också. Det är liksom så. Om man tänker på tillgänglighetsfrågor och sådär. Att man ska tänka från början att vi är olika, vi har olika storlek så att vi kanske behöver ha anpassningsbar utrustning. Gör vi inte det, ja då kan det ju leda till att vi exempelvis sliter på kroppen på ett sätt som inte är bra. Och då kan det uppstå problem för individer. Inte för de flesta men kanske för någon som kan då få ett arbetsanpassningsbehov. Så det finns liksom en relation mellan det här systematiska som vi har i SAM och det som är arbetsanpassning som är mer inriktat för individen. Men tanken är ju att vi ska helst slippa hamna i individanpassningen. Utan vi ska ju få systemet att funka först.

Fredrik: Det finns ju saker i det systematiska arbetsmiljöarbetet, exempelvis att vi håller koll på vilka olyckor vi brukar ha, om vi har tillbud.

Erik: Ohälsan som finns ska man ju sammanställa varje år och ha lite koll på. Och det kan ju också ge ledtrådar: "Jaha, det är flera som är sjukskrivna om det här." Då kanske vi behöver ha koll på det. Behöver vi ha koll på individer? Att det här är några individer som har drabbats av det här, det kanske är fler. Kan vi göra något åt det i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Så allt hänger ju ihop i arbetsmiljöarbetet på det sättet. Och jobbar vi förebyggande, då är det där vi åstadkommer det mesta.

Fredrik: Så rent praktiskt då, vad innebär det här då i praktiken?

Erik: Ja, jag sa ju det tidigare att föreskrifterna är utformade så att det ska passa vilken arbetsplats som helst egentligen. Så det innebär ju att man behöver hitta de arbetssätten lokalt. Det här är vår organisation, vad passar in här då? Men i grund och botten så är det här att – det här med behov av arbetsanpassning, det är någonting som man måste ta reda på. Man måste ha något sorts arbetssätt för att fortlöpande, står det i föreskrifterna... Alltså hela tiden kan man översätta det till. Kontinuerligt så ska man jobba med det här på något sätt.
Men det behöver anpassa sig efter verksamhetens natur om man får vara så krånglig. Alltså, vad gör vi? Hur arbetar vi? Hur organiserar vi oss? Det är skillnad på en organisation där man knappt träffar varann. Där behöver man kanske jobba på ett sätt. Medan där vi umgås nära varje dag och arbetsledare och chefer träffar sin arbetstagare hela tiden, det kanske kan vara ett arbetssätt. Medan man träffas väldigt sällan, behöver man ha ett helt annat arbetssätt.
Ska vi förebygga, då behöver vi få in den här informationen. Vi måste veta vilka de här behoven kan vara i god tid, helst innan man känner något. En bra grej i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att känna till tidiga tecken på, om man har belastningsproblem till exempel. Om man som arbetstagare känner till det, då kan man ju också enkelt signalera det. En chef kan också veta vad det är för fråga man ska ställa, så att man också får ett vettigt svar utifrån vilka behov som kan finnas.
Så det finns många sätt att arbeta på. Så vi kan inte säga "gör exakt så här". Utan här behöver arbetsgivaren tänka igenom: Hur funkar vår organisation? Hur får vi bäst koll på de här behoven som kan finnas?

Fredrik: Det här låter inte så lätt, Erik och Carro, tycker jag. För som arbetstagare vill man inte hålla på och prata så mycket om hur man mår, både fysiskt och psykiskt. Kan ju det vara jobbigt, tänker jag.

