Anna: Vi ser till exempel högre sjukfrånvaro, mer stressrelaterad ohälsa och fler belastningsskador i kvinnodominerade yrken.

Carro: Det är ofta frånvaror som man jobbar dubbla pass och för att täcka och brist på resurser. Ibland är det också lite för lite stöd från ledningen.

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: En undersköterska som varje dag lyfter patienter utan rätt hjälpmedel. En byggnadsarbetare som klättrar utan fallskydd. Ja, två helt olika arbetsplatser men båda handlar om arbetsmiljörisker och båda påverkas av könsstrukturer. Jag heter Fredrik Berling och idag ska vi prata om ett viktigt men ibland lite snårigt ämne. Jämställdhetsintegrering. Ja, det är lite snårigt bara uttrycket och varför det är så viktigt för arbetsmiljöområdet. Det ska vi också prata om och till och med avgörande faktiskt för en säker och rättvis arbetsmiljö. Vi kommer att prata om hur Arbetsmiljöverket arbetar för att synliggöra risker, förebygga ohälsa och skapa hållbara arbetsplatser för både kvinnor och män.

Det här avsnittet har perspektiv män och kvinnor. I Sverige har vi jämställdhetspolitiska mål, men arbetsmiljön är inte könsneutral. Kvinnor och män arbetar ofta i olika branscher, utsätts för olika risker och drabbas olika av ohälsa och olyckor. Hur ser en jämställd arbetsmiljö egentligen ut? Och vad händer om vi inte tittar på arbetsmiljörisker genom ett jämställdhetsperspektiv? Välkomna till Hallå Arbetsmiljö.

Och med det så säger jag också välkommen till min ständiga följeslagare i podden, Carro Kostet.

Carro: Ja, men tack Fredrik.

Fredrik: Vad skönt att ha dig här. Du, hur är det med dig?

Carro: Jo, men det är helt okej med mig. Det var en lång resa upp hit, men nu är jag pigg och glad och redo för en podd.

Fredrik: Ja, det är inte riktigt så kanske att det var rätt arbetsmiljö för dig. Du hade sittplats på nattåget upp.

Carro: Jajamän. Ja, dels sömnen och så här. Men vi löser detta för det här ska bli jätteintressant att prata om.

Fredrik: Ja, visst är det så. Den här gången handlar det alltså om jämställdhetsintegrering. Kan du ge något exempel från en inspektion som du har varit på som visar bristen av det eller kanske vikten av det?

Carro: Alltså jag skulle ju kunna ta hur många exempel som helst och det här är ju ett väldigt brett område. Alltså det sträcker sig alltid från den fysiska arbetsmiljön till den sociala organisatoriska arbetsmiljön. Men om man ska ta ett exempel när det finns både män och kvinnor på en arbetsplats som jag har varit ute på säg lagerhantering så ser vi ju ofta att kvinnorna kanske får de lättare arbetsuppgifterna. De står och packar och det blir väldigt repetitivt medans männen då kanske hämtar  pallar, kör truck och gör de lite tyngre arbetsmomenten och det i sin förlängning är ju inte bra för det blir väldigt enformigt.

Carro: Så det är ju ett exempel.

Fredrik: Och ett exempel på en problematik för det här området innehåller massa olika vinklar och problematiker eller hur?

Carro: Precis. Det är som sagt väldigt brett och det ser väldigt olika ut inom olika verksamheter och olika arbeten man utför. Det finns ju yrken som är mer kvinnodominerade och det finns yrken som är mansdominerade och där ser det ju väldigt olika ut hur man tittar ända från ledning och styrning ner till vilka arbetsuppgifter man gör. Så att som sagt, det är väldigt brett och det är stor del av allt som har med arbetsmiljö att göra handlar ju om detta.

Fredrik: Det känns som att det här är saker som kan vara ganska så uppenbara och man kan vara medveten om det, men också saker som är mer subtila som vi inte tänker på som på något sätt nästan har blivit norm och det ska vi också prata om.

Du jobbar ju bland annat med att genomföra inspektioner. Jättebra och spännande med med det perspektivet. Dagens gäst kommer här och kommer nu. Är också på Arbetsmiljöverket fast i en annan roll. Så välkommen Anna Johansson Milovanovic.

Anna: Tack så mycket Fredrik.

Fredrik: Ja, vad gör du på Arbetsmiljöverket?

Anna: Ja, men jag jobbar som jämställdhetsstrateg och det betyder att till exempel så behöver jag veta vad Carro och Carros kollegor gör när de jobbar med inspektion för att skapa förutsättningar att kunna arbeta med jämställdhet i inspektionsarbetet exempelvis. Och det handlar bland annat om att få med att vi får med oss jämställdhet i våran interna infrastruktur i planering och uppföljning så att vi på ett systematiskt sätt har med oss det i vårat ordinarie arbete.

Fredrik: Det låter bara internt det. Jobbar du inte med externa ögon? Du tittar inte på de resultat som Carro tar fram?

