Carro: Vet man att här finns en risk att falla ner, då måste man förebygga den.

Magnus: Ja, riskbedömning är ju väldigt viktigt och det har vi ju sett med inspektörer att det skiljer sig jättemycket mellan företag och arbetsgivare.

Fredrik: Fallhöjd är sällan förknippat med någonting positivt. Än mindre positivt är fall från höjd. Det är till och med så att det är en väldigt vanlig orsak till allvarliga arbetsplatsolyckor och till och med dödsfall. Det här ska vi tala om i dagens avsnitt.

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö! En poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Det kommer handla om arbete på tak, stegar, byggställningar eller andra höga höjder där ett misstag kan få stora konsekvenser. Vi pratar om riskerna, varför olyckor sker och inte minst om hur de kan förebyggas. Så välkomna till Hallå Arbetsmiljö! Och välkommen till Carro Kostedt också, som vanligt inspektör på Arbetsmiljöverket.

Carro: Ja, men hej Fredrik.

Fredrik: Hej. Ja, du är ju i stort sett med varje gång och bidrar med din kunskap och erfarenhet. För det är ju därför vi gör den här podden. För att guida, informera om hur arbetstagare, skyddsombud och framförallt arbetsgivare ska tänka och göra för att vi alla ska ha en trygg arbetsplats.

Carro: Precis.

Fredrik: Vilka miljöer inspekterar du där hög höjd förekommer?

Carro: Det vanligaste är att jag är ute på tillfälliga byggarbetsplatser och inspekterar där man arbetar på ställningar eller på tak. Det är väl det vanligaste. Men sen kan det även vara att vi kör förbi underhållsarbete på tak när man till exempel behöver renovera ventilationssystem eller annat. Det kan vara att man kör förbi andra typer av arbeten där de är uppe på ett tak för att göra olika saker som kanske inte är kopplat till bygg och anläggning utan mer underhåll och drift.

Fredrik: Men det måste finnas fler situationer än just byggen och tak tänker jag, eller?

Carro: Ja, alltså vi kan ju till exempel ibland när det är lastning och lossning av lastbilar, så ibland så ser vi ju att chaufförerna klättrar upp för att lossa och lasta och då är de en bra bit upp ibland.

Fredrik: Jag tänker arborister också.

Carro: Jajamän, vi har arboristerna också.

Fredrik: Luftballongsförare.

Carro: Ja, de är ju faktiskt också högt upp.

Carro: Park- och anläggningsarbete och så här kan också vara uppe på höjder och jobba.

Fredrik: Det är uppenbarligen så att byggbranschen är en stor bov i det här dramat, att det är där som många av de här olyckorna sker. Men när du är ute och inspekterar, vilka brister brukar du se? Vad är det du upptäcker?

Carro: Oftast är det ju så här att antingen så är de uppe på hög höjd och arbetar och inte har något fallskydd alls. Och då är det ju väldigt uppenbart att här har man liksom inget skydd, utan man kan falla rakt ner. Eller så har man ett fast fallskydd, men fallskyddet i sig skyddar inte helt och hållet eftersom det till exempel kan vara brister, att det saknas skyddsräcken, att det är för långt mellan fasad och ställning, att den är felmonterad, att den sitter på fel höjd och så vidare. Så då går vi ju in och tittar på det specifikt, själva fallskyddet. Och sen kan det ju vara att man är uppe och utför ett kort arbete och man har ett personligt fallskydd på sig. Där finns ju också en risk för fall och att man blir hängandes i sitt personliga fallskydd. Så det finns olika, det är väldigt situationsberoende utifrån vart man kommer och hur det ser ut.

Fredrik: Det finns ju ett avsnitt i Hallå Arbetsmiljö som handlar om ensamarbete. Och många av de här arbetena utförs ensamt förvisso. Men även om det inte är helt ensamt utan det finns människor i närheten som kanske inte är tillräckligt nära, tänker jag, att agera när det händer.