Erik: Ja, det kan det vara. Men det är en integritetsfråga också, ganska mycket. Vill man att ens chef ska veta hur man mår? Så det kanske inte alltid är lätt att svara på den där frågan "Hur är läget? Är det bra?". Man kanske inte som arbetsgivare heller kan förvänta sig att man alltid får ärliga svar på det. Så hur man ställer de där frågorna är också viktigt. Det kanske inte är "hur är läget", det kanske måste vara någonting mer, utifrån det jag pratade om tidigare. Vad vet vi egentligen om de arbetsmiljöutmaningar vi har på just vår arbetsplats? Det kan göra det lättare att ställa de där frågorna.
Men sen så har vi också... I föreskrifterna så finns det en reglering där man... Man ska ha en rutin för hur man tar hand om information om behov av arbetsanpassning. Långt och krångligt. Men lite förenklat är det meningen att det ska vara synligt för dem som jobbar i en verksamhet: Vad händer när jag berättar om mina behov? Vem hanterar det? Hur går det till? Det är en reglering som finns införd för att skapa en transparens och bygga en sorts tillit mellan arbetsgivarsidan och arbetstagaren.
Finns den transparensen, då ökar förutsättningarna för att man inte känner sig otrygg i att berätta om hur man mår. Så det är en viktig aspekt.

Fredrik: Man har väl även som arbetstagare ett ansvar i det här också? Att förmedla och...

Erik: Ja, det ligger väl i ens intresse i alla fall. Men det är klart att det beror också mycket på hur kulturen på arbetsplatsen är. Så det är viktigt för arbetsgivaren att bygga den kulturen. Att vi är tillåtande och öppna så att man inte tror att man ska bli straffad för att man är sjuk. Att man är rädd för att bli av med jobbet. Så den rädslan bär ju människor på. Och det hindrar dem. Och då blir ju kulturen på arbetsplatsen viktig, hur man jobbar med de frågorna. Och det är ju ändå min erfarenhet som inspektör att de flesta arbetsgivare är genuint intresserade av att deras arbetstagare ska må bra.
Så att det är ju en bra start att man har det gemensamma intresset. Men sen kan det då uppstå lite missförstånd och hur man pratar om de här frågorna som gör att det inte kanske alltid är så lätt för arbetstagare att känna sig fri att berätta hur man mår och sådär.

Fredrik: Vad säger du Carro om det, om just det här sista som Erik pratar om?

Carro: Jag håller med Erik där att det är jätteviktigt att man skapar ett klimat på arbetsplatsen som är transparent. Som jag sa innan, att man som arbetstagare ska ju inte behöva känna någon rädsla om man upplever att ens arbetsplats inte är bra. Säg att man sitter och har ett kontorsarbete och har dålig belysning och dålig stol som kan leda till att man får belastningsbesvär. Då ska man ju kunna säga till sin arbetsgivare och få den anpassningen för att då förebygga att man i förlängningen får belastningsbesvär eller andra besvär. Alltså det är jätteviktigt med just den här transparensen, mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Och sen tänker jag också att som arbetsgivare är det jätteviktigt att man har kunskap om de risker som man har i sin verksamhet. Till exempel om man har... ett arbete där det innebär att man har tunga lyft eller att man står i vissa arbetsställningar och så. Vet arbetsgivaren hur det ska se ut? Att man har kunskapen om att man ska stå med den här höjden... hur människan på bästa sätt jobbar. Då kan man ju som arbetsgivare förebygga att det i sin förlängning leder till att man får till exempel belastningsskador.
Och har man kunskap om arbetsbelastning och dess effekter när man har för hög arbetsbelastning, då har man ju också möjligheten att anpassa så att man minimerar den risken att ens arbetstagare i sin förlängning då kan få olika typer av besvär, eller vad man ska säga. Så att kunskap är jätteviktigt. Jag vet inte vad du säger Erik. Alltså att arbetsgivarna har kunskap om de här sakerna, det gör ju att de mycket lättare kan förebygga.

Erik: Ja men precis. Och det är ju en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att man ska ha de kunskaperna. Och de pratar ju om kunskaper om risker i arbetet till exempel. Så det är det som ligger i SAM. Det finns ju där. Så det är absolut en del av det förebyggande.

Fredrik: Kunskapen måste finnas. Det måste finnas en kultur som gör att det är högt i tak och att man vågar. Det handlar om rättigheter, det handlar om skyldigheter, det handlar om möjligheter också såklart att alla ska må bra och kunna fungera på sin arbetsplats. Men hur väl vet folk om det här då? Vi ska ut på stan för att få höra lite mer vad man vet om det här med anpassning och sedermera också om rehabilitering.

