Riktlinjer för exponeringsmätning av hörselskadligt buller

Riktlinjerna ger praktisk vägledning för att bestämma exponering av hörselskadligt buller. Riktlinjerna riktar sig till företagshälsan eller annan aktör som erbjuder liknande tjänster.

Ladda ner pdf

Om riktlinjerna

Det finns många sätt att utföra bullermätningar på och det görs också idag ofta på olika sätt. Detta gör att det är svårt att bedöma kvaliteten på mätningarna och också att göra jämförelser mellan dessa. Orsaken är att de standarder som finns på området är omfattande och krävande att sätta sig in i. För att underlätta för företagshälsor och andra aktörer som genomför bullermätningar att följa standarderna och för att hålla en hög kvalitet på mätningarna har dessa riktlinjer tagits fram.

Målet med riktlinjerna är att ge praktisk vägledning för att bestämma medarbetares exponering för hörselskadligt buller i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2015:16 (tabell 1). Riktlinjerna främjar också en process med standardiserade rapporter, något som efterfrågats av Arbetsmiljöverket.

Arbetet med att ta fram riktlinjerna görs i ett nära samarbete mellan yrkesverksamma i olika professioner inom företagshälsan samt verksamhetsnära forskare.

Beteckning

Riktlinje 4

Relaterad information

  • Riktlinjerna avser mätning och utredning av buller som kan vara skadligt för hörseln, ej mätning och utvärdering av så kallat störande buller. Riktlinjerna omfattar:

    • Planering och genomförande av mätprocessen
    • Definitioner inom bullerområdet
    • Kompetenskrav för den som mäter och utreder exponeringen
    • Olika typer av mätinstrument och mätstorheter
    • Val av metod
    • Val av mätinstrument
    • Genomförande av mätning och utredning
    • Beräkningar
    • Rapportering

    Beroende på vilken exponering medarbetarna utsätts för kan det bli aktuellt att vidta åtgärder enligt föreskrifterna. Exempel på åtgärder finns bland annat i de allmänna råden i AFS 2015:16.

    • Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för frånvaro, olyckor och medarbetare som inte kan eller orkar arbeta fullt ut.
    • Buller kan vara tröttande, stressande och påverka prestationsförmågan, men också ge reaktioner som ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck och utsöndring av stresshormoner.
    • Bullret kan också göra det svårt att samtala och öka risken för olyckor på grund av att man inte hör viktiga ljud. Dessutom kan det ge röstproblem om man ofta behöver höja rösten.
    • Buller tillsammans med vissa kemiska ämnen, så kallade ototoxiska ämnen, är särskilt skadligt för öronen.
    • Foster kan påverkas av buller både direkt genom ljudöverföring, och indirekt om mamman är stressad på grund av buller under graviditeten.
    • Arbetsgivare har ett uttalat ansvar för att arbeta förebyggande, regelbundet och långsiktigt med bullerfrågor och regler för både hörselskadligt buller och störande buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:16.

En publikation från Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Den här publikationen togs fram av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I januari 2026 tog Arbetsmiljöverket över deras uppdrag som nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö. Du hittar därför alla deras publikationer här på av.se.

Senast uppdaterad 2026-01-09