Anna: Väldigt bra fråga. Den frågan får jag väldigt ofta och då handlar det om att vi behöver rigga våran verksamhet internt för att kunna klara av att leverera externt. Och som jag sa så att Carro och Carros kollegor på inspektion har med sig det vid olika inspektioner. De genomför en rad olika inspektioner i massor med olika arbetsmiljöer. Hur ska man titta på arbetsmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv vid inspektionsarbete? Hur ska vi titta på våra regler ur ett jämställdhetsperspektiv och sen så behöver ju vi följa upp det och se hur blev det då när vi satte på oss jämställdhetsglasögonen?

Fredrik: Ja, det här är verkligen både ett viktigt och intressant ämne vi ska tala om idag. Innan vi griper detta an, så ska vi ut på stan där vår reporter har fångat några röster.

Reporter: Hej, vad jobbar du med?

Svarande 1: Hej, jag jobbar som supply chain koordinator.

Reporter: Tror du att kön spelar roll på din arbetsplats?

Svarande 1: Det är nog svårt att säga, men jag är ju ensam tjej i min grupp och vi är totalt fem stycken så jag vet inte om det kanske spelar in, men jag hoppas inte det. Jag tror att det är mest i kompetensen som har spelat störst roll.

Reporter: Du märker ingen skillnad i din vardag när du jobbar på din arbetsplats?

Svarande 1: Nej, men det gör jag faktiskt inte. Jag tycker ändå att det är väldigt balanserat. Sen har det råkat blivit att jag är ensam tjej i min grupp, men jag tror inte att det är könet som spelar in där.

Alltså för mina egna upplevelser så skulle vi inte säga att det är en superstor skillnad faktiskt, jag har ändå jobbat inom företaget i åtta år i tre olika roller och har känt att jag alltid har blivit väldigt välbehandlad, så att Nej, tack gode gud för det.

Reporter: Hej, vad jobbar du med?

Svarande 2: Hej, jag jobbar med logistik.

Reporter: Tror du att kön spelar roll på din arbetsplats?

Svarande 2: Det ska inte göra det, men det gör inte det. Så

Reporter: hur skulle du beskriva hur kvinnor och män behandlas på din arbetsplats?

Svarande 2: Lika bra. Jag märker ingen skillnad.

Svarande 3: Jag jobbar med logistik på ett stort företag.

Reporter: Tror du att kön spelar roll på din arbetsplats?

Svarande 3: Egentligen inte skulle jag säga utan det är rätt person på rätt plats och jag tycker i vårat team så är det ju väldigt mycket tjejer dock och svårt att få killar, men jag skulle helst vilja ha mixat, skulle jag säga men det ska inte spela någon roll. Nej.

Reporter: Hur skulle du beskriva hur kvinnor och män behandlas på din arbetsplats?

Svarande 3: Alltså jag är ju själv en kvinna bland väldigt mycket manliga ledare och jag känner ingen skillnad där faktiskt. Med det kan ju vara väldigt personligt och väldigt olika hur man upplever och vilken avdelning man är på och så. Jag kan tänka mig på lagret där vi har mest killar och där är en annan jargong så, det är väldigt olika. Men personligen så känner jag att nej det spelar ingen roll för mig.

Reporter: Vad jobbar du med?

Svarande 4: Jag jobbar som utredare.

Reporter: Tror du att kön spelar roll på din arbetsplats?

Svarande 4: Jag tror inte det. Nej.

Reporter: Hur skulle du beskriva hur kvinnor och män behandlas på din arbetsplats?

Svarande 4: Lika.

Svarande 5: Jag jobbar som artdirector.

Reporter: Tror du att kön spelar roll på din arbetsplats?

Svarande 5: Nej.

Reporter: Hur skulle du beskriva hur kvinnor och män behandlas på din arbetsplats?

Svarande 5: Jag måste säga att det är lika.

Svarande 6: Jag är stadsanställd, jobbar på kontor.

Reporter: Tror du att kön spelar roll på din arbetsplats?

Svarande 6: Nej, det tror jag inte.

Reporter: Hur skulle du beskriva hur kvinnor och män behandlas på din arbetsplats?

Svarande 6: Likaväl båda kön skulle jag säga. Det är mer kvinnobaserat. Det är fler kvinnor än män på jobbet dessutom.

Svarande 7: Jag jobbar med orderläggning kan man säga.

Reporter: Tror du att kön spelar roll på din arbetsplats?

Svarande 7: Jag tror att det gör det på vissa avdelningar men inte just där jag jobbar faktiskt.

Reporter: Hur skulle du beskriva hur kvinnor och män behandlas på din arbetsplats?

Svarande 7: Ja, men jag tycker nog att vi behandlas ganska lika faktiskt. Jag tror inte att det är en jätteskillnad, men faktiskt tror jag också att det finns avdelningar där man behandlas olika och kanske också har lättare att avancera på vissa delar av företaget. Ja, men inte just där jag är faktiskt.

Svarande 8: jag jobbar med IT generellt sett.