Intervjuare: Om jag säger arbetsanpassning och rehabilitering, vad tänker du då på?

Person 1: Bättre arbetsmiljö.

Intervjuare: Är det någon speciell myndighet du tänker på?

Person 1: Nej, jag vet faktiskt inte.

Intervjuare: Tack så jättemycket för ditt svar. Om jag säger arbetsanpassning och rehabilitering, vad tänker du då på?

Person 2: Då tänker jag på höj- och sänkbara bord, till exempel. Och kanske rehabilitering, att man får hjälp med sjukgymnast och sådana saker.

Person 3: Ja, då tänker jag på att man kan prata med sin arbetsgivare om man känner att man har behov av speciella hjälpmedel i form av stolar eller att man har ont någonstans eller att det känns jobbigt i något avseende.
Programledare: Om jag säger arbetsanpassning och rehabilitering, vad tänker du då på?

Person 4: Ja, arbetsskada.

Intervjuare: Är det någon speciell myndighet du tänker på?

Person 4: Nej.

Intervjuare: Om jag säger arbetsanpassning och rehabilitering, vad tänker du då på?

Person 5: Jag tänker på stolar och hur man sitter och står, och skrivbord som man höjer och sänker och så.

Intervjuare: Är det någon speciell myndighet som du tänker på?

Person 5: Nej, det är det inte. Det kan hända var och när som helst.

Intervjuare: Om jag säger arbetsanpassning och rehabilitering, vad tänker du då på?

Person 6: Ja, men jag har ju gått igenom sånt där. Lite arbetsträningar, hjälpmedel i arbetet för att underlätta jobbet, för att det inte ska vara, om man har något besvär, att det ska underlätta för en att fungera på arbetsplatsen. Som hon sa, höj- och sänkbara bord, alltså redskap, man sitter vid en dator, mus och stolar och bland annat sådana saker. Bland annat. Men sen beror det ju på vad man jobbar med också.

Intervjuare: Är det någon speciell myndighet du tänker på?

Person 6: Ja, alltså Försäkringskassan har jag haft väldigt mycket att göra med. Så Försäkringskassan i första hand. När det har varit rehabiliteringar och sånt, gällande mig i alla fall. Men sen förmodligen Arbetsmiljöverket också. Jag vet inte riktigt vad som gäller där. Men ja, bland annat. Det är mycket. Allt, från hjälpmedel till anpassningar och allt sånt till arbetsterapeut.

Intervjuare: Är det någon speciell myndighet du tänker på?

Person 7: Försäkringskassan.

Person 8: Ja, det är väl Arbetsmiljöverket då.

Intervjuare: Arbetsmiljöverket.

Person 8 Arbetsmiljöverket? Jag blir helt ställd. Jag blir ställd nu. Ja, Arbetsmiljöverket. Ja, det är det väl.

Fredrik: Ja, det var högt och lågt, konkret, abstrakt, stort och litet. Erik, om nu en arbetsgivare har fått kännedom om ett behov, vad gör man då?

Erik: Ja, då ska man utreda. Då ska man ju titta på vad är det här behovet och vad behövs. Det är inte konstigare än så. Så det är en väldigt enkel väg framåt. Och sen så behöver man ha någon sorts... det finns i våra föreskrifter en instruktion vad det här ska innehålla och sådär. Så det ska leda till att man vidtar åtgärder och att man följer upp de här åtgärderna sen då, och ser till att de ger effekt. Och den som är drabbad... arbetstagaren det gäller, ska ju också vara med i den här processen. Det är också en viktig del av det.
Och Carro nämnde ju tidigare några av de här åtgärderna och exempel på det. Oftast behöver det fler än en åtgärd kan jag tänka mig också.

Carro: Precis, så är det.