Carro: Precis, det är ju viktigt att man har säkerställt det och framförallt om vi nu pratar fall från höjd så tänker jag när man pratar om personlig fallskyddsutrustning och när man arbetar med en sådan så ska man ju inte utföra det arbetet ensamt. Då ska man ju ha någon i sin direkta närhet som kan rycka in ifall man blir hängande i sin sele.

Fredrik: Vad kan hända annars då?

Carro: Det som kan hända är att efter en stund stryps blodflödet i kroppen eftersom man hänger med hela sin kroppstyngd. Det kan i värsta fall leda till att man avlider om man inte får hjälp. Därför är det viktigt att man har någon precis i närheten och att man har en räddningsplan så att man vet att om det här händer, hur ska vi få ner personen så snabbt som möjligt?

Fredrik: Det här är ju andra perspektiv än vad man kanske tänker på i första hand, man tänker på själva fallet, det är högt och man slår sig, men det här är ju uppenbarligen också perspektiv som är viktiga att ta hänsyn till och ta med sig nu när vi går vidare i podden med att presentera avsnittets gäst, Magnus Henriksson, välkommen!

Magnus: Tackar!

Fredrik: Du är också på Arbetsmiljöverket som projektledare. Berätta lite mer, vad gör du på Arbetsmiljöverket?

Magnus: Jag är projektledare för Tryggt arbetsliv som projektet heter och där har jag ett antal tillsynsaktiviteter som jag driver. Bland annat har jag en tillsynsaktivitet som handlar om fall. Då är det från ställningar, arbetsutrustning och hissar.

Fredrik: Tryggt arbetsliv säger du att projektet heter. Berätta lite kort om det.

Magnus: Tryggt arbetsliv är ett projekt där jag är projektledare och sen har jag en projektägare som är regionschef i region Mitt. Vi har olika aktiviteter där, bland annat den här fallaktiviteten. Vi tittar även på inom bygg, byggherrar, projektörer och Bas-P framförallt. Vi har en aktivitet också där vi tittar på arbete och säkerhet intill väg. Vi har en aktivitet nu som rullar också när det gäller truckar. Det är generellt truckar och truckarbete.

Fredrik: Vilka har gett er uppdraget och hur länge ska det pågå?

Magnus: De olika uppdragen handlar om att man gör en omvärldsanalys och man lämnar in förslag på aktiviteter som vi borde göra och sen behandlas det och tas fram av en grupp och sen fördelas det mellan oss. Vi är fyra projektledare som får olika uppdrag. När vi väl får de här projekten, eller aktiviteterna så tar det några månader för att bygga upp dem, göra tillsynsstöd, inspektionshandledningar, ta fram lite statistik och utbildningar och hela de bitarna.

Fredrik: Vi kommer också återkomma till mer kring åtgärder, hur man ska tänka, vad man kan göra och så vidare. Carro och jag pratade om att det är relativt vanligt bland olyckor, till och med dödsfall, att det är just fallolyckor. Har du någon statistik på det, hur mycket det är?

Magnus: Jag har tittat lite på det och framförallt gjorde jag det inför den fallaktiviteten vi hade och då såg vi att det ligger ungefär inrapporterat mellan runt 3000 fall om året som rapporteras in. Sen är det givetvis ett jättemörkertal där också som det är på allting annat. Men som vi får in rapporterat, så är det ungefär 3000 om året.

Fredrik: Och hur många av dem blir dödsfall?

Magnus: Jag kan inte säga exakt, men det brukar ligga mellan 8-10 stycken om året.

Carro: Det stämmer.

Fredrik: Det är alldeles för många såklart. När räknas något som arbete på hög höjd?

Magnus: Man räknar arbete på hög höjd över två meter. Sedan finns det vissa undantag beroende på om man jobbar på en höjd och vad som ligger under den höjden. Det kan vara armeringsjärn som sticker upp, det kan vara rinnande vatten, djupa sjöar eller vad det än är om man jobbar på broar eller vad det än är. Men generellt är det två meter vi pratar om.

Fredrik: Vilka situationer är det då och arbetsmoment som ofta leder till fallolyckor?