Reporter: Tror du att kön spelar roll på din arbetsplats?

Svarande 8: Rent arbetsinsatsmässigt så är det ingen skillnad. Vi har en ganska bra balans mellan kvinnor och män just på min arbetsplats åtminstone, nej det skulle jag inte säga att de gör.

Reporter: Hur skulle du beskriva hur kvinnor och män behandlas på din arbetsplats?

Svarande 8: Jämlikt skulle jag vilja säga. Vi har en överväldigande mängd kvinnor i chefspositioner åtminstone. Även om arbetskaran bland oss vanliga dödliga kanske är mer mansinriktad så chefspositionen är mestadels kvinnor.

Fredrik: Ja, några röster på stan. Alltså det är ju så att när man hör det här så känns det som att det här avsnittet är relativt onödigt. Det verkar ju vara Happy Camper Life is Dandy där ute Anna eller vad säger du?

Anna: Ja, onekligen intressant och jag tänker så här att det är en ganska svår fråga att besvara, jag tror att vi som individer vi vill ju ha det bra på jobbet. Vi vill göra ett bra jobb och vi vill ha det bra på jobbet. Och att få syn på om kön spelar roll, det krävs en del kunskap. Det krävs att man tittar på olika saker. Jag hörde ju här att många pratade om att det fanns många kvinnliga chefer och då tänker jag att då vill man peka på ledarskapet som betydelsefullt ur ett könsperspektiv, vilket det ju kan vara, men det finns ju så många olika ingångar tänker jag för att titta på vad kön betyder i arbetet. Jag tänker också att jag tror att det var ganska många tjänstepersoner som blev tillfrågade, så att det finns ju en del ganska många olika roller som inte fanns med i det här underlaget och det har ju också betydelse för vilka svar vi får.

Fredrik: Du menar att det är vissa yrkesgrupper där det här är tydligare eller mer påtagligt?

Anna: Ja, det skulle jag nog säga.

Fredrik: Vad tänker du då Carro när du hör det här?

Carro: Nej, men jag håller med Anna. Absolut och som Anna sa liksom eller du sa Fredrik att det är ju tjänstepersoner, många av de här som blir intervjuade och när vi är ute och gör inspektioner inom vård och omsorg, tekniska arbeten och så ser det ju annorlunda ut.

Fredrik: Vi kommer att komma in närmare på det. Jag tänkte vi skulle börja lite mer övergripande då för att få en bra bild av det här och tydliggöra i och med att det här uppenbart är svårt både att förstå och få grepp om och att se inte minst och därmed också att åtgärda det vilket vi kommer att återkomma till. Men vad menar vi då när vi pratar om jämställdhetsintegreringarna?

Anna: Då pratar vi om att jämställdhet ska vara en del av vårat ordinarie arbete. Att det inte ska vara ett arbete som vi gör vid sidan av det ordinarie. Det ska inte vara vid sidan av inspektion eller regelarbete eller kommunikation utan en del i de aktiviteter och de insatser vi gör i det vardagliga arbetet. tidigare har ju väldigt mycket jämställdhetsarbete bedrivits som projekt. och när de här projekten tog slut så försvann även jämställdhetsarbetet. Så för att bygga hållbarhet och kontinuitet i arbetet och även för att få syn på ojämställdhet så behöver vi ha med oss det i det vi gör till vardags.

Fredrik: Carro, någon reflektion från ditt håll adderar något i den definitionen?

Carro: Ja, men det som Anna säger, det är ju jätteviktigt att det blir en del av vår vardag när vi är ute och inspekterar för vi som vi har sagt innan besöker ju alla typer av verksamheter ute och har vi bara kunskap om liksom vad vi ska titta efter så kan ju vi vara med och bidra till att arbetsmiljön blir bättre. Och som Anna sa att vi har tidigare haft projekt. Jag var tidigare anställd på en annan arbetsplats där ett av projekten som vi gjorde då, där var det inspektörer och besökte ur det här perspektivet, men sen efter det så har vi ju liksom inte riktigt haft med det så att det har liksom tagit slut, efter projekten precis som Anna säger. Och jag tror det här är viktigt för oss inspektörer att ha med oss ut varje dag när vi arbetar att man faktiskt tittar på hur ser arbetsmiljön ut ur ett jämställdhetsperspektiv.

Fredrik: Varför är det viktigt just för arbetsmiljöområdet?

Anna: Om jag ska svara så är det viktigt för att arbetsmiljön inte är könsneutral och den påverkas precis som samhället i stort av de normer som vi har med oss som kvinnor och män och vi har ju en könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnor och män jobbar inom olika sektorer och även när man jobbar inom olika sektorer så gör man olika saker. Så därför är det viktigt att få syn på vad det då får betydelse i arbetsmiljön.

Fredrik: Kan du ge några exempel då?

Anna: Ja, till exempel så visar ju forskning på att inom kvinnodominerad offentlig sektor så förväntas en ökad arbetsmängd hanteras med befintliga resurser. Medans exempelvis verksamheter där fler män arbetar, så görs oftare en något tydligare kostnadsberäkning och det skjuts många gånger till fler resurser.