Erik: Det beror ju på väldigt mycket vad det handlar om. Och det är det den här utredningen ska bena ut. Så det är viktigt att man lägger lite tid och energi på den så att man faktiskt får rätt åtgärder. Det är väl liksom ett vanligt misstag att man kanske går vidare och tar åtgärder utan att riktigt ha vridit och vänt på det. Här kan man ju behöva få in... beroende på vad det är för typ av ohälsa det handlar om, så kan man ju behöva få in från sjukvård och arbetsterapeuter eller vad det nu kan vara. Så man använder sakkunskap också i den här utredningen, det ökar kvaliteten.

Fredrik: Kan en arbetsgivare få stöd i det här? Jag tänker både utbildning, kunskap men också ekonomiskt?

Erik: Inte från oss. Det är inte sånt som vi jobbar med. Vi har bara reglerna, så att säga, och så bidrar vi med information. Och så tillsynar vi att man följer reglerna. Så det är inte vårt uppdrag. Däremot så finns det ju andra resurser. Men det är sånt som Camilla säkert kan berätta lite mer om sen. Det som ska vara en rehabilitering, det är en process som man ska gå igenom. Öppenvården har resurser kring rehabilitering som den enskilda kan använda sig av. Men sen så finns det olika typer av stöd också som man kan få.

Fredrik: Vad säger du om allt det här då, Carro?

Carro: Jag tänker ju att både arbetsgivare och arbetstagare kan behöva stöd i arbetsanpassningsarbetet. Och om en verksamhet inte har tillräckligt med egna kunskaper så kan man anlita en extern expert som till exempel företagshälsovården.

Camilla: Och där kan ju faktiskt Försäkringskassan komma in med möjlighet till ersättning till de arbetsgivare som anlitar en företagshälsovård just för att utreda och se vad man behöver göra för arbetsplatsinriktad rehabiliteringsinsats. Och den ersättningen kallas för arbetsplatsinriktad rehabiliteringsstöd. Och då är det arbetsgivare som ansöker om det.

Fredrik: Just det. Äntligen Camilla fick du komma till tals och du kommer få komma mer till tals alldeles strax. Jag tänker att vi avrundar den här delen. Jag funderade faktiskt på två grejer. Dels, kan man som arbetstagare förvänta sig vilka åtgärder som helst, Carro och Erik? Det är en fråga jag har.

Erik: Ja, precis... Det finns väl gränser. Överhuvudtaget kan man väl säga att våra regler har en sorts proportionalitetsprincip. Det får inte kosta hur mycket som helst, eller det kan inte kosta hur mycket som helst. Det står också i relation till verksamheten. Så att man kan inte förvänta sig alla möjliga åtgärder utan det ska stå i relation till den verksamhet som bedrivs egentligen. En arbetsgivare är inte skyldig att hitta på nya arbetsuppgifter åt en arbetstagare, till exempel. Men samtidigt så ska ju arbetsgivaren göra allt den kan, så att säga då.
Så att det är lite dubbelt där. Men man kan tänka att om man börjar med att utreda, och ta reda på behoven ordentligt, innan man bestämmer någonting... Det är liksom en viktig grej. För det kan vi stötta på ibland, att arbetsgivare kanske avfärdar och inte gör någonting alls, för man tänker att det ska bli för dyrt till exempel, eller att det inte passar in. Men då kanske man inte har tagit reda på fakta till att börja med. Så det är ju viktigt att det ändå händer, att den processen genomförs. Så kan man väl säga.

Fredrik: Hur är det med personer med funktionsnedsättningar då? Gäller arbetsanpassning även för dem?

Erik: Ja och nej kan man säga. För att funktion har ju hängt ihop med arbetsförmåga också. Så att man kan ha funktionsnedsättningar som inte påverkar arbetsförmågan beroende på vad man jobbar med. Är det ohälsa involverad också...? Det är ohälsa som föreskrifter om arbetsanpassning egentligen hanterar. Så att det som handlar om funktionsnedsättningar är i grunden tillgänglighet. Att arbetsgivaren förväntas, utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet och Arbetsmiljölagen, se till att alla på arbetsplatsen har rätt förutsättningar utifrån det arbete man ska göra. Sen kan det uppstå situationer just på samma sätt som för alla arbetstagare, att man ska göra arbetsanpassningar. Så svaret är både ja och nej.

