Agneta: Där var det 140 arbetstagare den dagen som olyckan skedde, och de här 140 anställda eller ensamföretagarna ingick i ungefär 45 olika företag.

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö – en poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej hörni allihopa och välkomna till ännu ett avsnitt i poddserien Hallå Arbetsmiljö!
Idag ska vi prata om de tidiga skedena av bygg- och anläggningsprojekt. Byggnads- och anläggningsarbeten kan förenklat beskrivas som alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla eller riva en byggnad eller anläggning.
För att hjälpa mig med fördjupning och reda i det här kommer en gäst om en liten stund. Som vanligt är arbetsmiljöinspektör Ann-Caroline Kostet med. Hej Carro!

Carro: Hejsan Fredrik!

Fredrik: Idag ska vi alltså prata om bygg- och anläggningsbranschen. Det har jag för mig att vi har pratat om tidigare, eller hur?

Carro: Mm, det stämmer, det har vi.

Fredrik: Ja, och du har ju också varit ute och inspekterat en hel del såna här platser och områden.

Carro: Ja, det har jag. Under mina snart tio år på Arbetsmiljöverket har jag varit ute på väldigt många bygg- och anläggningsarbeten. Det är också ett av de områden som jag brinner lite extra för. Jag tycker det är väldigt intressant att inspektera bygg och anläggning. Det är dels en riskfylld typ av verksamhet, men också väldigt heltäckande. Det finns liksom väldigt mycket man kan titta på inom bygg och anläggning – många delar man kan inspektera. Så ja, det är ett intressant område, tycker jag.

Fredrik: Mm, ja. Jag har också förstått, utifrån våra tidigare samtal och det du säger nu, att det här är en relativt komplex bransch. Och också, om jag förstår det rätt, så är det många olika roller att hålla koll på. Det ska vi naturligtvis försöka reda lite grann i. Till exempel har man ju hört om Bas-P och Bas-U i byggbranschen. Men vad är det egentligen då, Carro?

Carro: Det är en bra fråga, Fredrik. Det handlar om arbetsmiljösamordning. Bas-P är den som planerar för säkerhet redan innan bygget startar, alltså i projekteringsfasen.

Fredrik: Mm, och det är alltså den som då ser till att riskerna tänks in redan på ritbordet, så att säga?

Carro: Precis, så kan man säga.

Fredrik: Och sen då, när bygget väl sätter igång, då?

Carro: Då kommer en annan roll in – Bas-U. Hen ser till att allt går rätt till på själva byggarbetsplatsen: att regler följs, risker hanteras och att arbetsmiljöplanen blir verklighet och objektsanpassad – alltså efter den exakta situationen som är på byggarbetsplatsen.

Fredrik: Mm, så Bas-P tänker före och Bas-U ser till att det funkar i praktiken, om man ska förenkla det?

Carro: Ja, tänker under kan man säga – under tiden alltså.

Fredrik: Ja, det är bra. Och så finns det ju då en massa regler som man måste både kunna och följa. Med det så är det dags att presentera vår gäst: Agneta Axelsson. Välkommen Agneta.

Agneta: Tack så mycket, väldigt roligt att få vara med på det här.

Fredrik: Har du hört om några av våra poddar?

Agneta:  Ja, det har jag gjort.

Fredrik: Bra! Vi har ju spelat in ett antal nu, Carro och jag. Och det är roligt att ha dig här när det handlar om de här viktiga reglerna som vi ska prata om. Men berätta först – vad är det du gör på Arbetsmiljöverket?

Agneta: Jag jobbar på den avdelning som skriver reglerna, och där har jag rollen som handläggare, främst inom området byggnads- och anläggningsarbete.

Fredrik: Mm, och där inte minst så är det ju reglerna för byggbranschen. Vilka regler handlar det här om då, i stort?

Agneta: Det handlar om arbetsmiljöregler för aktörerna i samhällsbyggnadssektorn som utför bygg- och anläggningsprojekt. Det handlar om hur de ska planera, projektera och utföra arbetet på ett säkert sätt. Då är det mycket fokus på att förebygga arbetsmiljörisker i tidiga skeden, för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för de som ska utföra byggprojektet. Det är ju då främst under produktionen man kan förebygga, men man kan också göra mycket i tidigt skede.

Fredrik: Mm, och är det här samlat i en föreskrift då?