Magnus: Ja, ofta så är det väl det. Det är en hel del man jobbar på stegen till exempel. Man skulle vara och sen ska man upp på stegen och sen tänker man att det räcker. Så kan jag stå där och jobba och sen måste man använda bägge händerna och rätt vad det är så trampar man snett, eller ramlar bakåt eller någonting. Eller det kan vara också, och det här är ganska vanligt också när man går upp på en höjd, vi kan ta till exempel en byggarbetsplats där den är klar helt enkelt. Ställningarna borta, fallskydden är borta. Men då har du den här plåtslagaren som ska bara upp och vika lite plåtar eller någonting. Sån här skulle bara och sen händer det någonting. Utan, förhoppningsvis har de personligt fallskydd men det är inte alltid det heller utan det skulle bara ta en minut. Du nickar Carro.

Carro: Det är ganska vanligt när vi åker ut och påträffar arbetstagare uppe på hög höjd så är det oftast de som ska göra det sista finishen för då är ställningen borta. Och så går de upp och anser att det här går snabbt och det är ett kortvarigt arbete. Visst, det kanske det är men man ska alltid vara skyddad mot fall vilket de inte alltid är.

Fredrik: Finns det vanliga missuppfattningar eller beteenden som ökar riskerna förutom det här att man ska göra snabbgrejer? Andra tankar kring det här som man förbiser eller som ni ser att man borde ta tag i?

Carro: Som sagt, fallrisker finns ju mer än bygg och anläggningsbranschen. Men jag tänker inom bygg och anläggningsbranschen, om man tittar på den, så ska man ju planera hela arbetet från det man får tanken att man ska bygga någonting tills det är helt färdigt. Där måste man tänka hela vägen. Man kan inte ta bort ställningen och lämna plåtslagarna till att lösa det själv. Man måste tänka under hela byggprojektets gång. Hur ska vi skydda underentreprenörer eller egna arbetstagare mot de här fallriskerna? Det handlar hela tiden om att jobba förebyggande. Det handlar om att man har ett säkerhetstänk och en säkerhetskultur, som man tillämpar i praktiken. Det handlar egentligen om alla typer av fall. Fall kan finnas på många andra ställen. Vet man att här finns en risk att falla ner, då måste man förebygga den. Oavsett om det är på en byggarbetsplats eller på något annat arbetsställe.

Magnus: Jag tänkte på en annan sak. Vi pratar mycket bygg och det är naturligt för där planerar man med fasta fallskydd och ibland även personliga fallskydd. Men du har ju även arbete på höjd inom industrin till exempel. Större platsbyggda maskiner som ska vara över två meter och tre meter. Och det tänker man kanske inte på att man ska bygga ställning, eller ha skylift utan då klättrar man på maskinen. Man tänker sig inte för, man jämför inte det med samma risk som man är på en byggarbetsplats.

Fredrik: Ofta måste man vara agil, man måste kunna vara lättrörlig, ta sig ner och upp.

Magnus: Ja, trånga utrymmen och precis.

Fredrik: Vi återkommer ibland till just byggbranschen, industrin och sådär också att det också handlar om en kultur. Det är ofta lite som du är inne på Magnus, trånga utrymmen, ont om tid. Ja, men lite macho till och med har man ju ibland förstått att det att det är det som det handlar om. Knappt ha på hjälm eller selen skiter vi kör grabbar och hej och hå. Är det fortfarande så Carro?

Carro: Det skulle jag nog säga är väldigt varierande. Det är klart att där är arbetsplatser som är väldigt noggranna och har en väldigt hög säkerhetskultur och där finns de som har mer att jobba på om man säger så. Det jag alltid säger är att säkerhetskultur kommer alltid uppifrån och ner i organisationen. Så det är alltid de som har arbetsmiljöansvaret högst upp. Det är viktigt att de sätter säkerhetskultur och säkerhetsarbete prio. För gör de inte det, då kan man själv tänka hur det blir längst ner.