Fredrik: Wow. Ja, bara det känns ju problematiskt verkligen.

Carro: Jag har en annan tanke också. Det är ju också att ge förutsättning för att vi faktiskt inte ska ha så könsuppdelad arbetsmarknad som vi har idag. Det är ju att man ger förutsättningar för båda könen att kunna jobba inom de här olika verksamheterna. Om man tar tekniska yrken till exempel, finns det inte handskar i rätt storlek till säg kvinnor då? Nej, då finns det ju en risk att man kan drabba sig ohälsa eller skada sig för att man har fel. Alltså att man hela tiden ska tänka och ge förutsättningar att arbetsredskap och det anpassas så att liksom alla på arbetsplatsen kan använda det så att det liksom inte bara är anpassat efter en grupp så att säga.

Fredrik: Men hur ska man hantera det här då Anna?

Anna: Jämställdhetsintegrering hjälper oss att få syn på såna här saker. Så med hjälp av jämställdhetsintegrering får vi syn på det och kan ta fram åtgärder för att komma till rätta med det här. Så det gäller att exempelvis då planera tillsyn som med kunskap om de här skillnaderna som Carro beskrev, det handlar också om att vi ska analysera våra föreskrifter och vägledningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar också om våran kommunikation, att vi speglar både kvinnors och mäns arbetsmiljöer och visar på skillnader, eller där det där det finns likheter och det handlar om att vårat kanske skarpaste verktyg, könsuppdelad statistik, att vi har med oss den hela tiden när vi ska analysera olika delar i arbetsmiljön.

Fredrik: Låter som att det finns riktigt bra verktyg, riktlinjer och att ja men ledstänger helt enkelt. Jag vet att Arbetsmiljöverket fick väll ja för ett par år sedan av regeringen ett uppdrag, ett jämställdhetsintegreringsuppdrag var väl mellan 2022 och 2025 som det där pågick. Kan inte du berätta lite om det?

Anna: Det gör jag jättegärna och det jag vill börja med att säga att det var Arbetsmiljöverkets tredje jämställdhetsintegreringsuppdrag. Vi har haft integreringsuppdrag med jämställdhet sedan 2013.

Och i det senaste uppdraget var vi 54 myndigheter som fick ett sånt uppdrag. I det senaste uppdraget så skulle vi ta fram en inriktning för vårat arbete och det gick ut på att vi skulle identifiera ojämställdhet i våran verksamhet och ta fram inriktningar för hur vi skulle ta med oss det i våran ordinarie verksamhet och hitta arbetssättmetoder för att åtgärda ojämställdheten.

Fredrik: Var det några speciella områden som prioriterades?

Anna: Vi valde fyra prioriterade områden där vi fokuserade på arbetsmiljöutmaningar där vi bedömde att jämställdhet kommer bidra i lösningen på de här problemen.

Fredrik: Och vilka områden var det då?

Anna: Ja, men ett område var ju då arbetsmiljön inom välfärdensyrken och jag tror att arbetsmiljöutmaningarna inom välfärden är kända för många. Ett annat område som vi identifierade som viktigt att jämställdhetsintegrera var vårat arbete för att ingen var sig kvinna eller man ska dö av jobbet, vårat nollvisionsarbete, där vi tidigare har jobbat mycket med dödsolyckor, som är nästan bara män som dör i arbetssolyckor. När vi nu har lagt ett utvidgat fokus på nollvisionen så har vi även inkluderat kvinnors arbetsmiljö i den här kontexten.

Fredrik: Jag skulle vilja veta lite mer om det här med välfärdssektorn för den känns ju som att det är någonting som man kan relatera till så där som utomstående. Och Carro kan du definiera från ditt perspektiv vad menar man med välfärdssektorn?

Carro: Välfärdssektorn är ju något som är med dig hela livet. det är ju den delen av arbetsmarknaden som ansvarar för våra gemensamt finansierade välfärdstjänster. Alltså all vård, omsorg, skola, socialtjänst. Oftast präglas ju den av höga krav alltså och det är stort ansvar och i många fall en pressad arbetsmiljö. Och det ser vi ju också när vi är ute och gör inspektioner inom välfärdssektorn. Jag har bland annat under två år varit ute inom äldreomsorgen. Så jag liksom jag känner ju igen det här med höga krav, stort ansvar och i många fall en pressad arbetsmiljö.

Fredrik: Anna, kan du tydliggöra du också från ditt perspektiv då det här med välfärdssektorn och att det blev en sån tydlig prioritering?

Anna: Där har ju vi sett liksom under många år att arbetsmiljöproblemen är stora, omfattande och har varit och är välkända. De kännetecknas också av en väldigt hög sjuk frånvaro, stor arbetsbelastning och många organisatoriska brister. Och det handlar om en sektor som har många anställda. 80 % av dem är kvinnor. Det har en stor samhällspåverkan och riskerna är både fysiska och organisatoriska. Och när vi då riktade våran tillsyn mot välfärden så handlar det därför om att både arbeta med strukturella frågor som bemanning, ledarskap och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Fredrik: Ja, hur ser det ut då? Hur ser jämställdhetsproblemen ut?