Agneta: Vad heter den här föreskriften? Jo, det är en föreskrift som heter "Projektering och byggarbetsmiljösamordning" och den har beteckningen AFS 2023:3. Den trädde i kraft den 1 januari 2025.

Fredrik: Vad säger de här reglerna mer då, Agneta?

Agneta: Förutom fokus på byggskedet så säger reglerna att man ska planera och projektera för att förebygga arbetsmiljörisker även i den färdiga byggnaden eller anläggningen. Ofta blir det som byggs någon form av arbetsplats i framtiden när det är färdigt, och då ska man också ha med det skedet – arbetsmiljön i den färdiga byggnaden eller anläggningen.

Fredrik: Är det de här reglerna du följer, Carro, när du är ute och inspekterar?

Carro: Följer och följer, Fredrik... Vi tillsynar de här reglerna. Det är arbetsgivaren och de olika rollerna i byggprojektet som ska följa reglerna. Vi tillsynar, de följer.

Fredrik: Bra, tack för förtydligandet. Vad är syftet med reglerna, Agneta?

Agneta: Syftet är främst att öka säkerheten på byggarbetsplatserna jämfört med hur det har fungerat tidigare. Och som jag redan nämnt handlar det om att skapa en god arbetsmiljö även i den färdiga byggnaden och anläggningen. I stort sett kan man säga att reglerna syftar till att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av sitt jobb. Det finns stora möjligheter att skapa bra förutsättningar i de tidiga skedena, och alla aktörer behöver ta sitt ansvar. De som kan göra något ska också se till att göra det.

Fredrik: Men räcker det inte med reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete och för organisatorisk och social arbetsmiljö? Det finns ju redan sådana regler – behövs det verkligen särskilda arbetsmiljöregler för projekt inom bygg- och anläggningssektorn?

Agneta: Ja, det gör det. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete beskriver arbetsgivarens ansvar att jobba systematiskt för att förebygga arbetsmiljörisker för sin egen personal. Men i ett byggprojekt är det ofta många olika arbetsgivare och ensamföretagare inblandade, som kan skapa risker för varandra. Därför behövs det en organisering och systematik i arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen, med samordning för att förebygga risker.

I dagens byggprojekt är det dessutom många fler människor inblandade eftersom byggandet ofta utförs av många små företag. Då krävs mer resurser för introduktion, samordning och styrning av arbetsmiljöarbetet på den gemensamma byggarbetsplatsen. Det räcker inte att åtgärda problemen först när något gått fel, eller att lita på varje enskild ensamföretagare. Det behövs mycket samordning.

Fredrik: Bra, det där ska vi prata vidare om. Men nu tar vi en kort paus i studion för att dela lite konkret fakta kring bygg- och anläggningsbranschen.

Kvinnlig röst: År 2023 arbetade lite mer än 388 000 personer inom byggbranschen. År 2024 anmäldes lite mer än 3 700 arbetssolyckor där personer behövde vara sjukskrivna. Många olyckor handlade om skador från handverktyg. De flesta olyckor inträffar när någon rör sig på arbetsplatsen och snubblar eller halkar på golvet eller marken. En annan vanlig olycka är fall från en ställning eller arbetsplattform till marken, ofta på grund av brist på tillräckligt fallskydd.

År 2024 anmäldes totalt lite mer än 4 200 arbetssolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. Vanliga arbetssjukdomar som anmäls är skador från vibrationer, till exempel från maskiner, samt skador som beror på att kroppen belastats för mycket.

Under de senaste tio åren har 98 personer som arbetat inom byggbranschen i Sverige omkommit i olyckor. Utöver det har en till två utländska arbetstagare omkommit. Det innebär i genomsnitt tio dödsfall per år. De vanligaste orsakerna i fall från höjd, att bli klämd av tunga byggdelar eller maskiner eller att bli påkörd av ett fordon utanför byggarbetsplatsen.

Fredrik: Ja, vad säger ni om det här? 

Agneta: Ja, att varje dödsolycka är en dödsolycka för mycket, det är ju det första man kan säga. Men förutom olyckor så är ju byggnads- och anläggningsarbetare också utsatta för många andra av de här riskerna, och det är också något som man behöver jobba med och förebygga mycket bättre. Så att man kan fortsätta vara arbetsförare tills den dagen man går i pension, liksom.