Magnus: Säkerhetskultur är precis som du säger, det ska komma uppifrån. Men sen möts det underifrån och sen blir kulturen där det möts egentligen. Sen bestämmer ledningen om de kan acceptera den säkerhetskulturen eller inte. Samtidigt är det viktigt, precis som du säger Carro att ledningen ska sätta den. Men det gäller också att de följer upp den så att den verkligen fungerar. Arbetstagarna har också ett ansvar i det här. Att de följer de regler, instruktioner och föreskrifter som gäller på just den arbetsplatsen de är. Så de har ett väldigt stort ansvar också.

Fredrik: Det är som vanligt. Arbetstagaren, varje enskild individ, har ett ansvar. Sedan finns det förhoppningsvis ett skyddsombud som kan ta lite extra ansvar och sedan arbetsgivaren. Om vi håller arbetsgivaren lite extra ansvarig, hur ska hon eller han se och tänka kring det här?

Magnus: Arbetsgivaren har alltid ansvaret för att riskbedöma det arbete som ska utföras. Det är jätteviktigt att han tar på sig det ansvaret, att det verkligen genomförs och att man hittar och planerar för de risker som finns innan ett arbete ska utföras.

Fredrik: Carro har pratat om att det måste tänkas i hela processen från planering, ritning ända till nyckelklart om det nu är ett hus man håller på och bygger. Hur ska arbetsgivaren mer ta tag i det här?

Carro: Ja det är ju som Magnus säger att när man väl har gjort undersökningar, riskbedömningar, handlingsplaner med respektive åtgärder som man kommer fram till. Det är ju att följa upp det. Funkar det i praktiken? Följer man de instruktioner som arbetsgivaren har gett? Behöver man skruva på någonting för att det ska bli ännu säkrare? Alltså det gäller att vara aktiv som arbetsgivare hela tiden och följa upp arbetet. Annars finns risken att arbetsgivaren inte har koll på vad som händer ute på arbetsplatserna.

Fredrik: Vilka åtgärder är viktigast om man ska försöka peka på någonting? Vad gör störst skillnad för att förebygga fallolyckor?

Magnus: Det är som vi pratar om, det handlar om planering och riskbedömning. Och att man följer de föreskrifter och instruktioner som gäller för det. Ja, riskbedömning är väldigt viktigt. Det har vi sett med inspektörer att det skiljer sig jättemycket mellan företag och arbetsgivare. Det gäller att den är grundlig. När det gäller bygg är det jättemånga som har stort ansvar. Från byggherre ner till bas-U. Det är mellan projektörer och bas-B som har jättestort ansvar för att se till att förebygga så det inte händer någonting under projektets gång.

Fredrik: Det låter som att samarbetet mellan alla olika roller i ett projekt är kanske viktigare här än på vissa andra arbetsplatser. Att alla tar ansvar och tar reda på vilka säkerhetsåtgärder som finns vilka instruktioner som finns, så att man efterföljer dem också.

Magnus: En annan viktig sak som arbetsgivare är att man säkerställer att den som ska utföra arbetet verkligen har de kunskaper som krävs för att göra det arbete som ska göras. Att de säkerställer att de har rätt utbildning och att de kan göra det de ska göra.

Fredrik: Många av yrkena vi pratar om har arbetskraft från utlandet, vilket också språkförbistringar gör att det är ännu svårare att nå fram med all den information som krävs.

Carro: Den som leder arbetet som samordnare som är byggarbetsmiljösamordnare har också ett ansvar att säkerställa att alla har förstått vad som står i arbetsmiljöplanen. Det kan vara så att man behöver översätta arbetsmiljöplanen till olika språk. För att samtliga som är där och arbetar ska kunna ta till sig informationen. Dels om skydds- och ordningsregler, risköversikten, de åtgärder som tas fram. Eventuellt om man gör arbetsberedningar, att de som är involverade i de arbetsmomenten får till sig informationen så att de kan ta till sig den och förstå.