Anna: Ja, men som jag sa tidigare så är majoriteten av de anställda i välfärdssektorn kvinnor. Och det påverkar hur arbetsmiljöproblemen ser ut. Vi ser till exempel högre sjukfrånvaro, mer stressrelaterad ohälsa och fler belastningsskador i kvinnodominerade yrken.

Fredrik: Ja, det orsakerna till det är väl ganska tydliga låter det som. Men berätta mer om det då.

Anna: Ja, men det handlar ofta om hög arbetsbelastning med små möjligheter att påverka sitt arbete och ofta med ett stort emotionellt ansvar.

Fredrik: Ja, såklart. Just det. Kopplingen, kombinationen av det. Ja.

Anna: Exakt. Och samtidigt så har kvinnodominerade verksamheter historiskt sett haft ett lägre värde och ibland sämre förutsättningar när det gäller resurser, bemanning och arbetsvillkor. Och det gör ju då också att arbetsmiljöproblemen får en ganska så tydlig jämställdhetsdimension. Och att arbeta med arbetsmiljön i välfärden är då inte bara en arbetsmiljöfråga utan det är också en fråga om jämställdhet i slutänden. Vilken och i slutänden vilken välfärd vi får.

Fredrik: Ja, när ni beskriver det så känns det verkligen att det måste ju påverka jämställdhet i samhället i stort. Carro, när du är ute och inspekterar till exempel sjukvård, äldreomsorg och skola och socialtjänsten. Ja, men det här områdena helt enkelt. Vad ser du då?

Carro: Jag ser ju ofta samma typer av utmaningar, personal som har höga arbetsbelastningar. Vi har chefer som har väldigt många medarbetare under sig. Det är ofta frånvaro som man jobbar dubbla pass och för att täcka och brist på resurser. Ibland är det också lite för lite stöd från ledningen och det hänger kanske ihop med att man har stora personalgrupper att man helt enkelt inte hinner med Och som vi har varit inne på tidigare så handlar det ju både om den fysiska arbetsmiljön, till exempel tunga lyft och ensamarbete och det handlar också om den organisatoriska sociala arbetsmiljön som stress, tidsbrist och hög press. Och vi vet ju alla att har vi tidsbrist, hög stress, då kanske man gör det där lyftet man inte borde göra ensam eller man fixar så att det här blir bra och sen i slutändan så går det ut över en själv som arbetstagare. Och är man konstant stressad på sitt arbete då spänner man sig och till slut så får man kanske belastningsbesvär av att man är stressad också.

Fredrik: Jag tycker politikerna jämt har tjatat om vård, skola och  omsorg. Och under pandemin skulle vi gå ut och applådera vårdpersonal på balkongerna, men inte fasen har det kommit några pengar eller har det? Det är kanske en annan fråga. Men det känns som att det här är ändå en sektor där det borde kunna finnas där det finns ambitioner till att få bättre resurser i form av tid och pengar. Men ändå Anna.

Anna: Det här som du frågar och pekar på är ju så viktigt att verkligen lyfta upp för det här har ju blivit normaliserat. det har pågått under lång tid, många som pekar på betydelsen av att få en förändring, tillstånd, men det är normaliserat och det krävs ju väldigt mycket av ganska många för att få förändringar till stånd då.

Fredrik: Carro.

Carro: ja, det är ju inte alls bra att det blir så ju. Alltså så ska man ju inte behöva ha det, att man normaliserar en arbetsmiljö som inte är bra. Jag har ju varit ute och inspekterat mycket under mina tio år och oftast är det ju brist på man vill väldigt gärna, men man han inte tid och resurser att jobba med det här. och det är så himla viktigt att man kan och har möjlighet att jobba med sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Och där måste man titta uppåt i organisationen för att det är högst upp i organisationen som förutsättningarna ges till de som jobbar längre ner i organisationen. Så att man behöver liksom titta på hela välfärdssektorn uppifrån och ner för det börjar alltid uppifrån. för att det inte ska normaliseras, att man har tidspress, att man jobbar ensam när man egentligen inte ska på grund av risken att man gör det här lilla extra som till slut gör att man blir överbelastad utan man ska kunna ha en god arbetsmiljö.

Fredrik: Jag tänker att det här är väl egentligen inte bara inom kvinnodominerade yrken. Det finns väl motsvarande bland man många mansdominerade yrken också, jag vi pratar ofta vi återkommer ofta till byggbranschen till exempel. Det som har normaliserats där att ja men lite risker kan man väl ta och eller där ska man väl orka med och är du inte man nog och bla bla bla. Allt det där som också pressar oss och i en mer så kallad manlig miljö.

