– Skyddsombuden har en väldigt viktig roll i arbetet för en god arbetsmiljö. Genom sin närvaro på arbetsplatserna bidrar de till att förebygga ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att arbetsgivaren har rutiner för arbetsmiljöarbete där skyddsombuden ingår och att man strävar efter en god samverkan, säger Lana Tomic Lindberg, sektionschef på enheten för samordning av kontroll på Arbetsmiljöverket.

Två viktiga verktyg

Arbetsmiljöproblem ska i första hand lösas på arbetsplatsen genom samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud – men om det råder oenighet eller om man upptäcker en allvarlig fara på arbetsplatsen kan skyddsombud gå vidare med dessa verktyg:

• Begäran om åtgärder (6:6 a § AML): Om skyddsombudet upptäcker brister i arbetsmiljön kan skyddsombudet kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Om arbetsgivaren inte agerar kan skyddsombudet skicka in en så kallad 6:6 a-begäran till Arbetsmiljöverket, som då kan besluta om förelägganden eller förbud.
• Skyddsombudsstopp (6:7 § AML): Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet direkt. Om arbetsgivaren inte håller med om att arbetet bör avbrytas kan arbetsgivaren kontakta Arbetsmiljöverket med en begäran om att häva stoppet.

Mellan 2015 och 2025 har skyddsombud skickat in närmare 6 000 begäranden om åtgärder till Arbetsmiljöverket, medan arbetsgivare har kontaktat oss med över 1 000 begäranden om att häva ett skyddsombudsstopp. Antalet begäranden om att häva skyddsombudsstopp mer än fördubblades mellan 2019 och det första pandemiåret 2020, för att därefter återgå till mer normala nivåer.

I de fall då skyddsombud och arbetsgivare är överens om ett skyddsombudsstopp blir Arbetsmiljöverket inte kontaktade, och vi har därför inga uppgifter om det totala antalet skyddsombudsstopp.

Vård och omsorg toppar statistiken

Flest begäranden om åtgärder av brister i arbetsmiljön (6:6 a) kommer från vård och omsorg (1 698 ärenden), följt av utbildning (738) och offentlig förvaltning (679). Även transport och magasinering (671) samt handel (484) sticker ut. För begäranden om att häva ett skyddsombudsstopp dominerar vård och omsorg (324 ärenden), följt av transport och magasinering (159) samt byggverksamhet (82).

– Det är ingen slump att just dessa branscher toppar. Här finns ofta komplexa arbetsmiljöutmaningar, högt tempo och många risker, säger Lana Tomic Lindberg.

Vi arbetar för en tydligare process

Ibland möter vi kritik från skyddsombud som upplever att processen för att begära åtgärder av brister i arbetsmiljön är krånglig. Därför har vi de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att förenkla och tydliggöra processen.

Numera tar vi personlig kontakt via telefon eller mejl med alla skyddsombud som skickar in en ofullständig begäran om åtgärder, till exempel om det är oklart huruvida skyddsombudet först har vänt sig till arbetsgivaren med sina krav. Vi har även lagt till vägledande text i det formulär på vår webbplats där skyddsombud har möjlighet att skicka in en begäran om åtgärder.

– Men vi har förståelse för att processen fortfarande kan upplevas som komplex och vi jobbar på att göra den ännu tydligare, säger Lana Tomic Lindberg.

Skyddsombudsstopp – ett verktyg för akuta situationer

När det gäller skyddsombudsstopp häver vi många av dem eftersom vi bedömer att den del av arbetet som har stoppats inte utgör en allvarlig och omedelbar fara för liv eller hälsa. Det är också vanligt att arbetsgivare och skyddsombud själva kommer fram till en lösning, efter att arbetsgivaren kontaktat Arbetsmiljöverket, och att arbetsgivaren då drar tillbaka sin begäran om att få ett skyddsombudsstopp hävt.

– Ett skyddsombudsstopp är ett väldigt skarpt verktyg som bara ska användas i akuta situationer. När faran för liv eller hälsa inte är akut är vårt budskap till både skyddsombud och arbetsgivare: prata med varandra först. Använd dialogen för att lösa era arbetsmiljöproblem. Men när det inte räcker finns vi här, säger Lana Tomic Lindberg.