Jag vill också gå tillbaka lite för att vi landar ju oftast i det här med bygg och anläggning. Men som sagt fallrisker finns ju på väldigt många andra ställen. Och vi har ju en annan föreskrift för det som inte räknas som bygg och anläggning. Och jag tänker ju som arbetsgivare gäller det att man har stenkoll på sin verksamhet. För jag möter ju ofta när man går in till exempel i en bilverkstad. Och så kommer man in och så ser man då att de har ett entresolplan. De har en trappa upp, ibland inte världens bästa trappa, men det är inget räcke i trappan, så man kan trilla rakt ut. Det är inga räcken uppe på entresolplanet så är man där uppe och lägger däck eller vad man nu gör då kan man trilla ner. Saker kan trilla ner på arbetstagarna som man lastar upp där. Alltså det finns så många olika typer av fallrisker. Men det viktigaste som arbetsgivare är att ställa sig i sin verksamhet och fundera och titta sig omkring och tänka vad har jag för risker här? För då upptäcker man ju att oj, där är ingen ledare i trappan. Vad kan hända då? Ja, man har inget att hålla sig i och man kan trilla rakt ut. Vad händer när han eller hon går upp och placerar de här varorna uppe på entresolplanet? Ja, det är ju 3,5 meter ner till golvet. Inte bra.

Jag tänker att man som arbetsgivare, det är viktigt att man sätter sig in i sin verksamhet och att man tar hjälp av arbetstagarna för att de är ju där och ser risker varje dag. Vad ser ni för risker? Så att man på något sätt utifrån det kan förebygga och jobba bort de här riskerna.

Magnus: Det du säger Carro, med entresolplan, det är ett av de vanligaste kraven vi ställer ute på en industri till exempel. Det spelar ingen roll vilken industri det är. Under mina 20 år på Arbetsmiljöverket har jag ställt många krav just på entresolplan. Det är bra om de har en fast trappa upp men det är ju jättevanligt att det bara står en stege där också. Så det är ett krav och just de här räckena som ska vara med fotlist, mellanledare och räcket ska vara utformat som det ska. Det saknas och så har de oftast en grind där uppe och den är oftast borta.

Carro: Ja det stämmer eller öppen så att man kan trilla rakt ut.

Fredrik: Hur skapar man en arbetsplats där det är okej att som arbetstagare säga ifrån, påpeka eller säga till?

Magnus: Det bygger också på att man har byggt upp en bra säkerhetskultur inom företaget. Har man en bra säkerhetsskydd då känner man sig trygg och som arbetstagare också påpeka de bristerna som är. För det tar ju en arbetsgivare tacksamt emot för det är ju det han vill. Han vill ju liksom ha hjälp. Det är jättelätt att bli hemmablind när man går på samma arbetsplats år ut och år in. Man ser de här sakerna men man kopplar inte och särskilt om det inte har hänt någonting någon gång så ser man kanske inte en risk i det hela. Så återigen, en bra säkerhetskultur där man jobbar tillsammans för att stärka den kulturen gör att man känner sig trygg och kan sätta stopp för arbeten eller påpeka saker som inte är okej.

Fredrik: Då passar det utmärkt att påminna om två andra avsnitt av Hallå Arbetsmiljö. Vi har ett om både säkerhetskultur och ett annat om bygg och anläggning med fokus på det området, den yrkeskategorin, den branschen. Så de finns för er att lyssna på, ni som vill förkovra er ännu mer i detta.

Om vi ska ta lite mer kravställning, lagar och regler. När krävs det fallskydd och vad gäller för stegar och arbetsplattformar?

Magnus: Som stegar har vi varit inne lite på det förut. Det är egentligen att du ska ta det från A till B. Det är vad en stege ska användas till. Men det finns undantag om du kan hålla dig och göra korta arbeten så får du jobba från stegen. Men det är väldigt korta arbeten och du måste kunna hålla dig. Så det är ett undantag där. När det gäller skyliftar, saxliftar, arbetsplatsformar så i regel krävs det kanske ingen personlig skyddsutrustning i själva korgen. Men skulle riskbedömningen visa att det behövs så ska man ha det. Det kan vara att det är ojämnt underlag, risk för påkörning eller att det på något sätt kan hända någonting så du kastas ur. Då ska du ha personlig skyddsutrustning även i en skylift eller saxlift, arbetsplatsform.