Fredrik: Carro, något du vill lägga till kring faktan?

Carro: Ja, jag tänker ju lite på det som Agneta sa precis också, det här med att man ska vara arbetsför till den dagen man går i pension. Jag tänker egentligen att man ska tänka hela livet – att man ska förebygga de risker, till exempel belastningsergonomiska risker och andra, till exempel vibrationsskador, och så, som gör att man även kan ha ett fullgott liv efter man har gått i pension. Att de förutsättningarna ska finnas, liksom, och att man ska ta hänsyn och åtgärda de riskerna som finns för att man ska hålla hela livet.

Fredrik: Ja, det är ju alltså väldigt många som kan vara inblandade i ett byggprojekt. Hur många företag kan det vara, Agneta?

Agneta: Ja, det kan vara många. I ett byggprojekt som jag nyss har tagit del av, där var det 140 arbetstagare den dagen som olyckan skedde. Och de här 140 anställda eller ensamföretagare, de ingick i ungefär 45 olika företag.

Fredrik: Oj!

Agneta: Ja, så varje företag hade ungefär tre anställda, kan man säga. Och det medför ju då att det blir väldigt många små som ska samordnas, introduceras och så vidare.

Fredrik: Ja.

Agneta: Sen är det ju så att ett byggprojekt kan ha pågått under lång tid, men varje vecka eller varje dag så kommer det dit ett flertal arbetstagare för första gången. De är alltså nya på jobbet trots att byggprojektet kan ha pågått för fullt under en lång tid. Och då måste man ju komma ihåg hur det var att vara ny på jobbet – och det är det de är, när de kommer dit.

De hamnar i nya samarbetskonstellationer med personer som de kanske aldrig har träffat tidigare. Det kan vara personer som man har svårt att kommunicera med, och det här är ju en utmaning att få till säkerhetsarbetet då på byggprojektet.
Och det måste alltså finnas tillräckligt med resurser för ledningen, styrningen och samordningen, så att det blir ett tillräckligt bra arbete och att de här olika företagen får en säker arbetsmiljö på den här gemensamma byggarbetsplatsen.

Fredrik: Carro, vad säger du om det här som Agneta beskriver? Har du också något exempel på det här med stort antal inblandade?

Carro: Ja, alltså, vi var ju ute – nu är det några år sen – så var vi ute på en stor byggarbetsplats. Och vi gick igenom byggarbetsplatsen och tittade på vilka entreprenörer som fanns där och pratade med dem. Och då upptäckte vi att huvudentreprenören inte hade koll på alla de underentreprenörer som fanns ute på byggarbetsplatsen. Det fanns företag som de inte visste fanns där.

Och det är ju liksom som Agneta säger här tidigare också, att det måste finnas resurser för ledning, styrning och samordning. För det är ju av yttersta vikt att man vet vilka som rör sig på byggarbetsplatsen. Annars finns ju risken att dels att de inte har fått någon introduktion, som Agneta säger är jätteviktig och som jag också tycker är viktig, och de vet ju inte heller om riskerna på arbetsplatsen. De kan utsätta andra för risker och kan bli utsatta för risker. Så det är jätteviktigt.
Men det var ett exempel som blev långt.

Fredrik: Ja, det behövs ibland. Men tillbaka till reglerna då. Vi ska faktiskt få ett annat perspektiv på det här också, och det är från en medlemsförening som har olika organisationer i hela kedjan i bygg- och anläggningsprojekt. Och de samverkar naturligtvis för att minska antalet olyckor – i värsta fall även dödsfall – i branschen. Så håll i hatten och håll nollan.

Kvinnlig reporter: Idag ställer jag några frågor till Ulrika Dolietis som är verksam i branschinitiativet Håll Nollan. Ulrika, kan du börja med att berätta för våra lyssnare – vad är Håll Nollan och vad gör du där?

Ulrika: Håll Nollan är en ideell förening. Föreningens namn är egentligen "Samverkan för noll olyckor i byggbranschen", vilket kanske säger mer om vad vi gör. Vi jobbar med en enda fråga – arbetsmiljö. Men vi har med aktörer i hela kedjan, inte bara arbetsgivare och arbetstagare. Det finns ju andra spelare som är viktiga, som byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare. Sen har vi med branschföreningar och leverantörer också. Det handlar om att vi skapar förutsättningar för varandra, så vi måste prata med varandra. Allting kan inte lösas av arbetsgivarna själva, utan ibland måste man prata med en projektör eller byggherre. Det är vår förening.