Fredrik: Nu Camilla så vill vi höra din och Försäkringskassans del i detta kring rehabilitering. Vi börjar med en faktaruta för att få lite mer kött på benen.

Faktaruta: Rehabilitering innebär att stötta en arbetstagare att komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning. Ansvaret delas mellan arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. Försäkringskassan ansvarar inte för att ge rehabilitering men har en viktig roll i att samordna insatser och bedöma arbetsförmåga. Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det kan handla om att anpassa arbetsuppgifter, arbetstider eller erbjuda hjälpmedel. Hälso- och sjukvården bidrar med medicinsk rehabilitering. Målet är att skapa förutsättningar för en hållbar återgång i arbete där arbetstagaren kan arbeta utan risk för att drabbas av ny ohälsa.

Fredrik: Ja Camilla, du har suttit tyst länge nog nu. Du är alltså samverkansansvarig på avdelningen för sjukförsäkringen på Försäkringskassan. Stämmer bra. Berätta då, hur går det egentligen till att samordna rehabiliteringsinsatser?

Camilla: Försäkringskassans uppdrag är att betala ut sjukpenning och utreda vad det är för rehabiliteringsinsatser som behöver komma till stånd. Vi har inga egna rehabiliteringsinsatser, så vi har inget rehabiliteringsansvar men vi samordnar rehabiliteringsinsatserna. Det är precis som du sa, det finns arbetsplatsinriktade rehabiliteringsinsatser. Det är de som arbetsgivare står för.

Eller om man inte har en arbetsgivare, då kan man vända sig till Arbetsförmedlingen. Sen så finns det ju medicinska rehabiliteringsinsatser, och det är vården som står för dem. Sen finns det också sociala rehabiliteringsinsatser, och det är ofta aktiviteter via samordningsförbund eller kommunens insatser. Och de blir oftast aktuella när en person har varit borta väldigt länge. Så det kan vara steget före en arbetsplatsinriktad rehabiliteringsinsats till exempel.

Fredrik: Berätta lite mer. Vad betyder det här i praktiken?

Camilla: Det betyder att Försäkringskassan utreder och ser vad det är för rehabiliteringsinsats som behöver komma till stånd. Vad är det som pågår nu? Det behöver vi alltid se. Vad gör arbetsgivaren till exempel? Har de gjort en plan för återgång i arbete? Vad står det i den planen? För det behöver vi ju veta när vi planerar för hur återgången för den här sjukskrivna individen ser ut. Vi behöver också veta vad det är för medicinsk rehabilitering som pågår. Kan de kombineras? För oftast så kan man ha en medicinsk rehabilitering samtidigt som en arbetsplatsinriktad rehabilitering. Så det behöver vi utreda och se.

Och finns det en plan för återgång i arbete där vi ser att individen följer planen så kommer den att komma åter i arbete, så är det inga problem. Då går inte vi in och samordnar där. Men är det så att det är en oklar planering, att det är svårt att säga hur den här individen ska komma tillbaka i arbete, då kan det vara så att vi behöver komma in och samordna rehabiliteringsinsatserna. Och det betyder att vi behöver ha kontakt med alla de aktörer som är aktuella i det här specifika sjukskrivningsärendet. Och göra en gemensam plan. Så att alla har samma plan.

Och den kan ju se olika ut beroende på när i sjukskrivningen man gör det. Den behöver ju revideras och utvecklas. Så som den ser ut i början med de insatser man har då, det ser ju annorlunda ut då än mot slutet av rehabiliteringen. Men då kallar vi som sagt arbetsgivare, sjukskrivande läkare. Ibland finns det en rehabiliteringskoordinator involverad. Antingen ses man på ett möte eller så har man den samordnande kontakten via telefon. Men just så att man ska få en gemensam plan så alla vet vad som är aktuellt och vad som sker.

Fredrik: Hur ser den typiska situationen ut då?