Fredrik: Vad ser du Carro när du är ute på inspektion eller hör talas om just utifrån det här med stegar och risker och liftar?

Carro: Jo men det här med att man använder stegar på ett riskfyllt sätt det ser jag ju ibland när jag är ute och inspekterar. Det kan ju till exempel vara att man lagrar däck ganska högt upp på sådana här pallställ som är utformade för att lagra däck. Och sen har man en helt vanlig stege som man klättrar upp högst upp och så ska man då ta tag i de här däcken och få ner dem till golvet. Och då är man ju utsatt definitivt för en fallrisk för att man kan ju inte riktigt hålla i sig om man ska ta ett däck. Och sen så kan det ju vara att man är på ett lager och det är samma sak där. Det kanske inte är att man tar allt med trucken, utan att man också har en stege där man plockar produkter från pallställen. Och då har man en helt vanlig stege. Vi ser ju också ibland att man har byggt egna stegar i trä eller att man har en väldigt gammal, icke godkänd stege som man klättrar på. Och det får man ju inte heller ha, utan det är förbjudet. Så de ska ju liksom bort. Det ska ju vara stegar som är typkontrollerade och godkända för att användas. Men det är just det här att då har man ju inte tänkt till riktigt. Det finns ju stegar för olika typer av arbeten som är anpassade för den typen av arbete. Alternativt bygga bort risken. Men att just bara använda en vanlig stege och luta den och klättra upp 3-4 meter i luften för att hämta ner däck. Det innebär ju i sig en väldigt stor risk för att man kan trilla ner. Falla ner och slå sig väldigt illa.

Fredrik: Du nickar Magnus.

Magnus: Jag håller helt och hållet med. Man tar genvägar, man tar den enkla vägen väldigt ofta. Istället för att tänka till före vad är det som krävs för att jag ska kunna jobba säkert. Exemplet med däck till exempel. Det är klockrent. Man kan inte stå på en stege och ta ett däck som väger en massa kilo att slänga ner, då kan man inte hålla sig i. Det borde man veta, att det här är en uppenbar risk. Det är mycket sådant. Man ser ofta när man tänker på olyckor eller utreder olyckor och olyckor händer att oftast är det där man chansar. Det kan vara att man kan gå ett helt arbetsliv och ha tur. Sen börjar man inte tänka till förrän man har otur. Någonting händer. Men däremellan händer det en massa saker som man borde ha reagerat på. En sak som jag tycker är kanske allra viktigast när man är på en inspektion är att prata om de här riskobservationerna, tillbudsrapporteringarna, att det verkligen fungerar så man fångar upp saker och ting innan det händer. Och det slarvas en hel del med. Det finns ingen som går på en arbetsplats utan att råka ut för tillbud på en tolvmånadersperiod. Så tar man 50 eller 100 anställda så är det minimum det antalet man borde få in. Men det brukar ramla på 10 procent av det egentligen.

Fredrik: Det är alldeles för lågt. Det låter som att ni är inne på en summering och det kanske är dags att göra det. Jag tycker vi har fått med väldigt mycket av den informationen som åtminstone jag var nyfiken på och tyckte var viktig. Om man vill söka mer information Carro, vart vänder man sig då?

Carro: Då vänder man sig till vår webbsida www.av.se. Där finns mycket information man kan få kring fallrisker och där hittar man också vår lagstiftning.

Fredrik: Bra!

Carro: Så där ska man absolut ta en kik. Där finns oftast stödmaterial och så också till både arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud så man kan läsa in sig.

Fredrik: Vad fint! Gör inte det där snabbjobbet. Jag ska bara. Jag behöver inte säkerhetslina nu. Jag är ensam här ikväll men jag ska ju bara fixa det. Gör inte det jobbet. Det är en sak vi kan säga tydligt. Ja, eller om jag snabbar mig hinner jag kanske.

Magnus: Jag hinner nog det. Stressen. Försöka komma ner i stress. Tänka efter före, helt enkelt.

