Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som började gälla 2016, är unika sett ur ett internationellt perspektiv. Syftet med OSA-föreskrifterna är bland annat att säkerställa att det finns kunskap hos arbetsgivare att hantera och förebygga risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskrifterna beskriver arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa orsakad av för hög arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Alla tre är vanliga orsaker till arbetsrelaterad ohälsa.

Den 1 december presenterades den andra rapporten från Arbetsmiljöverkets utvärdering av OSA-föreskrifterna. Rapporten handlar om möjliga samhällsmål, det vill säga föreskrifternas eventuella påverkan på arbetsmarknaden och samhället i stort. Externa forskargrupper har bidragit med underlag till rapporten.

Hela organisationen behövs i arbetsmiljöarbetet

Rapport nummer två bekräftar slutsatsen från den första rapporten att det behövs mer kunskap för att stödja tillämpning av föreskrifterna. Risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är svåra att mäta och bedöma med enkla och generella mått eller gränsvärden. Implementering av OSA-föreskrifterna är situationsbundet och behöver involvera hela organisationen.

– Det är viktigt att se arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som ett långsiktigt arbete som inte är färdigt och alltid behöver utvecklas. Om vi alla hjälps åt kommer vi med tiden att skapa en förbättrad arbetsmiljö med bättre hälsa och goda arbetsplatser för alla, säger Viktoria Bergström, projektledare för utvärderingsarbetet.

Balans mellan krav och resurser i verksamhetsbeslut

I flera av underlagen till rapporten finns iakttagelser om den centrala roll som närmaste chef har. Det är en utmaning att de åtgärder som ibland krävs för att få balans mellan krav och resurser behöver integreras i verksamhetsbeslut, något som närmsta chef inte alltid kan besluta om.

– Frågan om resurstilldelning ligger ibland på en annan organisatorisk nivå. Därför kan föreskrifterna leda till att högsta ledning behöver involveras i arbetsmiljöarbetet på ett annat sätt än tidigare, även om ingen förändring skett i vem som har det yttersta ansvaret. Hela organisationen behöver vara med för att föreskrifterna ska implementeras på ett bra sätt, säger Viktoria Bergström.

Utvärderingen visar att föreskrifterna fortfarande har ett högt nyhetsvärde för massmedierna, även efter det stora initiala intresset i samband med att de trädde i kraft. Intresset för föreskrifterna och tillhörande informationsmaterial på Arbetsmiljöverkets webbplats är också stort.

Bakgrund – Utvärdering av OSA-föreskrifterna

Främst ska föreskrifterna vara ett stöd för arbetsgivare och skyddsombud i arbetsmiljöarbetet. Tillämpbarheten av föreskrifterna ligger både i det löpande arbetsmiljöarbetet och vid mer riktat förebyggande arbetsmiljöarbete.

Utvärderingens första rapport, som kom 2022, handlade om föreskrifternas användbarhet i praktiken på arbetsplatserna och för exempelvis företagshälsovård, arbetsmarknadens parter och partsorganisationer.