Kvinnlig reporter: Du möter byggbranschen i ditt dagliga arbete. Vad skulle du säga är den största utmaningen när det gäller arbetsmiljön i byggprojekt idag?

Ulrika: Rent generellt är det att det är så många företag som ska verka tillsammans. Det är byggherren, ibland ett antal projektörer, vi har BAS-P och BAS-U, kanske ett 20–30-tal olika underentreprenörer och huvudentreprenören. Alla de här ska samverka och dra åt samma håll med olika uppgifter. Om vi har olika syn eller någon sätter sig i baksätet blir det väldigt svårt att få någon framdrift.

Den största utmaningen är att "Vårt projekt AB" inte är "Företaget AB", utan det är "Projektet AB" med väldigt många olika loggor på ryggen. Dessutom jobbar de i olika skeden av projektet – från tidiga skeden under projekteringen tills huset är överlämnat. Sen har vi arbeten efter det, när vi kanske ska bygga om huset eller bron också. Det är komplext, och det är stor skillnad på att bygga ett jättestort sjukhus eller en bro, jämfört med att bygga om ett fikarum eller asfaltera om en väg. Den här variationen i storlek och komplexitet skiljer sig väldigt mycket åt.

Kvinnlig reporter: Vad är nyttan med arbetsmiljöreglerna för byggprojekt? Vilken skillnad gör de i praktiken för att minska risker och förbättra arbetsmiljön?

Ulrika: Det har funnits regler länge, men framförallt gör de tydligt vad som förväntas av projektörer. Det handlar om rutiner och att man ska ha kompetens – det är viktigt. Även byggherren ska ha rutiner och egen kompetens. Det tycker jag är det absolut viktigaste i föreskriften – att det yttersta ansvaret är tydligare beskrivet idag. Tidigare gav man kanske bara kompetens till BAS-P och BAS-U eftersom de varit beskrivna i föreskriften. Men om alla i det här maskineriet ska driva arbetet så behöver ju alla kompetens. Därför tycker jag det är bra att det nu finns kompetenskrav även på byggherren och projektörerna. Alla behöver kompetens för att kunna jobba med de här frågorna – det är riktigt, riktigt bra.

Kvinnlig reporter: Vilken betydelse har arbetsmiljöreglerna för säkerheten och för de som arbetar i byggbranschen?

Ulrika: De är ett ramverk som hjälper oss att förstå vad som förväntas av oss. De är jätteviktiga. När reglerna är tydligare blir det också klarare vad som förväntas. Men reglerna i sig räcker inte – de behöver kompletteras. Man kanske behöver hålla informationsträffar, nätverka, skicka frågor till Arbetsmiljöverket och få svar. Många tolkar reglerna och undrar vad de innebär i praktiken. Därför behövs det verktyg för att klä på reglerna, men de är ett första och viktigt steg.

Kvinnlig reporter: Tack så mycket, Ulrika Dolietis från Håll Nollan, för att du var med i vår podd Hallå Arbetsmiljö!

Fredrik: Viktigt att få höra flera perspektiv på det här. Hon nämner ju också att det är många inblandade i projekten. Agneta, då undrar man ju: för vem och vilka gäller de här reglerna?

Agneta: Det är flera aktörer: byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar – de ska följa föreskriften. Utöver det finns ett kapitel som handlar om byggnads- och anläggningsarbete, alltså kapitel fem i författningen 2023:13. De aktörer jag räknade upp ska även följa det kapitlet, men även arbetsgivarna, entreprenörerna och ensamföretagarna. I kapitel fem finns sakbestämmelserna, som är mer detaljerade inom olika riskområden i byggprojekt. Där får alla aktörer vägledning kring miniminivån för vad som behöver göras för att åtgärda riskerna i byggprojekt.

Fredrik: Okej, det är ju bygg- och anläggningsbranschen som berörs, men det måste vara fler, med tanke på alla olika roller. Vilka branscher berörs utöver det?

Agneta: Förutom bygg och anläggning handlar det också om till exempel berg- och gruvarbeten, sprängningsarbeten, arbeten med att anlägga gator, vägar, kraftledningar. Det kan också vara mindre byggprojekt, som villabyggen, måleri eller renoveringar. Ytterligare branscher som berörs är rivning, markarbete, rörläggning, installationer av utrustning för byggnader eller anläggningar. Även underhållsarbete, som asfaltering och reparationer av järnvägar och spår, olika ledningsarbeten.