Fredrik: Sen har vi pratat ansvar. Att det finns en kultur. Den ansvarar både arbetstagare och arbetsgivare för. Där det är okej att ifrågasätta säkerheten. Att våga säga ifrån som arbetstagare. Och att arbetsgivare ställer sig på arbetsplatsen och ser sig runt. Och därifrån kan hon eller han åtgärda det som behövs.

Carro: Och där vill jag lägga till också att det är viktigt som arbetstagare eller som människa tänker jag att när du är på en arbetsplats och du ska utföra ett arbete. Nu tar jag en ställning som exempel. Då har det varit någon innan, tagit bort skyddsräckena för att lasta in någonting på ställningsplanet och sedan glömt att sätta tillbaka skyddsräckena. Och helt plötsligt är det någon helt annan som går och så går de rakt förbi den här öppningen och liksom kanske inte tänker på att ojsan, här är ju 5-6 meter ner till marken. Tänk om man snubblar där, ja då åker man kanske rakt ut. Alltså att man stannar upp innan man utför sitt arbete och tänker är det här säkert för mig? Ser ställningen ut som den ska? Är alla räcken och alla säkerhetskonstruktioner och är fallskyddet okej? Innan man ens påbörjar för annars så ska man ju vända sig till sin arbetsgivare. Och det ska man också tänka just när det gäller tillbud. Att man ska tänka att här är en olycksrisk. Jag anmäler det, för om jag inte anmäler det då kanske min kollega kommer tio minuter senare och så händer det en olycka. Att man liksom som arbetstagare stannar upp, tänk är det här ett säkert arbetsmoment för mig? Har jag det tryggt och säkert här? Om inte, backa tillbaka, prata med arbetsgivaren. Så hjälps man åt, för det är kanske inte så att arbetsgivaren alltid ser alla risker.

Fredrik: Nej, många gånger är det en situation som uppstår. Det är på samma sätt, man går inte ut i gatan utan att se sig för. Det är lite samma sak här, den risken som ökar genom att vara icke-observant är väldigt tydlig.

Carro: Precis, och inte bara icke-observant. Att inte utsätta sig för onödiga risker. Jag ska bara hämta det verktyget på andra sidan. Jag ser att räckena är borta. Nej, hämta inte det. Hämta inte verktyget från räcket när det är tillbaks.

Magnus: Något som är viktigt i slutet här är ju att arbetsgivaren har ett stort och fullt ansvar för att säkerheten på sin arbetsplats är säker. Men det är också väldigt viktigt att arbetstagarna följer de regler och anvisningar som gäller. Och inte tar de här riskerna och chansar. När ingen ser mig, gör saker som ja, man inte rapporterar. Det kan hända saker men ingen såg mig, jag rapporterade inte det. Nästa gång så händer det någon annan och då går det illa.

Fredrik: Och att arbetstagaren är medveten om vilka regler som gäller och har förstått dem och att arbetsgivaren ser till att alla på arbetsplatsen har koll på dem och har förstått dem.

Magnus: Ja.

Fredrik: Vad bra. Är det något mer som ni tänker att ni vill lägga till innan vi tackar er?  Nej. Jag tycker att det är bra så.

Fredrik: Tack så mycket Magnus för den insats du gör i ditt arbete och även här i det här avsnittet av Hallå Arbetsmiljö.

Magnus: Tackar.

Fredrik: Och tack Carro. Du får åka tillbaka till Skåneland och fortsätta ditt viktiga arbete också.

Carro: Jajamän.

Fredrik: Tack till er som lyssnat. Tack till er för ert engagemang oavsett om ni är arbetsgivare, arbetstagare eller skyddsombud. Så är ni viktiga och nödvändiga för att arbetsplatserna runtom i vårt avlånga land ska vara säkra och trygga. Ingen i Sverige ska behöva bli skadad eller i värsta fall dö av sitt arbete. På återhörande. Tack och hej!

kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö! En poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare Fredrik Bergling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket, besök www.av.se.