Rapport om riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården
Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa vid Karolinska Institutet har tagit fram fem evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården. Myndigheten för arbetsmiljökunskap hade ansvaret för att upprätthålla och utveckla dessa. I denna rapport kan du läsa om hur arbetet gick till.
Sammanfattning
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har bland annat haft till uppgift att ansvara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning om arbetsmiljö samt att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Föreliggande regeringsuppdrag har haft fokus på att utveckla och sprida riktlinjer för en evidensbaserad praktik inom företagshälsovården. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med personal vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Företagshälsovården ska bidra till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt skapa goda och säkra arbetsplatser för anställda inom såväl offentlig som privat sektor. Tillgång till företagshälsovård regleras i arbetsmiljölagen samt föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatoriska och sociala frågor. Branschorganisationen Sveriges Företagshälsor, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och Försäkringskassan har utvecklat kvalitetskrav som på flera sätt rör företagshälsovården. För att uppfylla dessa krav krävs att företagshälsovårdens personal har en bred kompetens och att de i samarbeten med företag och organisationer använder sig av evidensbaserade metoder. Undersökningar visar att ungefär 60 procent av den arbetande befolkningen har tillgång till företagshälsovård med lägre siffror för exempelvis unga personer och de med osäkra anställningar i svenskt arbetsliv. Således finns en potential för ökad tillgång till dessa tjänster, särskilt bland dessa grupper och inom vissa branscher.
Enheten för interventions- och implementeringsforskning har utvecklat fem evidensbaserade riktlinjer:
De har alla ett arbetsplatsrelaterat fokus och till fyra av riktlinjerna har arbetshälsoekonomiska verktyg tagits fram.
Inom ramen för detta regeringsuppdrag har följande aktiviteter genomförts vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap:
- Ansvaret för att vidmakthålla och vidareutveckla riktlinjerna med tillhörande arbetshälsoekonomiska analysverktyg har överförts från Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa till myndigheten.
- Fyra av de fem riktlinjerna har också sammanfattats och sammanställts innehållsmässigt i konkreta vägledningar riktat specifikt till arbetsgivare och andra aktörer inom hälso- och arbetsmiljöområdet.
- En processbeskrivning för framtagande och spridning av framtida evidensbaserade riktlinjer och arbetshälsoekonomiska verktyg har arbetats fram.
- Ett arbete har påbörjats för att utveckla en fördjupad vägledning för hälsoundersökningar i arbetslivet.
- Med stöd av en kommunikationsstrategi och en kommunikationsplan för spridning av riktlinjer och arbetshälsoekonomiska verktyg har spridningsinsatser planerats i form av seminarier på flera platser i landet och via utvecklad webbaserad information. Spridning av framtagna riktlinjer och tillhörande verktyg riktas till målgruppen företagshälsovård och andra aktörer som erbjuder liknande tjänster. Spridning av komprimerad och målgruppsanpassad kunskap i form av vägledningar baserade på riktlinjerna riktas till målgruppen arbetsgivare
En publikation från Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Den här publikationen togs fram av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I januari 2026 tog Arbetsmiljöverket över deras uppdrag som nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö. Du hittar därför alla deras publikationer här på av.se.
Senast uppdaterad 2026-01-07