Camilla: Ja, den frågan får vi ofta. Det finns egentligen ingen typisk situation utan det är från fall till fall. Men man kan säga att finns det ingen klar prognos eller klar planering för hur en återgång ska se ut, då kan det bli aktuellt att vi går in och samordnar. Men som sagt, det är från fall till fall.

Fredrik: Okej. Det här låter ju som ett väldigt viktigt arbete ni har, Camilla. Vet de som är sjukskrivna vilka möjligheter de har och vilken rätt de har?

Camilla: Det hoppas jag att alla vet. Är det så att man under sjukskrivningstidens gång undrar vad man får göra som sjukskriven under tiden jag har sjukpenning, eller vad som gäller, för det kan ju uppstå olika situationer under sjukskrivningstiden, då är det jättebra att ha kontakt med sin försäkringsutredare som vet alla detaljer i det enskilda ärendet. Det är det absolut bästa att ta en kontakt med försäkringsutredaren. Men sen kan man också läsa på vår webbplats om olika skeenden som kan tänkas ske under en sjukskrivningstid.

Fredrik: Och då är adressen?

Camilla: www.forsakringskassan.se. Men jag skulle ändå rekommendera att ta kontakten med försäkringsutredaren. På vår webbplats är det ju mer generell information, så gäller det det specifika ärendet så är det bättre att ta kontakt med sin försäkringsutredare.

Fredrik: Det var ju några gånger under mitt, Carros och Eriks samtal som du nickade lite. Var det någonting som du vill tillägga till det som vi pratat om tidigare?

Camilla: Nej, men förstärka snarare jobbet med arbetsanpassning och hur viktigt det är. Det kan ju faktiskt vara så att man behöver jobba med anpassningar för att förhindra en sjukskrivning också. Om man har en medarbetare som har signalerat att den behöver anpassningar, kanske under en kortare tid, så kan man ju göra det så att det inte ska bli en sjukskrivning. Så det är ju också jätteviktigt. Men jag vill förstärka det som de var inne på – vikten av att jobba med arbetsanpassningar.

Och vi på Försäkringskassan följer ju upp med arbetsgivaren också hur det går. Vad som står i plan för återgång i arbete som arbetsgivaren är skyldig att ta fram. Och också följer upp så att den revideras utifrån de aktuella läkarintyg som kommer in. För att så som situationen ser ut i början av en sjukskrivning, det förändras ju under tiden man är sjukskriven. Så det kan ju tillstöta saker eller det kan ju vara en jättelyckad rehabilitering. Det kan ju se väldigt olika ut. Så att det är viktigt att man uppdaterar sin plan.

Fredrik: Okej. Det låter som bra slutord eller är det något mer som du känner att du vill sammanfatta för din del, Försäkringskassans del här?

Carro: Nej, jag tycker att jag har fått med det mesta och det viktigaste.
Fredrik: Erik, du då om du ska sammanfatta detta som vi pratat om med arbetsanpassningen?

Erik: Jag tänker att det Camilla är inne på är intressant, alltså hur våra regler och styrning samverkar här. Det märker vi i tillsynen. När vi är ute och träffar arbetsgivare så har de koll på det Försäkringskassan efterfrågar när det gäller en sjukskrivning. Och det här med plan för återgång till arbete och sådär, den känner arbetsgivarna till och de arbetar efter den. Och de formar ganska mycket av sina arbetssätt och rutiner utifrån att det ska bli en sån, så att säga.

Och då märker vi att det där förebyggande arbetet däremot, det kanske är det som brister i högre utsträckning. Att se till att man faktiskt efterfrågar de där behoven i god tid. Så där har vi ju ett gemensamt mål att man ska undvika de där sjukskrivningarna. Så det är ju intressant. Och jag tror att det finns lite förflyttningsmån där utifrån de erfarenheter vi har från vår tillsyn. När vi märker att det här området kan arbetsgivaren faktiskt bli bättre på.

Att ha koll på de här behoven tidigare. För när man väl blir sjuk då är det ju så. Och då kommer det här igång och det funkar, utifrån våra upplevelser av de inspektioner vi gör, att det funkar okej. Och det bygger mycket på Försäkringskassans arbetssätt.

