Checklista för belastningsergonomi för arbete med truck

Vanliga problem kopplat till belastningsergonomi vid truckkörning är

  • nackbesvär, ofta orsakat av sidsittande körning eller hantering i pallställ med vriden eller bakåtböjd nacke. En truckförare gör cirka 200 huvudvridningar i timmen. En stol som är vridbar 20–30 grader kan minska risken för belastningsbesvär.
  • armbågsbesvär. Truckhantering på små ytor medför ofta mycket rattvridningar. Besvären kan minskas med mindre ratt som har hög styrservoverkan.
  • vibrationer. Det är viktigt med en bra stol som är vibrationsdämpad och att golven är jämna, hela och underhålls.
Kan förarstolen justeras individuellt?

Det kan finnas behov att justera stolen både i höjd, djup och fjädring.

Användning av truckar (AFS 2006:5), föreskrifter

A 4.1 i bilaga A, 8 §.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

5 §.

Sker regelbundet underhåll av förarstolen?

Byt ut slitna sittdynor. Inställning av stol och fjädring ska gå lätt.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

5 §.

Användning av truckar (AFS 2006:5), föreskrifter

22 §.

Är stolen vibrationsdämpad och inställd efter förarens vikt?

Ni behöver göra en bedömning utifrån behovet, till exempel underlaget föraren kör på och hur lång tid föraren kör. Att ställa in förarstolen efter förarens vikt gör att vibrationsdämpningen fungerar som den ska. Även noggranna val av däck och ringtryck och begränsning av körhastigheten kan bidra till minskad exponering för helkroppsvibrationer. Insatsvärden och gränsvärden för helkroppsvibrationer finns i föreskrifterna om vibrationer. Obs! Redan vid insatsvärdet ska åtgärder vidtas för att minska exponeringen.

Användning av truckar (AFS 2006:5), föreskrifter

A 4.1 i bilaga A, 8 §.

Vibrationer (AFS 2005:15), föreskrifter

3 och 8 §§.

Är motståndet i reglagen lagom och tillräckligt lågt?

Motståndet bör gå lagom lätt samtidigt som risken för ofrivillig påverkan är liten.

Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4), föreskrifter

A 2.2 i bilaga A, 8 §.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

6 §.

Är reglagen placerade och utformade så att kroppens leder hålls i neutralläge?

Neutralläget ska vara så att kroppens leder inte är kraftigt böjda eller sträckta. Pedaler bör vara så att de inte tvingar föraren att hålla foten i en uppåtvinklad ställning redan innan pedalen trycks ned. Upp- och nedfällbara armstöd kan vara en fördel för att avlasta nacke och skuldror.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

5 §.

Finns hjälpmedel för att underlätta sikten vid höga lyft?

Hjälpmedel kan vara tiltbar förarplats eller kamera och monitor för bättre sikt uppe vid höga pallställ. Förprogrammerade fasta stopphöjder anpassade till pallställets bärplan underlättar också vid lyften. Skyddstakets utformning påverkar sikten och arbetsställningen vid lyft.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

5 §.

Sker på- och avstigning på ett enkelt och riskfritt sätt?

Hur ofta måste föraren stiga av och på trucken? Fälls ståplattan på ledtrucken ned så ofta att det innebär en belastning? Används rätt truck till uppgiften?

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

5 §.

Görs tung manuell hantering med bra arbetsställningar och arbetsrörelser?

För att identifiera de mest belastande och tyngsta arbetsuppgifterna behöver ni genomföra en belastningsergonomisk riskbedömning. Det är viktigt att bedöma hur de manuella lyften utförs och bördornas egenskaper. Symmetriska lyft och rörelser ska eftersträvas, särskilt om bördorna bedöms som tunga. Bördans gripbarhet är också viktig att beakta. Lyften bör ske inom underarmsavstånd och med rak rygg. Prioritera genom att åtgärda det värsta och det som är lätt att åtgärda först. 

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

4, 5 och 6 §§.

Är det sällan som bördor över 15 kilo lyfts manuellt?

Jämför bedömningsmodellen för lyft i föreskrifterna om belastningsergonomi.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

4 och 6 §§.

Undviks lyft av bördor som väger över 25 kg helt?

Jämför bedömningsmodellen för lyft i föreskrifterna om belastningsergonomi.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

4 och 6 §§.

Är det endast undantagsvis som lyft över axelhöjd och under knähöjd sker?
Finns tillgång till tekniska hjälpmedel för den manuella hanteringen?

Det kan till exempel vara lyftbord, saxlyft eller ledtruck med automatisk höjdjustering för bra arbetshöjd vid varuplockning. Det kan också vara vacuumlyftar eller andra lyfthjälpmedel för plock av tunga artiklar.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

4 och 6 §§.

Har förarna möjlighet att få avbrott från körningen under varje arbetad timme?

Enbart sittande arbetsställning under en åtta timmars arbetsdag bör inte förekomma. Ett avbrott varje timme är en rekommendation. Pauser från körning behöver inte bara innebära inaktivitet. Det viktigaste är att truckkörningen varvas med andra arbetsuppgifter som ger rörelse och variation.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

7 och 8 §§.

Görs det arbetsrotation eller arbetsväxling till andra arbetsuppgifter?
Har personalen kunskaper om vilka de belastningsergonomiska riskerna i arbetet är och hur de kan undvikas eller minskas?

Utbildning, helst teoretisk och praktisk, bör ske med återkommande intervall.  Om det inte finns tillräcklig ergonomisk kompetens inom företaget kan företags­hälso­vården eller motsvarande extern resurs inom ergonomi bidra med kompetens och resurser.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

9 §.

Har personalen kunskap om tidiga tecken på överbelastning?
Har personalen getts möjlighet att på plats träna in riktiga arbetsställningar och arbetsrörelser och lära sig hur hjälpmedel ska användas?
Får nyanställda kunskaper om de belastningsergonomiska riskerna i arbetet?

Även nyanställda behöver få utbildning. Det är viktigt att kunskapskraven lyfts fram även i verksamheter med hög personalomsättning.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

9 §.