Fredrik: It goes on for ever and ever här Carro. Vad ser du då som inspektör när du är ute på byggarbetsplatser? Vilken är den största utmaningen med så många olika aktörer och professioner?

Carro: När jag är ute och inspekterar ser jag att den största utmaningen är arbetsmiljösamordningen, särskilt i utförandet, alltså BAS-U:s ansvar. När många olika aktörer är inne och gör olika saker – till exempel tar bort skyddsräcken för att lyfta in något på en ställning – glöms det ibland att sätta tillbaka räckena. Det kan också vara andra saker som händer.

Där är det ju otroligt viktigt att just samordningen, arbetsmiljösamordningen, fungerar. Att de som är handläggare ute på byggarbetsplatsen har rätt resurser och möjligheter att faktiskt kunna sköta arbetsmiljösamordningen. Men det är också viktigt, när man är så här många, att alla tar sitt ansvar och följer skyddsordningsreglerna. Till exempel att man har hjälm på sig, att man har varselkläder på sig om det står att man ska ha det, att man sätter tillbaka räckena direkt efter att man har gjort en inlastning på ställningen. Det är en samverkan mellan alla inblandade som måste fungera.

Fredrik: Jag tänker också att det måste finnas en hög risk annars – att om man själv slarvar eller inte tar sitt ansvar, eller tänker att "vi är tillbaka om fem minuter och ska lasta vidare så vi sätter inte dit skyddsräcken", så kommer någon annan med en annan yrkesroll. Det kan vara någon annan som faktiskt råkar illa ut.

Carro: Precis, och det var ju Agneta inne på i början av podden och pratade om – just det här att man utsätter andra för risker när man inte följer och jobbar aktivt med det här. Som sagt, jag säger att det är en samverkan, därför att alla aktörer har ett ansvar att följa upp eller följa.

Fredrik: Nu är vi inne på det här med ansvar och vikten av det, och där nämns ju naturligtvis byggherren. Så innan vi talar om hens ansvar – eller dens ansvar – så, vad är en byggherre egentligen, Agneta?

Agneta: Det är en jättebra fråga. Det behöver var och en som är byggherre faktiskt förstå att man är. Då är ju byggherren den som initierar och låter utföra ett bygg- eller anläggningsprojekt. Det här kan vara olika typer av fastighetsägare, stora som små, privata eller offentliga. Men det kan också vara kommunen som bygger en idrottshall, eller det kommunala bolaget som bygger fjärrvärme, skolor eller återvinningsstationer. Trafikverket är en stor byggherre på väg- och spårsidan, liksom Svenska Kraftnät på energisidan. Det kan också vara stora industrier eller små tillverkare som bygger om eller en ny verkstad till sin produktion.

Men sen kan det också vara en privatperson som renoverar eller bygger en villa, altan eller annan typ av ombyggnad. Privatpersonen kan också ha rollen som byggherre. Det finns lite att tänka på för privatpersonerna, och då rekommenderar jag att man går in och läser på vår webbplats, av.se, vad som gäller för privatpersoner.

Fredrik: Okej, bra, då har vi definitionen för byggherre. Om vi tittar på ansvarsfrågan då, Agneta – vilket arbetsmiljöansvar har den som är byggherre?

Agneta: Ja, byggherren är ju den som är ytterst ansvarig, för det är byggherren som initierar byggprojektet. Så de har ett stort ansvar för hur arbetsmiljöarbetet kan komma att fungera i sitt byggprojekt. Det här har varit tydligt i arbetsmiljölagen sedan lång tid tillbaka.

Byggherren har stora möjligheter att skapa bra förutsättningar, eftersom det är byggherren som väljer vilka aktörer som ska utföra byggprojektet. I de här valen kan byggherren välja organisationer och företag som är lämpliga – de som har kompetens och erfarenhet av det som byggherren faktiskt ska utföra, bygga eller riva eller vad det nu är som ska göras.