Carro: Ja, och där tänker jag det är viktigt och då han vi ju ett annat poddavsnitt som handlar om säkerhetskultur, där i byggverksamheten, byggbranschen pratar man ju mycket om säkerhetskultur och även detta precis som inom välfärdssektorn så kommer det uppifrån och ner. Men det är viktigt som sagt att det är liksom uppifrån, att man är väldigt noga med att säkerhetskultur är nummer ett ute. Därför att vi vet ju att byggbranschen har många allvarliga risker, och vi vet också att det är människor som inte kommer hem efter sina jobb som jobbar i den typen av verksamheter. Och det ser ju som sagt lite olika ut, men det viktigaste skulle jag ändå säga är att man jobbar uppifrån och ner i organisationen – att man högst upp ger rätt förutsättningar för de som utför arbetet att kunna göra det på ett säkert och bra sätt, oavsett var du jobbar egentligen.

Fredrik: Men har det här uppdraget, jämställdhetsintegreringsuppdraget, påverkat hur du tittar på arbetsmiljö?

Carro: Ja, men det har det absolut gjort. Det är ju alltid någonting jag har med mig ut när jag inspekterar, att jag tittar på hur arbetsmiljön ser ut för män respektive kvinnor. Och som exemplet jag tog tidigare så kan jag ju se att kvinnor ofta kanske har lättare, mer repetitiva arbeten och män kör truck och lastar tungt. Och det är ju en sån sak man kan titta på inspektionen, för vi vet ju att repetitivt och ensidigt arbete kan leda till belastningsbesvär till exempel.

Vad kan man då som arbetsgivare göra? Då är det ju viktigt att man i sitt systematiska arbetsmiljöarbete tittar på hur man kan minimera de här riskerna. Kan jag kanske göra om så att man arbetsroterar till exempel, så att man inte får de här enformiga eller repetitiva arbetsmomenten? Och sen tittar jag såklart också på, om jag kommer till en arbetsplats där det är mansdominerat: Finns det samma förutsättningar för kvinnor att byta om till exempel? Sånt tittar vi på. Har de anpassade skyddskläder? Finns det till exempel handskar i rätt storlek? Alltså, det finns jättemycket man kan titta på.

Inom vården till exempel, när jag inspekterade äldreomsorgen, så tittade jag på såna här saker som att det hände ju att de hade sina privata kläder. Och jag menar, det kan ju hända olyckor ute i hemmen när hemtjänsten är ute. Har du möjlighet till att duscha? Har du möjlighet att byta om? Alltså det finns ju jättemycket man kan titta på, men det är bara några exempel.

Fredrik: Om vi återgår till utredningen då. En annan prioritering var ju det här med nollvisionen också, att ingen kvinna eller man ska dö till följd av sitt arbete. Ser dödsolyckor och allvarliga risker olika ut för kvinnor och män som du ser det?

Anna: Ja, Fredrik, det gör det. Det finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller dödsolyckor och allvarliga arbetsplatsolyckor. Statistiken visar att män oftare drabbas av dödsolyckor, framförallt inom bygg, transport och industrin. Yrken som är mansdominerade och där riskerna ofta är fysiskt extrema. För kvinnor ser vi färre dödsolyckor, men fler allvarliga belastnings- och stressrelaterade skador, till exempel inom vård och omsorg då, så det handlar ju alltså om olika typer av risker som påverkar arbetsmiljön. Men båda de här olika områdena och delarna är viktiga för att vi ska nå nollvisionen.

Fredrik: Finns det statistik på det här?

Anna: Ja, det gör det. Varje år när det gäller dödsolyckorna så är det ungefär 50 personer per år som tragiskt nog dör på sitt arbete till följd av en arbetsplatsolycka. Det är nästan bara män som drabbas av det. Forskning visar däremot att mellan 700 och 800 personer per år dör till följd av ohälsosam arbetsbelastning. Och det här visar ju varför vi behöver jobba med jämställdhet på olika sätt och på olika nivåer, för att synliggöra arbetsrelaterad död både på och av jobbet.

Alltså det som kan leda till förtida död på grund av en exponering i arbetsmiljön. Så vi behöver ha med oss jämställdhetsperspektivet när vi undersöker risker inom specifika områden. Vi kan ta buller som ett exempel. När det gäller exponering för buller så vet vi exempelvis att män generellt är mer utsatta för buller än kvinnor, men konsekvenserna skiljer sig åt. Tinnitus är ett exempel på en konsekvens i högre utsträckning för kvinnor, och hörselnedsättningar är mer en konsekvens för män.

Fredrik: Det låter som att män är i mullrande, bullrande miljöer och kvinnor är i högtoniga, skrikiga miljöer.

Anna: Stämmer.

Fredrik: Och då måste ju naturligtvis också åtgärderna vara olika, tänker jag.

