Under 2025 genomfördes 668 myndighetsgemensamma kontroller på byggarbetsplatser inom ramen för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Kontrollerna resulterade i 92 inspektionsmeddelanden med krav på åtgärder, 88 förbud där arbetsmoment stoppades på grund av allvarliga arbetsmiljöbrister och 91 faktaunderlag som kan leda till sanktionsavgifter.
– Det vi ser är inte enskilda avvikelser, utan återkommande problem. Långa entreprenörsled kan bidra till otydlighet i ansvar och försämrad insyn, i de fallen ökar risken för arbetsmiljöbrister och andra typer av arbetslivskriminalitet, säger Robert Scarlini, chef för enheten Samordning av kontroll på Arbetsmiljöverket.
Återkommande och systematiska problem
Myndigheterna genomför varje år flera hundra gemensamma kontroller på större byggarbetsplatser och infrastrukturprojekt. Det kan handla om väg- och järnvägsbyggen, tunnlar och viadukter, energianläggningar, byggnation av industrifastigheter och sjukhus. Det handlar om projekt där många företag arbetar samtidigt, ofta från flera olika länder och där även flera olika branscher möts, och där entreprenadkedjorna blir långa och komplexa.
Kontrollerna visar på återkommande och systematiska problem i stora byggprojekt. Bland annat identifierades:
- Svarta löner och omfattande skattebedrägerier
- Utnyttjande av identiteter (falska identiteter)
- Falska socialförsäkringsintyg
- Felaktigt angivna uppgifter i utstationeringsregistret och villkor som inte efterlevs
- Allvarliga arbetsmiljörisker
- Exploatering av arbetskraft
- Ökad sexuell exploatering kopplad till stora industrisatsningar.
Stora byggprojekt är svåra att kontrollera
Ju större och mer komplexa projekten är, desto svårare blir det att upprätthålla kontroll och ansvar i hela entreprenadkedjan. För att komma till rätta med problemen behövs förbättringsåtgärder. Det handlar bland annat om tydligare entreprenörsansvar och ökad delning av information mellan aktörer.
– Stora byggprojekt kräver inte bara teknisk och logistisk precision. De kräver också transparens, samordning och ett tydligt ansvarstagande i varje led, säger Robert Scarlini och tillägger:
- När de här bristerna sammanfaller – bristande insyn, brister i rapportering, svartarbete, osäkra anställningar, oklara villkor och bristande arbetsmiljö – då ökar även risken för exploatering av arbetskraft och utnyttjande av människor. Särskilt när det är internationella företag och utländsk arbetskraft på plats.
Sammanfattningsvis visar insatserna att arbetet mot arbetslivskriminalitet behöver stärkas ytterligare – särskilt i de största och mest komplexa projekten där riskerna är som störst.
Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet
Nio myndigheter har regeringens uppdrag att arbeta tillsammans för att motverka arbetslivskriminalitet inom olika branscher.
Tillsammans planerar och genomför vi oanmälda kontroller för att stoppa regelbrott och annan brottslighet i arbetslivet. Kontrollerna genomförs i riskbranscher som till exempel transport, bygg, bärplockning, bilverkstäder, biltvättar, slakterier, byggverksamhet, restauranger och skönhetssalonger.
Sedan 2018 har myndigheterna genomfört över 20 000 gemensamma kontroller. Sedan 2023 organiseras kontrollerna inom ramen för samverkan i de sju regionala centren mot arbetslivskriminalitet, AKC. Dessa finns i Stockholm, Umeå, Göteborg, Malmö, Norrköping, Uppsala och Örebro.
Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet i arbetet mot arbetslivskriminalitet. I arbetet deltar även Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.