Det finns också många goda exempel på byggprojekt där byggherren är aktiv och ser till att leda arbetsmiljöarbetet på en övergripande nivå och också följer upp hur det går, på ett tydligt sätt. Engagerade byggherrar brukar vara ett framgångsrikt koncept, så att alla inblandade får så goda förutsättningar som möjligt för att välja säkra beteenden, att de blir involverade – och det främjar också tillit. Därmed vill man ta ansvar för sitt arbete i byggprojektet. De här engagerade byggherrarna brukar gynna både arbetsmiljön, produktionen och resultatet för byggprojektet.

Fredrik: Såklart. Det förstår man ju. Konkret exempel då – vilka uppgifter är det som byggherren utför eller ska utföra?

Agneta: Eftersom byggherren ska skapa förutsättningar är det klokt att se till att dess egna representanter är kompetenta i arbetsmiljöarbetet och vet vad byggherren förväntas göra. Men även att man utser BAS-P och BAS-U, att man väljer sådana organisationer och handläggare som kan jobba bra med ledarskap, vilket i sin tur också kan skapa säkra beteenden på bygget.

En annan grej som är väldigt viktig är att byggherren börjar med arbetsmiljöarbetet så tidigt som möjligt – redan när byggherren får idén och börjar fundera på att bygga eller riva någonting, då ska också arbetsmiljöarbetet starta. Sen vinner byggherren på att anlita projektörer med erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöarbetet.

Byggherren har ju alla möjligheter att påverka positivt genom organiseringen och val av samarbetspartners. Ett annat viktigt skede väldigt tidigt är redan vid upphandlingen – att byggherren visar att arbetsmiljöarbetet är viktigt.
Då kan ju det i sin tur också öka möjligheterna, för när man väljer underentreprenörer så väljer man sådana som har ett gott arbetsmiljöarbete. Det är också ett sätt att påverka och försöka stävja arbetslivskriminaliteten i byggprojekt.

Fredrik: Just det, såklart. Det är ju många konsekvenser av de val man gör – både att man riskerar att stötta arbetslivskriminalitet (som vi också har en podd om, ska jag säga), men jag tänker också så här… man är så trött på att så ofta få höra om byggen där det blev så mycket dyrare och tog så mycket längre tid, och att det inte alltid är det billigaste man ska söka efter. För då kanske man missar de här viktiga sakerna, som du faktiskt pekar på nu, Agneta.

Agneta: Ja, man lägger ju en väldigt bra grund om man i den tidiga planeringen och projekteringen gör de bästa valen för arbetsmiljön och säkerheten också. Då vinner man mycket.

Fredrik: Vad händer om byggaren inte tar sitt ansvar?

Agneta: Det värsta som kan hända är att någon arbetstagare blir sjuk, skadas eller till och med dör av jobbet i byggprojektet. Varje arbetsgivare har ju ytterst ett arbetsgivaransvar. Men eftersom det är så många inblandade som utsätter varandra för arbetsmiljörisker, så är det otroligt viktigt med det gemensamma arbetsmiljöarbetet på en bygg- och anläggningsarbetsplats. Där ska byggherren se till att skapa en organisation och få till en fungerande systematik med hjälp av byggarbetsmiljösamordnarna, som kan leda och styra mot säkra beteenden i allt arbete som görs på bygget.

Fredrik: Carro, du som inspektör, har du något exempel på när arbetsmiljöarbetet har brustit och vilka konsekvenser det fått?

Carro: Ja, det har jag. Det här var några år sen. Vi var på en ganska stor byggarbetsplats, och där träffade vi bas-U-handläggaren. Vi gick runt och ställde en massa frågor och började förstå att den här personen inte hade kunskap nog att  samordna ett så pass omfattande byggprojekt.

Det vi gjorde då var att vi tog ett samtal med byggherren. Vi satte oss ner och presenterade hur det såg ut, och sa att vi inte ansåg att den ni utsett har tillräcklig kunskap. Så vid det tillfället lämnade vi tillbaka bas-U-samordningen till byggherren, som då antingen fick ta över själv eller utse en ny handläggare – någon med både erfarenhet och kunskap att driva projektet.

Detta är ju, som Agneta säger, för att ingen ska skadas, bli sjuk eller dö av arbetet i byggprojektet. Det är en otroligt viktig roll man har som bas-U-handläggare.

Fredrik: Okej, vi har koll på vem byggherren är och dennes ansvarsområde. Du har nämnt projektör, Agneta. Berätta mer om det – vem är en projektör?