Camilla: Jag skulle också vilja lägga till en sak. Vi pratade om hur personer som är sjukskriven ska kunna veta vad de har för rättigheter och vad som gäller under sjukskrivningstiden. På vår webbplats finns det väldigt mycket bra information också till arbetsgivare. Vad som gäller och vad man som arbetsgivare ska göra. För det är inte helt lätt kanske alla gånger att veta vad man ska göra under sjukskrivningen. Så där kan man gå in och läsa som arbetsgivare också. Och vi håller på och utvecklar just webbplatsen för arbetsgivarna så att den ska möta den efterfrågan som finns.

Erik: Just det. Då måste jag ju få lyfta vår webbplats också naturligtvis, www.av.se. Arbetsanpassning finns en vägledning för arbetsanpassning på vår webbplats där det finns lite tips och tricks och saker man kan tänka på utifrån föreskrifterna. Hur de är utformade och så, och så finns det lite råd hur man kan tänka och arbeta.

Vi har ju en kontinuerlig samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket, men vi har liksom spetsat till oss lite grann på det här området just att våra information mellan webbplatserna ska länka till varandra lite grann. Så vi hoppas att det har blivit lite mer tillgängligt på det sättet.

Camilla: Vi har ju också en samverkan. Vi har ju en överenskommelse mellan myndigheterna om att vi ska samverka. Vi har ju det i våra instruktioner och vi får det regleringsbrevet om vad vi ska göra inom vår samverkan. Så det är ju väldigt tydligt att en samverkan oss emellan ska ske.

De delarna handlar ju om att vi på Försäkringskassan kan identifiera arbetsgivare som vi ser brister i rehabiliteringsarbetet, alltså ta ansvar för rehabiliteringsinsatser. Och då är det vår skyldighet i samverkan att tipsa Arbetsmiljöverket om de arbetsgivarna.

Fredrik: Bra. Samverkan gillar vi. Det är viktigt. Jag tänker också att det finns ny forskning, man får nya erfarenheter, man sprider de här kunskaperna och i och med att det också kommer nya regler så är det väl jättebra att då och då gå in och uppdatera sig på båda era respektive webbplatser.

Camilla: Jätteviktigt och det händer mycket inom sjukförsäkringen så att verkligen slå ett slag för att gå in och läsa på webbplatsen forsakringskassan.se för att hålla sig uppdaterad om hur det ser ut just nu.

Fredrik: Carro, någonting som du känner att du vill tillägga avslutningsvis?

Carro: Det jag tänker på det är lite det som Erik sa innan som också är viktigt för arbetsgivare att tänka på att när de gör anpassningar så måste de tänka helhet. Man måste tänka på alla som jobbar på arbetsstället så att man inte gör anpassningar för en individ och sen så blir det inte bra för en annan individ, utan man måste tänka helhet så att det blir bra för alla. Så att man inte glömmer bort det.

Fredrik: Bra. Alla ska med.

Carro: Alla ska med.

Fredrik: Vi bor i Sverige, jag brukar säga det som avslutning och nu ska vi också avsluta den här podden. Det är ju faktiskt så att alla i Sverige ska ha möjlighet att bidra till samhället. Alla ska ha möjlighet att gå till sin arbetsplats och göra ett jobb utan att riskera att bli skadad eller sjuk eller i värsta fall till och med dö på sin arbetsplats, i samband med sitt jobb. Tack så mycket Erik. Tack så mycket Camilla. Tack till dig också Carro såklart.

Carro: Tack själv Fredrik.

Fredrik: Det finns mer information på webbplatserna. Det finns fler poddar att lyssna på om man vill förkovra sig ytterligare. Vi har gjort många avsnitt av "Hallå Arbetsmiljö". Den finns ju på Arbetsmiljöverkets webbplats och där poddar finns. Vi kommer att höras snart igen. För ni är viktiga och ni vill väl få information om det mesta som rör arbetsmiljön. Så välkomna åter, tack och hej!