Anna: Ja, precis. Till exempel de här bullriga miljöerna som du pratade om, där fungerar det ju ofta väldigt bra med hörselskydd. Det gör det ju exempelvis inte i en sån här lite skrikig miljö som det kan vara i en förskoleverksamhet. Där kan man inte ha hörselskydd. Där kan man till exempel ha mindre barngrupper eller lokalanpassning som åtgärder. Så för att kunna förebygga alla typer av arbetsrelaterade skador och dödsfall så måste vi se både fysiska risker i mansdominerade yrken och belastningsskador i kvinnodominerade yrken.

Fredrik: Det där får du förklara och berätta lite mer om – vad bidrar ett jämställdhetsperspektiv med när man analyserar, diskuterar och försöker hitta lösningar på arbetsrelaterade dödsfall?

Anna: Det är en jättebra fråga. Ett jämställdhetsperspektiv hjälper oss att förstå hur och varför riskerna ser olika ut för kvinnor och män. Eftersom vi då ser att män oftare drabbas av dödsolyckor i mansdominerade yrken med tunga fysiska risker, medan kvinnor drabbas av mer långsiktiga belastningsskador i kvinnodominerade yrken. Där har vi en tydlig skillnad. Genom att medvetet också inkludera kön och genus i arbetet med arbetsrelaterad dödlighet så får vi också syn på normer och attityder som ibland står i vägen för ett mer träffsäkert arbete. Vi blir vassare när vi ska ta fram åtgärder.

Exempelvis som när jag beskrev det här med buller då. Vi vet att långvarig exponering för buller kan leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, som i sin tur kan leda till förtida död. Och både kvinnor och män som exponeras för buller kan ju ha en risk för det här, men inte sällan på olika arbetsplatser. Och som du var inne på, Fredrik. Det kräver olika åtgärder. Vi behöver ha den här förståelsen för att sätta in rätt åtgärder på rätt ställen.

Fredrik: Carro, kan du konkret beskriva hur ni har förändrat ert riskarbete i och med det här?

Carro: Alltså, vi bedömer, anpassar och förändrar vårt riskarbete hela tiden. Konkret i det här fallet är till exempel att vi har blivit tydligare med att titta på både fysiska och organisatoriska risker, och att vi alltid försöker analysera risker med ett jämställdhetsperspektiv. Precis som jag sa innan när jag är ute på inspektioner, att det är en del av vår inspektionsverksamhet.

Det betyder ju att vi inte bara ser tunga lyft eller maskiner, utan också på arbetsbelastning, stress och hur resurser fördelas på arbetsplatsen. På det sättet kan vi ge mer relevanta råd till arbetsgivaren och stödja dem i att förebygga både olyckor och ohälsa på ett systematiskt sätt. Och jag vill säga det här som vi har sagt tidigare också, om normaliseringen av vissa arbetsmiljöer, att man i de kvinnodominerade yrkena ibland kanske ger mindre uppmärksamhet än de här mer fysiska riskerna. Så ska man ju inte tänka, utan de här riskerna är ju lika viktiga, att man som arbetsgivare tar hand om.

Fredrik: Har du sett några konkreta förändringar då hos arbetsgivare?

Carro: Ja, när jag var ute och hade det här fokuset inom logistik, där man packar och så – nu är det några år sedan – men där såg jag ju sen i deras riskbedömningar att de hade tagit hänsyn till de här olika riskerna man kan ha i verksamheten, utifrån att kvinnor gör vissa arbetsmoment och män gör vissa arbetsmoment. Så att absolut, det ledde ju till att de företagen tog fram handlingsplaner för hur de ska minimera och eliminera de här riskerna.

Fredrik: Men vad behöver hända nu då om vi ska titta lite framåt? Vad behöver hända för att det här ska få en effekt på lite längre sikt?

Anna: Ja, vi har ju varit inne på mycket av det. Vi har pratat om åtgärder och att skapa hållbarhet, långsiktighet och förståelse för att det här har betydelse för att synliggöra och ta fram åtgärder. Arbetsgivare behöver fortsätta arbeta med sitt systematiska arbetsmiljöarbete och även ha med sig jämställdhet i det arbetet. Det handlar ju inte bara om enskilda åtgärder, utan om att skapa hållbarhet och ha hållbara rutiner för bemanning, riskbedömningar och organisering.

Vi på Arbetsmiljöverket behöver fortsätta att följa upp och analysera resultaten av det här arbetet. Vi behöver fortsätta lyfta de här frågorna som länge har normaliserats. Vi behöver fortsätta få syn på nya risker som vi kan upptäcka utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Och vi behöver se till att vi har en balans i det här, så att vi ger kvinnodominerade och mansdominerade arbetsområden lika mycket uppmärksamhet. Så det handlar om ett strukturerat, systematiserat och medvetet arbetsmiljöarbete där jämställdhet är en naturlig del.

Fredrik: Carro, från ditt perspektiv då? Fortsätta med SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) förstås?