Agneta: Det är arkitekter, konstruktörer eller andra som medverkar genom att göra ritningar, beskrivningar och beräkningar i byggprojektet. I mindre projekt kan det vara en entreprenör som själv gör beräkningar och ritningar – då ingår den entreprenören i begreppet projektör.

Ett exempel är en ställningsfirma som beräknar hur ställningen ska byggas för att vara säker under hela produktionen. Då får ställningsentreprenören rollen som projektör eftersom det är den som beräknar ställningskonstruktionen.

Fredrik: Berätta mer om uppgifter och ansvarsområden för en projektör.

Agneta: Det står i föreskrifterna att projektörer ska, inom ramen för sina uppdrag, arbeta med att identifiera, bedöma och åtgärda alla arbetsmiljörisker de kan förutse under projekteringsarbetet. Det handlar om att redan på ritbordet tänka till och försöka rita bort risker, välja säkrare metoder med mera.

Projektörerna ska också ta fram underlag och ge förslag på möjliga lösningar för allvarliga arbetsmiljörisker, om man inte kunnat projektera bort dem redan.

Fredrik: Nästa titel jag är nyfiken på är byggarbetsmiljösamordnare. Vilket ansvar har de?

Agneta: Vi har pratat lite om dem. Bas-P är den som ska samordna arbetsmiljöarbetet under planeringen och projekteringen. Alla olika projektörer inom sina professioner behöver samordnas, och det är bas-P:s roll. Bas-U är den som samordnar under själva produktionen. U står för utförandet.

Ofta är det en organisation eller ett företag som utses av byggherren till byggarbetsmiljösamordnare. Men det ska också vara en handläggare, alltså en person som utför uppgifterna inom arbetsmiljösamordningen. De här handläggarna är viktiga, och det fungerar bäst om de har ledningsförmåga så att samarbete och säkra beteenden skapas i vardagen. Men framför allt behöver de också ha resurser och tid för att göra arbetet.

Organisationen som byggherren väljer måste alltså se till att det finns kompetens, resurser och stöd i deras organisationer också. Det kräver en hel del eftersom så många är inblandade.

Fredrik: Samarbete och samordning återkommer du, Carro, och du, Agneta, till flera gånger. Ett genomgående tema. Är det något mer ni vill säga om varför det är så viktigt? Det kan ju kännas självklart, men förtydliga gärna, Agneta.

Agneta: Ja, det är ju det här med att alla som leder byggprojekt – från byggherren med sitt övergripande ansvar, via byggarbetsmiljösamordnarna till arbetsgivarna – ska styra mot säkra beteenden. Alla inblandade behöver få en bra introduktion när de kommer till bygget, det ska finnas tydliga åtgärder mot arbetsmiljöriskerna och det gemensamma arbetsmiljöarbetet ska fungera hela tiden.

Fredrik: Jag tycker det där är en bra summering, Agneta. Det känns som slutord som heter duga. Carro, Agneta – är det något mer ni känner att vi borde fördjupa eller lägga till? Något vi missat?

Carro: Nej, jag är inne på det som Agneta säger här. Viktigt att tänka på också är att säkerhetskulturen, som vi ofta pratar om, börjar högst upp och vandrar ner. Har man säkerhetskultur och sätter förutsättningar för att alla ska jobba säkert, så är det lättare att få till ett säkert arbetsklimat – en säker arbetsplats för alla. Det börjar längst upp och vandrar ner. Byggherren sätter ribban för hur säkert allt ska genomföras.

Fredrik: Att alla förstår vikten av det enskilda ansvaret och det övergripande ansvaret. Vi är alla en del av projektet – det ska vara inte bara snyggt och funktionellt, utan också säkert inför, under och efter. Tack Agneta, tack Carro.

Carro: Tack själv, Fredrik.

Agneta: Tack så mycket för att jag har fått vara med.

Fredrik: Mer om de här reglerna och stöd i att använda dem hittar du, som vi talat om, på Arbetsmiljöverkets webbplats. Där finns både information om helheten och vad som gäller för de olika rollerna och aktörerna – både i text och i inspelade webbinarier. Flera "Hallå arbetsmiljö"-webbinarier finns också där att fördjupa sig i.

Tack för att ni har lyssnat, och vi hörs igen i Arbetsmiljöverkets poddserie "Hallå arbetsmiljö".

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare Fredrik Berling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket, besök www.av.se.