Carro: Ja, det är grunden för hela arbetsmiljöarbetet. Sen handlar det ju också om att inte bara åtgärda enskilda risker, utan att se till att rutiner för bemanning, arbetsbelastning och riskbedömningar fungerar i vardagen. Att det inte bara blir att "nu har vi gjort riskbedömningen, den är avhandlad, nu ligger den där". En riskbedömning är ju ett levande dokument som man ständigt ska titta på. En arbetsplats kan förändras, och då måste man gå in och titta på riskerna som den här förändringen kan medföra, och så jobbar man systematiskt hela tiden med det.

Fredrik: Det är väl egentligen inte bara det att arbetsplatser kan förändras, utan det är väl också att regler förändras? Det kommer nya riktlinjer, lagar, erfarenheter och kunskaper. Och jag tänker också att det kommer in nya personer; vissa slutar, vissa kommer in. Det förändrar ju också hela situationen och kunskapen som finns kring de problem eller utmaningar som finns på en arbetsplats.

Carro: Absolut.

Fredrik: Så vad betyder det här då för arbetsgivare och arbetstagare runt om i Sverige, Anna?

Anna: Ja, men som jag sa tidigare, att bygga det här hållbart och systematiserat tänker jag är viktigt för arbetsgivare – att verkligen förstå hur det bidrar i det systematiska arbetsmiljöarbetet för riskbedömningar och för en hållbar, hälsosam och trygg arbetsmiljö. Och för arbetstagare är det på samma sätt; det innebär att man kan få en tryggare och mer hållbar arbetsmiljö i och med att arbetsmiljön blir bedömd utifrån ett medvetet könsperspektiv, och då blir också arbetsplatsen hållbar och rättvis över tid.

Fredrik: Och Carro, från ditt perspektiv?

Carro: Alltså jag tänker ju så här också, det här med att ge förutsättningar i de yrken som är typiskt kvinnodominerade och mansdominerade, att det faktiskt blir mixat. Som någon sa där i enkäterna på stan: "Jag tycker bäst om när det är mixat, och mixat är alltid bra." Så jag tänker att ge förutsättningar för att faktiskt luckra upp det här lite grann, så att arbetsmarknaden blir mer mixad, det tror jag också är en tanke man ska ha med sig.

Anna: Om jag får flika in där lite så tänker jag att det där är en jätteviktig utgångspunkt. För vi jobbar ju med arbetsmiljö, och arbetsmiljö finns på våran arbetsmarknad. Sverige har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad där man brukar säga – nyss var det fem och för några år sedan var det fyra – men fyra till fem av de 30 största yrkena hade en jämn könsfördelning. Alla de andra var åt endera hållet.

Fredrik: Ja, det är ju onekligen ganska slående faktiskt att det ska vara på det viset fortfarande.

Sammanfattningsvis och avrundningsvis då, är det någonting som ni känner att ni vill lägga till? Någonting ni tycker att vi har glömt eller borde förtydliga? Är det någonting ni känner att vi ska skicka med? Medan ni funderar på det så kan jag ju säga till er lyssnare att det här naturligtvis är för arbetsgivare att börja höja blicken. Se er omkring, inte bara på det som är synliga brister eller utmaningar, utan också på det som finns underliggande och som man kanske inte självklart ser därför att det någonstans är kultur, eller att vi är uppväxta med det, eller att det har blivit en norm på något ofattbart sätt längs vägen. Det är ett arbete som finns att göra helt enkelt.

Så vad säger ni då? Är det någonting ni vill addera, Anna och Carro?

Anna: Ja, jag skulle kunna addera flera saker, men jag väljer en. Då tänker jag att det är viktigt att se hur olika delar hänger ihop. Arbetslivet och arbetsmiljön är en väldigt central del i människors liv; det hänger väldigt nära ihop med våran hälsa. Arbetsmiljöverket ska bidra till ett jämställt samhälle, och för att uppnå ett jämställt samhälle så måste ojämställdhet i arbetsliv och arbetsmiljö hanteras och åtgärdas.

Fredrik: Carro, vad vill du säga som avrundning?

Carro: Alltså, jag vill egentligen bara säga att det där sa du klockrent, Anna, så jag har inte så mycket mer att tillägga.

Fredrik: Nej, jag tycker att det har varit informativt och inspirerande, om man kan säga så. Det här har ju faktiskt gett åtminstone mig inspiration till att titta på ett annat sätt på de här frågorna, och jag hoppas att ni som lyssnar också känner att ni fått lite aha, ja just det".

Och är ni som sagt inspirerade att vilja göra mer i de här frågorna, så gör det och ta kontakt med Arbetsmiljöverket för att få den stöttning som faktiskt finns. Inte minst nu utifrån det här senaste arbetet som har genomförts tack vare uppdraget. Ja, frågan är alltså inte om arbetsmiljön ska vara jämställd, utan hur arbetet fortsätter för att nå dit, för det är ju en självklarhet.

Och tack för ditt engagemang. Du som lyssnar är viktig, du som lyssnar gör skillnad. Vill du ta del av den här rapporten om jämställdhetsintegrering så finns den på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se.

Tack Carro och tack Anna. Nu kör vi.

Carro: Tack själv, Fredrik.

Anna: Tack, Fredrik.